Motionsorientering - tjädrar vad kul

ReportageLöpning är numer så stort att det till och med går trender i den. Länge har minimalism och barfotalöpning varit det kanske hetaste samtalsämnet. Men nu tycks terränglöpning vara på gång och Orienteringsförbundet vill då passa på att motivera oss att lämna vägarna.

Istället för att, som förr, sitta i sina klubbstugor söker de nu aktivt upp oss motionslöpare i de områden där vi håller till. De kallar projektet Motionsorientering och det drivs sedan i höstas på flera platser runt om i landet. Jag som inte orienterat sen gympan på gymnasiet beslöt mig att prova och begav oss till Skatås i Göteborg.

På plats väntade Sävedalens AIK, som är av 5 arrangerande klubbarna med uppslaget tält och flaggor och datorer. Efter att ha betalat 60 kr fick jag låna kompass och bricka(jepp, det är elektronisk stämpling som gäller numer). Därefter var det bara att välja mellan de 4 olika banorna av olika längd och svårighetsgrad.

Kittad och klar fick jag en schysst genomgång om hur stämplingar och banan fungerar. Jag fick veta att den på kartan angivna distansen är fågelvägen och att man som nybörjare inte skall bli förvånad om man springer 50% längre. Detta kan jämföras med eliten som kör mer rätt på och kan komma ner i 5-10% påslag riktigt bra dagar.

Så ger jag mig iväg. Min karta mäter 5,2 km och innehåller 11 kontroller som alla skall stämplas i tur och ordning. Missar man en diskas man. Eftersom jag inte förväntar mig några supertider satsar jag allt på att läsa kartan och gå så rakt som möjligt.

Till en början känns det ovant att sikta rakt in i skogen. Visst fattar man att 3,5 cm på pappret motsvarar 350m i verkligheten men hur långt är det mellan träden? Hur som helt hittas den första kontrollen ganska snabbt, brickan stick i och det piper till. Ett leende sprider sig över läpparna, tävlingshornen växer ut och jag siktar mot nästa mål.

Och så fortsätter det. I takt med att jag hittar kontroll efter kontroll sprider sig stoltheten. Jag slås av att det inte finns något annat i tankarna än hur man tar sig snabbast till nästa punkt. Det känns som en fantastisk kombination av att springa samtidigt som man spelar strategispel.

Men lika roligt som det är att vinna ett strategispel, lika förtvivlat är det att tro sig stå på rätt plats utan att hitta kontrollen. Jag yrar runt. Klockan piper förnedrande för 14 minuter på senaste kilometern! Inte precis ett tempo jag vill vänja mig vid.

Just när jag är beredd att ge upp hittar jag den, stämplar och ger mig ivrigt iväg för att plocka igen förlorad tid.

11 kontroller och 7,1 km senare stämplar jag in i målet. Verkligen inte det snabbaste runda jag gjort men absolut bland den roligaste på någonsin. Utan tvekan vill jag ha revansch nästa vecka. Till dess återstår, i sann orienteraranda, att jämföra kartan, gps-importen med mellantiderna och grotta ner sig i vad som kunde gjorts bättre.

1 kommentarer till artikeln

0 •
#1
13 november 2021 - 14:22
If you want to get the best puzzle game https://wordunscrambler.online so,let's see here and get the more few info.
Endast registrerade medlemmar kan posta kommentarer.
Registrera dig här eller logga in ovan.