ReportageInatt körde Lisa Nordén hem guldet i triathlonens VM serie 2012. Men det kom inte gratis. Matförgiftning, sjukhus, dropp, osäkerhet och spurtuppgörelser är bara några ingredienser i denna rysare.
Efter en oturlig matförgiftning dagen innan sista deltävlingen i Auckland Nya Zeeland var Lisas chanser till VM guldet i fara. Ännu timman innan var ens en start osäker. Men hon kunde repa sig. Efter att ha varit inlagd, fått dropp och medicinering kunde hon både värma upp på cykeln och simma in som vanligt.
Ute på simningen var Lisas plan att hänga med i topp 10. Visserligen dammade hon i sista bojen, men kunde ändå komma 8 ur vattnet. Ut på cyklingen låg hon ett par placeringar till bakåt, men nu var hon inne i loppet.
Under cyklingen var det tydligt att Lisa bevakade sin placering (hon behövde slå Erin Densham från Australien samt sluta minst 6 i totalen). Banan Var kraftigt kuperad och hon låg länge långt bak, kring 15-17 plats. När sedan Erin, som dragits med en förkylning sista veckan, bröt ökade det möjligheten för Lisa att köra taktiskt.
Under andra halvan av cyklingen började "ryckandet". Tyskorna var uppe och körde men det var Nyzeeländskan Kate MCilroy som gjorde första utbrytningen. Som mest ledde hon med 10-15 sekunder. Tempot drevs upp men Lisa var med utan att göra mer jobb än hon behövde. När 1/4 av cyklingen återstod var Kate infångad.
Precis som under OS var Lisa plötsligt uppe på en bra placering efter ett ryck innan sista växlingen. In i växlingen var hon fyra, men hade lite otur med skopådragningen. Två tyskor var först ut på löpningen, en av dessa var nyckelkonkurrenten Anne Haug. Men snart var de upphämtade. Lisa låg då med i en grupp om 10 vilket ju var en bra utgångspunkt. Dock fanns ett orosmoment. Skulle magsjukan ta ut sin rätt på löpningen? Sportchefen Joakim Berggren hade varnat för att det går att hänga med på simning och cykel med svaga depåer, men att löpningen kunde bli kritisk.
Första 2,5km gick på snabba 8:28 men ändå var det många tjejer som hängde med. Bland de tolv i tätgruppen såg Lisa mycket stark ut på en fjärde-femteplats. Steget var lätt och stabilt. Någonstans här började man hoppas på riktigt.
Andra 2,5km hade tempot mattats något av de hårda backarna. Känslan var att alla bevakade och Lisa låg just bakom en slitande japanska i topp. Ute på sista varvet kändes det mycket hoppfullt tills tyskan Anne Haug ryckte. Direkt ställdes kravet på Lisa att minst sluta 6:a. Haugs försprång blev snabbt omöjlig att hämta in, men med tre hundra meter kvar låg Lisa 4:a. Denna placering höll hon in i mål och det hennes leende avslöjade att hon visste vad det innebar!
Från att varit inlagd på sjukhus till att hämta hem VM-guldet. Allt under samma dygn. Visst borde det lukta Bragdguld om den insatsen? "Jag har aldrig grävt så djupt som jag grävde idag" säger hon själv i segerintervjun.
GRATTIS LISA!
