Vad tungt det känns

Att lägga i en högre växel gällande träningen kändes som en otroligt skön tanke. Det var skönt att säga och skönt att skriva. Att göra det däremot, att vara mitt i det, känns just nu allt annat än skönt. Kroppen är tung. Kroppen känns sliten. Kroppen verkar undra vad jag håller på med.

Jag är motiverad av att jag ska springa Tjejmilen, även om jag har svårt att se just nu hur jag ska orka en hel mil. Jag är också motiverad av Anders Hansens sommarprat, där han pratar om hur viktig träning är för vårt mående. När jag hörde hans sommarprat blev jag så otroligt glad av att jag kommit igång med träning.

Träningsprogrammet som jag följer är min räddning. Jag gör det som står i programmet. Jag tänker att det är så jag kommer framåt. Önskar bara få tillbaka en lite lättare känsla i kroppen och bli av med segheten.

Innerst inne tror jag på det här och jag vet att jag tar steg i rätt riktning.

Jag ska inte ge mig för att det är tungt. Det är förhoppningsvis omställningen i kroppen som känns och det är förhoppningsvis nu jag utvecklas.

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.