Det var ju en synnerligen positiv inledning på detta inlägg. Not. Men det är ändå lite så det känns.Trött, så in i döden trött så jag känner att hela organismen bara vill vara ifred i mjuka filtar med en kopp te. Vill inte ta i, utan vill och behöver, bara lugn träning och återhämtning. Tung, ja inte...
Vi lever fortfarande med ett monster. Ett hemskt, lömskt och elakt monster. Det bor kvar hos oss, verkar ha boat in sig och bestämt sig för att stanna. Trots att vi med alla medel bekämpar och visar att det inte ska vara här. Att det inte är välkommet. Monstret har ett riktigt namn också, Ätstörningen....
Då var det fredag igen och dags att runda av veckan. Som vanligt började jag dagen med en morgonspinning. Härlig start på dagen!Och det kan behövas. Veckan har varit jobbig. Minst sagt. Vi lägger mycket kraft på att bekämpa Monstret. Ätstörningen som inte ger med sig. Inte ger vika. Och som dessutom...
Vi har nu levt med vår ovälkomna, oinbjudna gäst i ungefär två månader. Och dessförinnan var den också där, men utan namn, bara som en skugga. Ätstörningen som flyttade in i vår 12-årings kropp och i vårt hem, utan att be om lov, och som tog över hela tillvaron. Dessa två månader har kantats av matschema,...
Jag är en tjej på 20 år som kämpar med att träna hälsosamt mycket, för att jag tycker att det är roligt och för att jag ska må bra av det. Jag kämpar med att börja äta av alla livsmedel, framförallt kolhydrater. Jag kämpar för att bli av med ångest när jag inte hunnit träna så mycket som jag planerat...
Tack alla ni för kommentarer, För jag vet att hon vill kunna hjälpa andra. TACK!
Jag har inte tidigare skrivit om det på bloggen. Jag har valt att bara vara Anhörig och Medberoende. Anhörig till en dotter som vid 17 års ålder fick anorexi. Medberoende för att sjukdomen styrde vår vardag under lång tid. För 3 år sedan gav Elin som nyårslöfte att bli frisk – det höll hon och är idag...
7 inlägg hittades - Sida 1 av 1 visas.