Löpning Träning 19 inlägg 22350 visningar

VO2 max test samt test mjölksyratröskel

1971 • Knäred
#1
31 augusti 2014 - 09:31
Gilla
Hej,
Testade för några dagar sedan mitt V02max samt min mjölksyratröskel.
Vilket för övrigt var en helt underbar upplevelse av total utmattning.
Jag fick veta att min LT-tröskel ligger på 159 i puls och att man kan träna runt denna puls för att höja sin tröskel.
Min fråga är nu vad är det man tränar då egentligen? Hjärtat eller en specifik muskel beroende på sport, eller båda delar? Vad i kroppen tar hand om och bryter ner mjölksyran? Är det lokalt i musklerna eller är det centralt i något annat organ?
1982 • Älvsjö
#2
31 augusti 2014 kl 13:15
Gilla
Det finns ju en stor begreppsförvirring kring det här med trösklar tycker jag. De kallas olika saker och det är inte alltid lätt att veta om man menar samma sak.

Men som jag tolkar det så är det din aeroba tröskel som ligger runt 159 BPM, alltså det är den intensiteten du kan jobba på utan att cellerna börjar arbeta anaerobt och laktat börjar ackumuleras i musklerna.

Det du tränar när du ligger på den relativt låga intensiteten är främst din lokala kapacitet, kapillärerna blir tätare och därmed syretillgången för cellerna bättre. Utöver det så blir även mitokondrierna inne i cellerna i de muskler du använder fler till antalet och effektivare på att förbränna både fett och kolhydrater.

Laktatet tas om hand i de arbetande musklerna främst men nivåerna stiger ju även i blodet vilket ju märks på att det oftast är på blod från fingertoppen som man mäter laktatnivåerna.
1985 • Pussen
#3
31 augusti 2014 kl 15:41
1 Gilla
Utöver Eriks fina förklaring så kan jag tillägga att mängden laktatdehydrogenas ökar. Det är enzymet som bryter ner och forslar bort laktatet.
1943 • Täby
#4
31 augusti 2014 kl 22:02
Gilla
Vad är det för problem som laktat orsakar som gör att det behöver "tas om hand"? Laktat kan väl lika gärna ses som en kemikalie som "tar hand" om problem som muskelarbete orsakar?
Ökad halt av laktat är väl inget problem i sig?
1985 • Pussen
#5
1 september 2014 kl 07:26
Gilla
Nej, det är inte laktatet som är det som gör att du känner trötthet utan den ökade mängden vätejoner som kommer i samma veva. Laktat i sig är ett mobilt bränsle som är prestationshöjande i de flesta fall.
http://smartavagen.blogspot.se/2013/01/mjolksyra-faret-i-vargaklader.html
Mikael Magnusson
1982 • Boden
#6
1 september 2014 kl 12:35
2 Gilla
Jag tror till skillnad från ovanstående poster att det är den ANAEROBA tröskeln du har mätt upp. Dvs den punkt då kroppen inte längre kan ta hand om mjölksyran i den takt den tillverkas.

Det man tränar vid den itensiteten är just att kroppen ska bli bättre på att ta hand om mjölksyran. Ofta säger man att farten motsvarar vad man kan hålla i 60minuter (något snabbare än halvmarafart för de flesta av oss).

LT-Tröskeln uppskattas i många fall till den ansträngning som motsvarar koncentrationen 4 mmol/ml. Detta är en uppskattbning, och vill man ha ett exaktare svar så måste man köra ett annat testprotokoll.

De testet du körde nu såg säkert ut någonting liknande 4 min arbete och 1 min vila, där farten ökades för varje arbetsperiod. Vill man ha ett exaktare värde och man vet ungefär var tröskeln ligger från början så brukar man välja 3 arbetsbelastningar (1 under, 1 uppskattad och 1 över) för att se hur laktatet "beter" sig.

ex. Du har en uppskattad LT (Lactate Threshold) på 16km/h
Då kanske ni kommer överrens om att testa på 15, 16 och 17 km/h.
På varje av dessa farter så kör man tre arbetsperioder om 4 min där man som vanligt tar kappilärt venpriov efter varje.

Om tröskeln är rätt uppskattad bör laktatkoncentrationen vara stabil på 15 km/h, stabil på 16,5km/h och ökande på 17 km/h.

Om tröskeln är för högt skattad bör laktatkoncentrationen vara stabil runt 15 (eller ökande om man skattat åt helvete fel), ökande på 16km/h och snabbt ökande på 17km/h

Om den istället är skattad för lågt så kommer den vara stabil i alla tre fallen.

OBS: Den behöver självklart inte ligga runt 4mmol/ml.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#7
1 september 2014 kl 13:16 Redigerad 1 september 2014 kl 13:17
Gilla
Re Mikael

Jag håller med, och för tävlingslöpare så är det ju mer relevant att hitta en bra snabbdistansfart där man tränar mjölksyraomsättningen effektivt, och om det underlättas av ett sånt här test är det ju bra.
På "vår tid" var det just löphastigheten vid 4mM-värdet som definierades som en mjölksyretröskel-fart och ju bättre uthållighetstränad man är desto större chans är det att man kan hålla någorlunda konstant fart vid just det värdet under t ex ett 15 km-lopp. Och som sagt varierar själva tröskelvärdet i mM säkert en del mellan olika löpare och samma löpare i olika träningstillstånd liksom tröskelhastigheten.

Värdet av det som man numera kallar aeorob tröskel är väl rätt måttligt, eller kanske en indikation vilket tempo man högst bör hålla på distanspassen där dock önskvärd längd kanske medför att det tempot oxå är för högt.
1982 • Älvsjö
#8
1 september 2014 kl 15:29 Redigerad 1 september 2014 kl 15:29
Gilla
Som jag inledde med så är det svårt med benämningar på olika trösklar. Jag googlade för att se hur LT-tröskel används resultat nedan:
http://balanserabloggen.blogspot.se/2010/10/ursakta-var-ar-min-troskel.html
http://balanserabloggen.blogspot.se/2011/02/ursakta-var-ar-min-troskel-del-2.html

I den senare av de två länkarna kallas aerob tröskel för LT och anearob tröskel för AT.

Jag gjorde ett liknande test på Bosön i april i år och det vi mätte där var VO2-max och laktattröskel genom OBLA(4mM). Vid analys av testresultaten gavs jag rådet att träna mycket kring min aeroba tröskel. Så även om jag är säker på att testet TS har gjort är ett test för den anaeroba tröskeln så tänker jag mig att diskussionen efteråt precis som för mig kan ha kommit att handla om den aeroba.

Men oavsett vilken tröskel som avsågs så har vi väl avhandlat svar för bägge nu i tråden och det är väl fint så. :)
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#9
1 september 2014 kl 15:42
Gilla

"laktattröskel genom OBLA(4mM)" är ju den eller en av några definitioner på den "snabbare" tröskelnivån där mjölksyra antas nätt och jämt inte börja ansamlas om man inte springer fortare än så.

Den är ju bra att träna en hel del kring, t ex 1-2 mil/vecka, medan klart lägre nivåer, antingen under eller nära en aeorob tröskel där mjölksyrehalten går lite tydligare uppåt men når jämvikt i given löpfart, blir lämpliga för mängdträning.


Sedan är det en annan sak att man efter några år som löpare lätt borde kunna hitta sin ungefärliga tröskelnivå för löpning utomhus, vilket ett inomhustest på löpband inte är SÅ exakt för.
Magnus
Stockholm
#10
1 september 2014 kl 18:14 Redigerad 1 september 2014 kl 18:16
2 Gilla
#8: "I den senare av de två länkarna kallas aerob tröskel för LT och anearob tröskel för AT."

Tyvärr har bloggförfattaren vänt på förkortningarna. I engelsk litteratur benämns anaerob tröskel (Lactate Threshold) som LT och aerob tröskel (Aerobic Threshold) som AT. I övrigt är verkar det vara korrekt information, det är bara bokstavsbeteckningarna han vänt på, eller försvenskat kanske. Ibland ser man även beteckningar som AnT och AeT för den anaeroba/aeroba tröskeln.
1971 • Knäred
#11
1 september 2014 kl 22:03
Gilla
#6:
"Jag tror till skillnad från ovanstående poster att det är den ANAEROBA tröskeln du har mätt upp. Dvs den punkt då kroppen inte längre kan ta hand om mjölksyran i den takt den tillverkas."

Ja det är så jag tolkade det också.
Testet som utfördes på cykel gick till som följer: 10 minuters uppvärmning och sedan cykling vid 60 rpm med ökad belastning var annan minut från 0,5 kp till 5 kp. Vid varje nivå togs prov på laktatnivån i blodet. I slutet på testet hade jag 12 MMol i blodet och min laktattröskle är vid 261 W och en puls på 159.

Tipset för att höja denna tröskel var att träna precis runt den med en puls på 159-162. Provade detta någon dag senare och höll mig hyfsat runt denna puls i ca 5 km. Jag har inte haft sådan träningsvärk i lårmusklerna på minst 25 år!



Bo Engwall
1955 • Uppsala
#12
2 september 2014 kl 07:26
Gilla
Re

Det kan rimligen vara lite vanskligare att översätta en tröskelpuls i cykel till löpning, än om testet görs på löpband. Är man en mycket van cyklist men relativ nybörjare inom löpning borde en tröskelpuls i löpning eventuellt kunna ligga lägre än tröskelpulsen på testcykel.
Möjligen kan din träningsvärk på 5 km-passet ha ett samband med detta (också). På en kort tävling som 5 km borde många kunna springa sisådär 10-15 sek fortare per km än deras tröskelfart och även ett nästan hårt lika långt träningspass kan innebära högre än tröskelfart.
Det behöver inte innebära att passet ger en sämre träningseffekt men mängden nära-tröskellöpningsfart hålls lättare upp om man inte är rätt slut efter passet.
Det kan alltså räcka med ungefär ens aktuella 10 km-tempo - 15 km-tävlings-tempo för att nå bra tröskelträning i t ex 4-7 km och där den längre tävlingssträckan (15 km) avser rutinerade vältränade långlöpare som förmår hålla deras faktiska mjölksyre-tröskel-tempo en längre sträcka än relativa nybörjare.
1971 • Knäred
#13
2 september 2014 kl 16:43
Gilla
Så du menar att det blir olika tröskelpuls beroende på idrott?
Jag trodde att det hela hängde på hur väl pumpen klarar av sitt jobb.
Orsaken till att testet gjordes på cykel är att jag aldrig har sprungit på löpband och då är det ingen bra ide att göra det för första gången vid ett maxtest.
1982 • Älvsjö
#14
2 september 2014 kl 17:24
Gilla
Jag har fattat det som att både tröskelpuls (i synnerhet) men även maxpuls är grenspecifik. För mig som är väldigt klen i överkroppen så är tröskel och max betydligt lägre om jag "handcyklar" än om jag springer.
http://www.bokus.com/bok/9789186323677/kondition-och-uthallighet-for-traning-tavling-och-halsa/

Den boken tycker jag är en utmärkt introduktion till allt detta, om du är genuint intresserad!
1971 • Knäred
#15
2 september 2014 kl 17:29
Gilla
Vad gäller maxpulsen är jag helt säker på att den är samma oavsett vad du utövar för sport. Däremot kan det vara lättare att uppå sin maxpuls genom tex löpning än tex cykling då man använder en större muskelmassa i löpning.
1972 • Landvetter
#16
2 september 2014 kl 17:56
Gilla
Maxpuls är maxpuls. Men det krävs en rörelseform som använder många muskler samtidigt för att nå den. Och det krävs anaerob uthållighet och jävlaranamma... Träningszoner i puls kan se mycket olika ut på samma person i olika grenar. Inte säkert att en högre puls innebär en högre intensitet mätt i syreupptag. Alltså att en cyklist automatiskt jobbar på ett högt syreupptag bara för att hon har hög puls när hon springer. Ett exempel. 170 puls på cykel kan ge tex 60 ml i syreupptag på en person men samma person kan kräva 180 i puls på löpning för att ligga på samma verkliga intensitet mätt i syreupptag.
1982 • Älvsjö
#17
2 september 2014 kl 19:41
Gilla
Tänker inte gå i klinch gällande detta men maxpuls beror på aktiverad muskelmassa och är därmed inte samma i alla idrotter.

Maxpuls beskriver hur snabbt du kan få hjärtat att slå vid en viss aktivitet. Det beskriver inte hur snabbt hjärtat är fysiskt kapabelt till att kontrahera. Om min maxpuls i löpning är 201 men jag på cykel maximalt kan nå upp till 195 så är ju 201 ointressant som siffra att utgå från när jag kalibrerar pulszoner för cykelträning.
1985 • Pussen
#18
2 september 2014 kl 22:16
Gilla
Japp, maxpulstest bör alltid göras sportspecifikt. Jag har kört ett flertal maxpulstester i fyslab som visar att t.ex en van cyklist inte får lika hög maxpuls vid löpning jämfört med cykling. Detta trots att löpningen kopplar in en större andel muskler i högre grad jämfört med cykling.

Du blir bra på det du tränar. Kapillarisering sker främst i de mest aktiva musklerna. Och under t.ex cykling så kommer blodflödet i armar minska för att mer blod ska kunna användas av benmusklerna. Detta gör att din VO2max inte stiger allt för mycket då kroppen blir energieffektiv.
Nu var det förvisso en cyklist som satte rekord i VO2max men utöver han så är det i princip alltid skidåkare som ligger i toppen då de använder en större mängd muskelmassa.

Som Erik skriver - använd sportspecifika pulstester :)
Allan Lock
1941 • Grisslehamn
#19
3 september 2014 kl 10:30
Gilla
Jag testade VO2 max och laktatkurvan på löpband i Sports Science Institute av Loughborough Universitet i november i fjol och testen visade att min Laktattröskel (LT) ligger på 76% VO2 max puls 140. Min Anaeroba tröskel ligger på 86% av VO2 max puls 147. Institutets råd var att höja min LT vid akumulering av långa distanser >60 minuter lite under LT t.ex 73% VO2 max <138 puls, kortare distanser 45-60 minuter lite övre LT t.ex 76% VO2 max 138-147 puls, tempo 86% VO2 max 147-151 puls och intervaller > 93% VO2 max > 151 puls.

Apropå laktatpåverkning har jag just läst artikeln ’Lactate kinetics at the lactate threshold in trained and untrained men’ i J. Appl Physiol 114: 1593–1602, 2013 och i Fig 4B visar att laktattömningsgraden (lactate clearance rate)blev maximal vid träning på LT- 10%, efter den graden sjunker den till LT. På texten ’In T (trained) subjects, MCR (Metabolic clearance rate) was 46% higher during the LT-10% trial than at LT’

Så nu tränar jag några av mina långa distanser på 130 puls och hoppas att den maximala påverkningen skall förbättre min LT på lång sikt. Vi skall se i november i år.

Tack till Karin och Bengt som hjälpt med min svensk.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.