Löpning Skador & Rehab 27 inlägg 15395 visningar

Anemi

1984 • Ljungby
#1
9 september 2010 - 10:06
Gilla
Har precis fått reda på att jag troligtvis har anemi, alltså blodbrist. Hade ett hbvärde på 108 där man tydligen skulle ha 130 och uppåt.

Är det nån som har några erfarenheter av detta? Hur lång tid brukar det ta tills man blir bra igen och kommer det att vara stor skillnad på löpningen? Vet att det är olika från person till person beroende vad man har för anemi, men frågar ändå.
< < < 1 2 > > >
Frida
1986 • Sollentuna
#2
9 september 2010 kl 11:03
Gilla
Det blir större skillnad om du gått från normalt 158 till 108 än om du gått från normalt 128 till 108. Ju större tapp i Hb och ju större återbyggnad du sedan får desto större effekt i form av mindre flås och lättare ben i högre farter. Hur lång tid återuppbyggnaden av järnet tar beror på om det bara är blodbrist (Hb lågt) eller om det är samtidig uttömning av järndepåerna, samt hur pass bra du absorberar ev. järntillskott och hur noga du blir med kosten. Men se till att göra så gott du kan med allt (träna inte så mycket några veckor, ät mycket blodmat och spenat och var försiktig med kaffe och kalcium-innehållande mat tillsammans med järnmaten, osv) så kan du känna effekt redan inom några veckor. Lycka till /Frida
Mikael Fermhede
1957 • Åsa
#3
9 september 2010 kl 12:20
Gilla
Att ta reda på varför ditt Hb är 108 är ju det viktigaste just nu, som man är det ju ovanligare med blodbrist eftersom vi ej har regelbundna förluster av järn ( menses ). skulle det vara järnbrist du har skulle jag sätta en femma på att du har en " tyst " glutenintolerans ".
Oavsett anemin kan du ju fortsätta löpträna ! Din ork blir ju sämre av anemin och pulsen sticker iväg lättare men se det som höghöjdsträning ! Dessutom stimulerar träningen nybildning av blod !
Lycka till med utredningen och löpningen !
1971 • Skarpnäck
#4
9 september 2010 kl 12:48
Gilla
Jag fick min järnbrist konstaderad för ca 2 veckor sedan men hade själv så smått börjat "tanka" med järn redan innan då jag misstänkt detta. Jag hade ett något högre HB än dig, 113, men helt uttömda depåer. Minst 6 mån är min prognos och då käkar jag 100 mg Niferex morgon och kväll. Ska ta om testet i oktober för att se att det är på väg uppåt och sedan i vår igen då det förhoppningsvis ska vara i sin ordning. Kan glädja dig med att det gör stor skillnad på löpningen (flåset). Jag vet också att man kan få en spruta med järn som tyligen ska ha riktigt snabbverkande effekt för att få upp hb:t.
elin
1987 • Hägersten
#5
9 september 2010 kl 15:44
Gilla
Utöver järntabletterna på recept är hälsokostens blutsaft ett super komplement som minskar åtehämtningstiden markant om du kör dessa parallellt, jag har gjort det de gånger jag haft anemi. min läkare var förvånad hur snabbt jag var tillbaka på normalt värde.
Är järndepåerna tomma är det bra att vila lite med löpning och sedan öka succesivt till normal nivå. Löpning slår nämligen sönder blodkroppar som då försenar återgången till normalt värde
1985 • Göteborg
#6
9 september 2010 kl 15:56
Gilla
Konstaterar bara läkaren att man har blodbrist, utan att föreslå några åtgärder?
1991 • svalöv
#7
9 september 2010 kl 16:49
Gilla
I junimånad fick jag reda på att jag led av anemi. Jag hade då ett hb-värde på 58, men tränade trots det löpning 4-5 gånger i veckan. Läkaren skrev ut järntabletter och jag skulle ta fyra om dagen. Redan efter 7-10 dagar märkte jag skillnad.
Eric Z
1970 • Jönköping
#8
9 september 2010 kl 21:42
Gilla
Christoffer: Vad sa din läkare orsakade järnbristen? Det låter väldigt lättvindigt att skriva ut järntabletter till en 19-årig kille med Hb under 60.
Walker67
1947 • Växjö
#9
10 september 2010 kl 00:13
Gilla
För 15-20 år sedan gjordes en studie på idrottsmän med anemi och vad som hände vid tillförsel av järnpreparat (har den inte tillgänglig nu, den finns nånstans arkiverad i en låda) På den tiden angavs som orsak att kroppsjärn förbrukades vid träning på hårt underlag (asfalt)
Nåväl, där konstaterades att det var skillnad i järnupptag efter avslutad medicinering bland dem som intagit blodbaserat järn (hemojärn) och syntetiskt framställt järnpreparat. Syntetiskt järn försämrade kroppens egen förmåga att ta upp järn vilket inte hemojärnet gjorde.

Nu har det väl hänt en hel del under de här åren vad gäller kunskapen om järnmedicinering, men det kanske någon annan är bättre informerad om än jag.
Eric Z
1970 • Jönköping
#10
10 september 2010 kl 07:57
Gilla
Springer man långt på hårt underlag går en del röda blodkroppar sönder rent mekaniskt när de passerar fotsulorna. Då måste kroppen bilda nya blodkroppar och då går det åt järn. Att man skulle mer än halvera sitt Hb är knappast möjligt.
Mikael Fermhede
1957 • Åsa
#11
10 september 2010 kl 08:08
Gilla
vill påpeka att vi inte vet varför Olas Hb är lågt, dvs järnbrist är inget som är konstaterat , eller hur Ola ? Det finns ju en rad andra orsaker till anemi...
Rent teoretiskt behöver inte Hb 108 vara sjukt en gång, vissa av friska personer har Hb i det lägre registret habituellt ! Vet du vad du haft för Hb tidigare i livet ??
Frida E
1975 • dalby
#12
10 september 2010 kl 10:07
Gilla
För några år sedan fick jag konstaterad järnbristanemi med hb 77 (tyckte att det hade gått väldigt trögt att springa....) och började direkt äta järntabletter duoferon (2/dag). Märkte i princip omedelbar effekt på löpkänslan (efter kanske 4-5 dagar) och när mitt hb mättes några veckor senare i samband med malariamisstanke var det 144. Kliniken som konstaterat min anemi trodde inte riktigt på det utan sade att det kanske berodde på uttorkning, så jag fick komma och mäta där också. Fortfarande runt 140. Så det kan man kalla snabb och positiv effekt! Och löpkänslan kom som sagt tillbaka som i ett trollslag.
Eric Z
1970 • Jönköping
#13
10 september 2010 kl 10:33
Gilla
Kvinnor menstruerar och det är inte ovanligt att man får rejäl järnbristanemi om man har rikliga blödningar. Har man ingen bra och sannolik förklaring till en anemi ska den utredas.
Frida E
1975 • dalby
#14
10 september 2010 kl 10:40
Gilla
Det var inte förklaringen för min del, däremot äter jag inte kött men det hade jag förvisso inte gjort på mer än 10 år innan heller.
Johan Bäck
1971 • Örebro
#15
10 september 2010 kl 13:51
Gilla
Vid substituering med järn vid järnbristanemi (microcytär anemi) stiger Hb-värdet med ca 1g/l om dagen (alltså från frågeställarens 108 till normala 130-177g/l på ca tre till tio veckor)
1971 • Skarpnäck
#16
10 september 2010 kl 16:53
Gilla
Johan: Vet du om "järndepåerna" fylls på samtidigt eller är det bara själva hb-värdet som stiger i den takten?
Annie F
1981 • Tullinge
#17
10 september 2010 kl 20:37
Gilla
Christoffer HB på 58?? Är du säker? Hade du fåt stora mängder vätska i samma arm (dropp) som man sedan tog proverna i? Tog man om provet precis när provsvaret kom för att kolla att det verkligen stämde? Var det ett kapillärt prov (stick i fingret) eller ett venöst?

Hade ett så lågt HB-värde upptäckts på akuten hade du omedelbart fått två påsar blod redan innan du blev inlagd på en vanlig avdelning fast att man "normalt" inte administrerar blodprodukter på själva akutmottagningen (om det inte handlar om t.ex. ett stort trauma med kraftiga blodförluster förstås, då "trycker" man in blod)
Mikael Fermhede
1957 • Åsa
#18
11 september 2010 kl 11:41
Gilla
Christoffer; Hb på 58 och löpning 4/vecka verkar osannolikt. Är du säker på det värdet ??
1991 • svalöv
#19
12 september 2010 kl 16:32
Gilla
Jag kan tillägga att det tog sex-åtta månader innan man ens tog ett blodprov.
Jag tränar löpning på elitnivå och var under säsongen 09 bland dem tio bästa inom min åldersklass. Under hösten märkte jag träningen gav sämre och sämre respons och att andningen blev kraftigt påverkad. Jag hade sedan tre år tillbaka haft ansträngningsastma och för mig var det uppenbart att det var där problemet låg. Jag sökte först hos min lokala vårdcentral där jag varit tidigare i samband astmaproblem men där hittade man inga problem. Min läkare påstod att jag inte ens hade någon astma och istället för att berätta för mig vad det kunde röra sig om så ville han att jag skulle berätta för honom vad jag trodde det kunna vara. Jag sökte mig vidare till en privatklinik i Lund i hopp om bättre kompetens. I Lund blev man inte heller klok på vad det kunde röra sig om, utan där fick jag utskrivet två-tre recept på olika astmamediciner som jag testade för att se i fall någon utav dem skulle ge effekt. Men ingenting hände. Därefter skickade man en remiss till en lung-expert som skulle kontakta mig om en tid. I väntan på att bli kallad sökte jag mig återigen till den lokala vårdcentralen, fast denna gången till en annan läkare. Detta var i slutet på maj- i början på juni och fram tills dess hade jag testat olika astmamediciner, letat runt på olika läkare och väntat på att bli kallad till lung-experten. Först nu tog man det första blodprovet på mig. Detta tog jag i armvecket och de tog flera stycken för att kolla de olika nivåerna. Jag minns inte namnet på alla. Proverna togs på morgonen och på kvällen ringde man hem till mig och frågade hur det var med mig och i fall jag kunde stå på benen. Jag var vid den tidpunkten och handlade inför den rådande studenten tillsammans med min mamma. Det visade sig att jag hade ett väldigt lågt blodvärde. Jag blev åter kallad för att nya prover och för att se så att resultatet verkligen stämde. Under morgonen på torsdagen tog jag nya prover och redan på eftermiddagen ringde min läkare och frågade hur det var med mig och vart jag befann mig. Jag befann mig just då i skolan (Lund) därpå han sa att jag genast skulle gå till akuten. Jag blev inlagd på akuten och man tog på nytt massvis med prover, tyvärr känner jag inte till de korrekta termerna/namnen, men man tog säkert 10-15 rör och fyllde dem med blod ifrån mitt armveck. Efter en lång väntan fick jag beskedet att jag skulle få en blodtransplantion, detta eftersom blodvärdet var nere på 58. Efter ännu en tids väntan fick jag andra besked. Jag skulle nu inte längre läggas in över natten och få en blodtransplantion, utan jag fick istället åka hem. Detta berodde på man under tiden fått in mer akuta fall och mitt fall ansågs inte som akut. Om detta beslut var korrekt eller ej ska en person med kompetens inom området svara på. Men ur en subjektiv synvinkel tyckte jag det var rätt, jag mådde trots allt som jag gjort de senaste månaderna. Jag fick utskrivet duoferon 100 mg och skulle nu ta fyra tabletter om dagen. Det påbörjades även en undersökning om vad som orsakat järnbisten för man visste fortfarande inte vad den berodde på. I undersökning skulle jag genomgå gastroskopi samt endoskopi. Båda dessa undersökningar visade goda resultat. Härnäst har jag blivit skickad till en dietist. För vad som också bör nämnas är att jag haft störningar med maten fram och tillbaka under ett par års tid. Just nu mår jag mycket bättre. Jag har gått ner från fyra tabletter om dagen till endast en om dagen och skall göra detta fram tills december, då man ska ta nya prover. Både träningen och vardagen fungerar mycket bättre och jag känner enorm inspiration inför nästa säsong.

Läkarna frågar sig fortfarande hur det var fysiskt möjligt att träna löpning 4-5 dagar i veckan trots de låga värdena. Jag frågar mig fortfarande varför man inte tog blodprov tidigare.
Maria Andersson
1966 • Kungsbacka
#20
12 september 2010 kl 17:23
Gilla
Christoffer; kroppen är fantastisk, helt klart!! Tänk vilka rekord du ska slå till vintern : )!!
Dom snöade in på detta med astma helt klart, och missade resten. Det är väl det som är faran med att bestämma sig för en diagnos i ett tidigt skede.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.