Löpning • Tävlingar & Motionslopp • 6 inlägg • 3760 visningar •

Marathon och vätternrundan

oscar olsson
1983 • Paris
#1
•
24 oktober 2010 - 11:53 (Redigerad 24 oktober 2010 - 11:53)
Gilla
Jag sprang mitt första Marathon iår och nästa år jag ska genomföra min första svenska klassiker. Nu ligger ju maran och VR väldigt nära inpå varandra. Någon som genomfört båda dessa på samma år? Hur la ni upp träning? Hur återhämtar man sej bäst och snabbast mellan loppen?

Minsvenskaklassiker.blogspot.se
oscar olsson
1983 • Paris
#2
•
24 oktober 2010 kl 12:03
Gilla
Glömde ju skriva att jag ska ju såklart springa Stockholm Marathon nästa år oxå plus en svensk klassiker
Oldboy
1952 • Danderyd
#3
•
24 oktober 2010 kl 12:50
Gilla
Börja cykelträningen tidigt, det är viktigt att bli "hård i baken" så att man klarar att sitta på cykelsadeln länge, kör långa cykelpass när du blivit van. Sen är det bara att varva, långa cykelpass med bra fart ger uthållighet som du har användning för till marathon också.
Det sägs att man behöver 100mil cykling på våren före VR och då menas långa pass i ungefär den fart man vill hålla, det längsta bör vara minst 12 mil så att man vet var det börjar göra ont om något på cykeln inte är riktigt bra eller olämpligt inställt. En komplikation är att det är svårt att hitta riktigt bra cykelrundor i Stockholmstrakten, även långa cykelbanor till de yttre förorterna avbryts av rödljus ett otal gånger och de smala asfaltvägarna utanför stan är det lätt att känna sig trängd på.
Det är väl åtminstone två veckor emellan så återhämtningen går nog bra även om det kan vara skönare främst för lårmusklerna att ha ett par veckor till. Jag vet åtminstone två långdistansare som gjorde bra tider på både maran och VR i fjol med två veckor emellan.
Anders E
1968 • Sollentuna
#4
•
24 oktober 2010 kl 13:34
Gilla
Jag genomförde en klassiker för tre år sedan och sprang Stockholm Marathon samma år.

Träningen bestod av cykel, simning, löpning, rullskidor från hösten året innan fram till tävlingarna (så snart skidåkningen var fixad parkerade jag rullskidorna i garaget och satsade på de tre kvarvarande grenarna). Även om man tränade tre olika grenar under flera veckor, vilket kan kännas lite splittrat, gav ju alla pass ett litet bidrag till den kardiovaskulära förmågan, så det fanns synergier.

För just cykeln kan jag rekommendera långpass på den cykel du ska komma att köra Vätternrundan på (Vätternrundan är den mest "ultra-mässiga" av alla klassikergrenar). Jag körde ett långpass på cykel varje helg på hösten tills vintern kom. När vintern kom ställde jag cykeln på en trainer och fick därmed många timmars ytterligare träning på "Vättern-cykeln". När våren kom var man duktigt trött på trainern men hade å andra sidan upprätthållit / förbättrat sin förmåga som cyklist och kört in sig på racer-sadeln.
oscar olsson
1983 • Paris
#5
•
24 oktober 2010 kl 16:16
Gilla
Jag har förstått att Vättern är jobbigast. Har redan köpt cykel och börja träna men nu börjar det nog bli dags att ställa undan cykeln. Var och nötte lite på gymmet idag på träningscykel. Är ju inte riktigt likadant men det tar bra i låren och ont i rumpan har jag nu :b. Vasaloppet kommer jag att ta sist bara just för att ja inte stått på ett par skidor på 20 år så då har jag två vintrar att träna på.
Har du sprungit maran förut utan en klassiker och isåfall hur skiljde tiderna?
Anders E
1968 • Sollentuna
#6
•
24 oktober 2010 kl 18:39
Gilla
När jag körde klassikern ville jag kunna fullfölja alla grenar i ett svep. Jag prioriterade därför Vätternrundan högre än Stockholm Marathon, vilket gjorde att jag inte gick för fullt i maran (såg det mer som ytterligare ett långpass inför Vätternrundan). Det är därför svårt att jämföra med år där jag sprungit marathon utan Vättern.

Jag tycker också att Vättern var jobbigast (jag skulle ha behövt köra fler riktigt långa cykelpass uppåt 10 mil under våren).
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.