Löpning Skador & Rehab 10 inlägg 11736 visningar

Ont i fogar av träning? Ej gravid och hade ej foglossning när jag var det!

Anna Engström
1980 • Karlstad
#1
19 januari 2011 - 19:16
Gilla
Hej på er go vänner!

Jag har tagit upp löpningen efter graviditeten. Började lätt för två månader sedan då sonen var fyra månader. Allt gick jättebra! Aldrig ont eller nått även om det kändes lite konstigt de första gångerna. Har tränat mycket bål och stabilitet innan. Har tränat ganska hårt de sista tre veckorna. Kände inget när jag var ute och sprang däremot när jag kom hem. Nu sitter det i hela dagen (vilar pga förkyldning). Jag är oerhört stel på morgonen och har ont. Har jag börjat för tidigt? Har jag förstört mig? Vet att man inte ska jobba innan ett år helst men tänkte att det är väl individuellt så jag testar och så länge det inte gör ont så kan jag väl köra på lite lätt.

Hade ingen foglossning under graviditeten, som jag kände av alltså. Inga besvär av detta. Kan det då vara fogarna som jag känner av nu? Någon som vart med om något liknande???

Kram!
Kristin H
1981 • Karlanda
#2
19 januari 2011 kl 20:58
Gilla
hej.. vet inte vad de kan vara men när ja är rejält förkyld å dålig så kan de värka å mala i hela kroppen rätt rejält.. kanske de hänger ihop med det? hoppas de blir bättre för dig :-)
Björn Lindros
1975 • Linköping
#3
19 januari 2011 kl 21:24
Gilla
HEJ!
Det är inte lätt att svara på utan att undersöka. Men det ovanligt att det är foglossning som ger smärta. Testa att promenera raskt för att öka försiktigt med jogg kanske 4min första gången öka med 1minut/pass om det inte gav någon smärta. Det kan vara ryggen som spökar efter du burit på barnet i både mage och nu på armen, Löpningen kanske utlöser smärtan. Enklaste typen av egenbeh är så kallade mckenzieövn, ligg på mage och böj ryggen bakåt, skjut i från med armarna som om du skulle stretcha magen, upprepa ca12rep 3-4ggr/dag. värken ska klinga av efter några reps.
Om det inte hjälper sök en erfaren sjukgymnast.
Lycka till!
Björn Leg sjukgymnast
Jo
2000 • Göteborg
#4
19 januari 2011 kl 21:27
Gilla
Hej Anna! Vad jag har förstått så är vi kvinnor oerhört olika under/efter en graviditet. T o m med barnmorskor ger ju olika råd när vi kan börja löpträna, men har du fått klartecken från bm så borde du kunna ha satt igång utan problem. Har förstått att hormoner som luckrar upp benstommen under graviditet kan sitta i många månader efter man fått sitt barn. Ingen aning om hur man vet när det gått ur kroppen men gjorde som du och sprang och lyssnade på kroppen. Min dotter är nu snart 20 månader :-) Jag började springa när hon var tre månader så började tidigare än dig. Mitt råd är att vila och vänta ut din förkylning. Har värken släpp efter det så börja väldigt lugnt kortare sträckor, undvik asfalt och ha bra skor. Känn efter noga hur kroppen reagerar och tänk till om du får ont igen på hur du tränade i det sista; kanske för hårt tempo, vilken distans, vilket underlag osv. Lycka till med kroppen och löpningen!
Susse
1968 • Löddeköpinge
#5
19 januari 2011 kl 21:55
Gilla
Det är säkert fogarna. Vila en månad och prova sen lätt igen. När jag började träna efter förlossningarna så sa min barnmorska till mig att va alert på hur jag kände mig i kroppen dagen efter träningen. När jag började springa igen så sprang jag bara 100 m. första dagen och 200 andra dagen osv upp till 1 km. kändes det då fortfaranda bra så kunde jag öka med lite längre sträckor per gång.
Jag började iofs träna tidigare än dig, Efter en månad med de första två och efter 2 veckor med tredje.
Jag har hört att det tar upp till 2 år för kroppen att gå tillbaka till det normala igen. Men i allafall, får du ont så vila längre och börja sen om igen. Får du ont då med så upprepa vilan och börja sen om osv.
Susse
1968 • Löddeköpinge
#6
19 januari 2011 kl 21:59
Gilla
Glömde skriva att jag kunde få ont i fogarna ganska långtid efter förlossningen om jag sprang en hård tävling, gärna om banan var backig dessutom.
Jo
2000 • Göteborg
#7
19 januari 2011 kl 22:05
Gilla
Oj vad tidigt du började Susse! Men då gjorde du nog rätt i att trappa upp det försiktigt, Själv började jag köra ganska långa pass direkt trots över ett år utan träning. Tror mitt första löppass var över en mil...Men min kropp har klarat sig förvånansvärt bra och när jag tränat ett år sprang jag mitt första halvmarathonlopp så det lät långt med att det skulle ta två år att vara tillbaka i det normala igen?! Men tror som sagt alla är olika och vi får lyssna på våra egna kroppar, det tror jag är jätteviktigt!
Anna Engström
1980 • Karlstad
#8
19 januari 2011 kl 22:09
Gilla
Tack så mycket för era svar! Suger åt mig allt som en svamp! :-) Ska vila tills det onda försvinner och sen börja ritkigt försiktigt och inte bara löpning utan även spinning för att inte få den där hårda belastningen och stötarna.

Kom faktiskt på att jag har en "date" med min sjukgymnast i ett annat ärende men ska ta upp detta med henne. Men ska iaf testa den där övningen som Björn rekommenderar!

Tack igen för era svar!
Susse
1968 • Löddeköpinge
#9
19 januari 2011 kl 22:20
Gilla
Anledningen till att börja så försiktigt var både för att känna hur fogarna reagerade och för att bäckenbotten skulle stärkas efterhand. Risken om man springer sig trött är att man inte orkar hålla "knipet" utan låter allt "falla ner", vilket kanse inte blir så bra när man blir äldre om man har otur.
Det med två år är att man kan träna som vanligt långt innan och man känner sig återställd, men att det ändå tar den tiden för kroppen att återgå helt tilldet ursprungliga.
Jo
2000 • Göteborg
#10
19 januari 2011 kl 23:26
Gilla
Oki, jag förstår tänket :-) Men mycket och många knipövningar varje dag ska väl förebygga det hoppas jag ;-) Det är ju dessutom det bm kollade när jag fick godkänt för löpträning igen. I övrigt tar jag risken för springa mig riktigt trött då och då tänker jag fortsätta med för det mår jag så förbaskat bra av!
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.