Löpning Avancerad träning 21 inlägg 6999 visningar

Starkare

Robert Holmgren
1972 • Farsta
#1
17 januari 2013 - 22:26 (Redigerad 17 januari 2013 - 22:26)
Gilla
Efter att ha varit och testat min syreupptagning igår tror jag mig ha fått bekräftelse på en sak jag misstänkt länge, jag är för svag och behöver bli starkare för att lyfta min löpning. Framför allt är det nog benen som behöver bli starkare. Jag har tidigare både under träning och tävling märkt att benen tar slut snabbare än flåset. Bra motor och svaga ben alltså.

Någon eller några som har något förslag på träning, vad är det som ger bäst resultat? Bra styrkeövningar? Backpass? Ska man springa backintervaller eller någon typ av backstuds? Alla tips emottages tacksamt.

Jag kommer såklart diskutera det med min tränare, men det är ändå kul att höra hur ni andra resonerar.
< < < 1 2 > > >
Anders Grahl
1987 • Mölnlycke
#2
18 januari 2013 kl 00:07
Gilla
Hej Robert!

Jag kör endel backpass såhär års. Höll på med fotboll innan jag tog upp löpningen så hade nog en bra grundstyrka i benen därifrån (och där var faktiskt backlöpning standard på försäsongen). I backen tränar du alla löpmuskler, men lite mer..

Jag tror annars att övningar där du jobbar med (och mot) din egen kroppsvikt är bra övningar för en löpare: utfallssteg, upphopp, borzovhopp..
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#3
18 januari 2013 kl 19:23
Gilla
Om man har en relativ överkapacitetet i hjärta/blod (flåset) så att musklernas syreupptagning i benen hos en löpare är den begränsande faktorn är det mest sannolikt att det bäst åtgärdas med mängdträning i 65-70 % av maxpuls så att t ex tillväxt i antal mitokondrier och kapillärtäthet ökas vilket underlättar syreupptagningen.

Frågan är hur du testade syreupptagningen och vad du egentligen menar med "starkare" i detta fall ? Absolut styrka i benmusklerna är nog ganska sällan för liten i din ålder.

Naturligtvis behövs även fartträning i ett optimalt träningsupplägg.
Kim Dahl
1976 • växjö
#4
18 januari 2013 kl 19:35
Gilla
Marklyft marklyft och lite mer marklyft... Tränar hela kroppen...
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#5
18 januari 2013 kl 19:54
Gilla
En titt på Roberts blogg http://jagarlopare.blogspot.se/ antyder att uthållighetsprofilen är sådan att mängdträning sannolikt skulle förbättra alla resultat 5k-marathon och relativt sett mer desto längre tävlingsdistans.
Med bra till utmärkt marathontränat tillstånd dvs med mängd 14-20 mil/v bör ens marasnittfart per mil inte ligga mer än 5-10 % över miltiden.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#6
18 januari 2013 kl 20:00
Gilla
Tänkte detsamma som Bo. Undrar om det inte är mer mängdträning som är lösningen snarare än "större" muskler?

Nu pumpar ditt hjärta ut massvis med syrerikt blod, men du har kanske inte tillräckligt med mitokondrier och kapillärer i musklerna för att tillgodogöra dig allt syre?

Bo Engwall
1955 • Uppsala
#7
18 januari 2013 kl 20:04 Redigerad 18 januari 2013 kl 20:05
Gilla
Eftersom Robert löptränar klar mer än snittet här kan mängdråd tyckas paradoxalt, men resultatnivån är oxå relativt hög redan och mer mängd känns rätt klockrent att föreslå i detta fall när fartträning och tävlingar redan är uppfyllt.

Dessutom tränar nästan alla på jogg.se mindre än vad en på sikt optimal nivå är för milen - marathon.
Robert Holmgren
1972 • Farsta
#8
18 januari 2013 kl 23:07
Gilla
Tack för mycket intressanta tankar. Jag har faktiskt inte ens funderat i de banorna. Det är klart att mer mängdträning skulle kunna göra susen och jag har under några år sakta ökat träningen rätt kontrollerat för att undvika skador etc. Det jag har fastnat på är ändå att benen tröttnar snabbare än övriga kroppen, inte så konstigt för en löpare kanske.. :) och att jag tycker att jag tappar mer än snittet på backiga banor.

Jag vet också att jag slarvar med backpassen, just för att jag tycker de är extremt jobbiga. Ikväll fick jag tipset om kortare, explosivare backträning. Lite mer sådang under en period ska jag nog försöka mig på utan att skada mig. Att öka på mängden får fortsätta att ske successivt även om jag inte tror att det blir några 14 mil i veckan den närmaste tiden, men vem vet, för några år sedan skulle nog 11 milsveckor vara i det närmaste utopi också!
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#9
19 januari 2013 kl 06:59 Redigerad 19 januari 2013 kl 07:02
Gilla
Ja att öka mängden successivt är förstås det säkraste skademässigt. Jag ökade lite väl snabbt kanske via årssnitt 6-7 mil/v i ett par år till 10 mil/v och sedan 16 mil och 18 mil och därefter mest 14-16 mil/v några år.

Jag själv var dock trots mängdträningen hela tiden när jag var som bäst UPPLEVT starkare i den centrala kapaciteten dvs åtminstone inte explosivt stark i uppförsbackar men min bästa Lidingöloppstid 1.44 antydde ändå att muskelstyrkan inte behöver vara SÅ bra i långa backiga lopp.
Min syreupptagning låg då i olika tester mellan 73 och 81 ml/kgmin så uppenbarligen kunde löparmusklerna omsätta bra med syre utan mycket bra muskelstyrka. Jag hade BMI som afrikanerna i många fall sub18 dvs var tunn.

För att bli ännu bättre i kortare backiga lopp (5 km e d) hade säkert backintervaller varit effektivt för mig oxå men jag tävlade sällan i sådana.
Däremot gjorde jag trots frånvaro av backträning mitt meritmässigt kanske bästa lopp på en mycket backig bana i Bryssel i en inofficiell Europacup 1979 i marathon med knappt 100-talet landslagslöpare och blev 13:e och bäste svensk (spurtslog sista 100 m en svensk sub 30-löpare och 2.17-löpare O. Malmqvist). Det visade oxå att absolut muskelstyrka inte nödvändigtvis behövs vara så hög i långa backiga lopp.
Johannes
1985 • Farsta
#10
19 januari 2013 kl 14:19
Gilla
Jag tror också att ökad mängd kommer ge resultat.

Några frågor angående mängdökning, som jag hoppas även kan vara av intresse för trådskaparen. Förra året ökade jag min mängd rätt rejält, fram till april snittade jag kring 1,5 - 2 mil/v, för att sen öka till ca 5 mil/v och under hösten låg jag kring 6-8 mil/v. Då och då har jag också kört lugnare veckor. Jag känner mig nu stabil på den mängden, dvs jag upplever inte att jag är sliten och orkeslös i benen på samma sätt som när jag just ökat mängden. Kan jag därmed räkna med att jag klarat av mängdökningen utan skador, eller finns det fortfarande en risk att jag åker på någon skada som en direkt följd av min djärva mängdökning?

Hur länge kan man räkna med att fortfarande utvecklas på samma löpmängd/v? På sikt vill jag nå min fulla kapacitet på maraton och antar att jag därmed måste upp till 15 - 20 mil/v. Är det rimligt att nå den mängden inom 3-5 år?
1979 • VESSIGEBRO
#11
19 januari 2013 kl 14:46
Gilla
Jätte dum fråga kanske men när man är uppe i så många mil i veckan...HUR orkar man jobba ...själv är jag nog bara uppe i max 6 mil i veckan när jag tränar som mest.
Johannes
1985 • Farsta
#12
19 januari 2013 kl 15:10 Redigerad 19 januari 2013 kl 15:10
Gilla
Kjell Erik Ståhl kombinerade chefsjobb på Televerket med maratonlöpning på världselitnivå. Såg någon intervju med honom där han berättade att han tagit fem veckor semester innan OS för att träna mer än någonsin, men han avbröt semestern och började jobba igen. Ståhl höll på att bli galen när dagen 'bara' bestod av 2-3 träningspass och sen väntan däremellan. På jobbet fick han chansen att tänka på annat.

Själv är jag ju inte uppe i så värst många mil ännu och är dessutom student. Men jag håller med dig, 20 mil/v och heltidsjobb låter tufft.

Bo, jobbade du heltid när du tränade som mest?
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#13
19 januari 2013 kl 15:15
Gilla
Ni måste tänka på att Kjell Erik Ståhls mil gick betydligt fortare än era mil och tog därför mycket mindre tid i anspråk. Det är därför mängdökning och fartökning går hand i hand.
1979 • VESSIGEBRO
#14
19 januari 2013 kl 15:20
Gilla
Absolut men 20 mil är ändå 20 mil....någonstans måste han få in alla tid..Jag är jätte impad av dessa som fixa detta. Väldigt nyfiken hur dom fixar sitt liv där av frågorna :)
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#15
19 januari 2013 kl 15:20
Gilla
Re Johannes

Nej jag tog mig friheten att ta ledigt för studier för gott 1998 och har lyckats undvika vanligt arbete sedan dess :-)

Angående din träning så visst kan det behöva ta flera år från din nivå att nå 15-20 mil/v men det behövs för potentialen. Lyckas man som relativt ung dvs under 40 år blir resultat gissningsvis 2.10-2.35 på maran för de flesta svenska män som håller sig ganska skadefria så att mängdmålet nås. För kvinnor motsvaras det av ca 2.25-2.50.
Johannes
1985 • Farsta
#16
19 januari 2013 kl 16:57
Gilla
Gabriel:

Jag är väl medveten om att Kjell Erik Ståhl oftast sprang bra mycket fortare än vad jag gör. Hans långsammaste distansfart skall enligt honom själv ha gått i 3.45 min/km. Men jag gissar ändå att karln tränade en bit över 10 timmar/v. I samma intervju som jag skrev om ovan nämnde han också att han jobbade ca 50 timmar/v. Det ÄR imponerande. Att hans mil dessutom gick snabbt gör ju inte heller saken mindre imponerande... :)
HR
1972 • Stockholm
#17
19 januari 2013 kl 17:07
Gilla
Många timmar per vecka FORT eller många MIL per vecka är bägge lika imponerande i min bok, men i min kalender är det ju varken eller.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#18
19 januari 2013 kl 17:27 Redigerad 19 januari 2013 kl 17:27
Gilla
Johannes, absolut. Jag menar bara att för en vanlig motionär så kan 20 mil i veckan se överjordiskt ut. Men om dessa 20 mil springs i 3:45-fart så tar det ju inte så hiskeligt mycket tid ändå.

Självklart är det otroligt imponerande att ha ett heltidsjobb som chef och kombinera det med maratonlöpning på absolut högsta nivå.

Alexandra, ett bra knep är ju att transportlöpa till och från jobbet om man har den möjligheten. Det är ju ändå tid som man inte kan göra något annat av. Men det kräver naturligtvis mycket motivation och driv ändå att orka det. Speciellt så här års!
1979 • VESSIGEBRO
#19
19 januari 2013 kl 17:32
Gilla
Tyvärr funkar inte det har 3 mil till jobbet...funderade ett tag att köra dett pass innan jobbet...men går redan upp kvart över 3 och i ärlighetens namn orkar jag inte gå upp tidigare :)
Lars Pensjö
1961 • Torslanda
#20
6 februari 2013 kl 16:32
Gilla
Jag tror inte man skall vara rädd för styrketräning. Det finns test som visar att maratonlöpare som gjorde riktigt tung träning för vaderna blev snabbare på maraton. Och då menar jag inte styrketräning som du får i att springa backe, utan den sort där man orkar högst 6-8 repetitioner.

Det finns andra effekter av styrketräning. Musklerna är inte bara till för att röra benen, de är också till för att hålla leder på plats. Med enformig löpträning kanske det kan bli så att vissa av dessa stödjande funktioner får dålig träning. Då kan man med fördel köra styrketräning med fria vikter eftersom det stimulerar även balansen. Och balansen är just dessa stödjande muskler.

Det är viktigare ju äldre man är eller ju mer man tränar. Men jag kan verkligen rekommendera att man tar hjälp av en kunnig person, och inte en självlärd. Det finns väldigt många sätt att träna styrka fel.

Slutligen finns det en annan intressant effekt av styrketräning: Den stimulerar tillväxthormoner på ett naturligt sätt. Detta kommer tillgodo för hela kroppen, inte bara för den muskel man tränade. Notera att tillväxthormoner inte påverkas av normal löpträning under 40 minuter. Man måste köra en muskel helt till utmattning för att få den där extra produktionen.

Sedan jag började styrketräna seriöst (för att bli bra på löpning) för ett år sedan, har jag kunnat öka vikterna kraftigt (senaste halvåret). Men utan att gå upp i egen vikt. Jag har kanske tappat lite fett under tiden, men inte vad jag kan se.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.