26 september 2008 kl 12:37
Jag har astma, och jag använder alltid näsklämma, just för att slippa få mer vatten än vanligt i luftrören. Lite vatten kommer det ju in på slemhinnorna när man andas under själva simningen, men om jag voltvänder kommer det in ännu mer.
Minns hur ursur jag var på en tävling för några år sedan. Första grenen jag skulle vara med i var 50 m frisim. När jag satte på mig näsklämman precis innan start kände jag hur en av de två små plastbågarna över den gick sönder. Okej, det går väl ändå, tänkte jag och klev upp på startpallen. Naturligtvis seglade näsklämman av under de första metrarna och gissa om jag hann tänka mycket fram till vändningen. Jag visste att om jag gjorde en voltvändning skulle det komma i massor med vatten. Så jag gjorde en sådan där handen i väggen-vändning, medan jag såg hur resten av heatet nturligtvis vände mycket snabbare än mig och for iväg. Sedan hade jag rätt rejält astmapåslag resten av det tävlingspasset. Och inte går det att häva med Bricanyl eller sådant. Jag visste alltså redan på förväg att det var "kört" även i de övriga grenarna.
Jag blev överraskad över att jag kunde bli så nattsvart sur inombords. Tvärarg blev jag och hade jag inte varit coach åt de andra från min klubb hade jag packat ihop och åkt rakt hem, så sur kände jag mig. Men jag var ju som sagt coach, så det var bara att ta på sig leende på utsidan och peppa de andra. Konstigt nog märkte de inget, men de var väl fulla med tävlingsnerver...