Löpning Träning 10 inlägg 6049 visningar

Oro inför vinter och nästa säsong redan nu.

1987 • Gustafs
#1
31 maj 2016 - 12:34
Gilla
Hej, jag började springa för mindre än en månad sedan, jag blev mäkta förvånad av att det var det roligaste jag gjort på länge. Efter att ha fått in lite rutin (om man kan kalla det rutin efter en månad) så har oron börjat krypa sig på. Jag är orolig för att:
1. Skada mig och inte kunna springa på ett tag och därför tappa motivation.
2. Att vintern ska ta bort min lust att fortsätta springa och att motivationen tryter om jag skulle vara tvungen att börja om från noll nästa säsong.
Jag vet att det är långt kvar tills isen och snön med de tillhörande 20- kommer. Hur ska jag lägga upp min löpning för att hålla motivationen vid liv och för att kunna Springa resten av mitt liv?
Jag vill så gärna känna mig nykär till springning så länge som möjligt.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#2
31 maj 2016 kl 12:50
2 Gilla
"Hur ska jag lägga upp min löpning för att hålla motivationen vid liv och för att kunna Springa resten av mitt liv? "

Hmm, man springer väl för att det är roligt, njutbart eller liknande och inte primärt för att man (något förhastat ?) initialt har bestämt att springa resten av sitt liv.

Om det inte är njutbart e d på vintern är det fritt fram att avstå att springa då och avvakta sol och vår :-)

Jag själv valde efter ett 35-tal vinterlöpningssäsonger att då istället främst prioritera längdskidåkning vilket jag numera, dock av olika skäl, tycker är ännu mer njutbart vintertid än löpning.

Oroar man sig hela tiden för skador i samband med idrott så kanske knyppling eller annan aktivitet fri från idrottsskaderisk är mer passande :-)
1984 • Stockholm
#3
31 maj 2016 kl 12:58
Gilla
Skador kommer ibland men det finns andra träningsformer. Har du upptäckt att du gillar löpning är det väldigt nära till att även gilla tex cykling eller skidåkning som alternativ om du skulle bli skadad.

Vad gäller vintern så brukar jag gilla det också - trodde inte det heller när jag började. Men det är nåt visst med att springa i skitväder också, en väldigt skön känsla av att man gör något bra. Sen är det faktiskt inte så dåligt väder på vintern. För löpning är det ganska fint tycker jag- svalt och stilla allt som oftast. Det är ett fåtal pass per år som är väldigt kalla, halkiga eller slaskiga. Det är väl mörkret som är den stora nackdelen och det kan jag väl tröttna lite på - men att springa med pannlampa i skogen är helt fantastiskt det också.
1975 • Torslanda
#4
31 maj 2016 kl 12:58
Gilla
Grejen med vinterlöpning är att har man bara rätt kläder så är det underbart. Anledningen är enkel, på vintern är man oftast inte ute lika mycket som på sommaren, så att få komma ut och springa tycker jag är störtskönt för både kropp och själ. Om man bara kan se bortom snålblåsten och kylan :-)

Skador behöver man inte oroa sig för. Kommer de så kommer de, då får man hantera det då. Njut nu när du är hel istället.
Oldboy
1952 • Danderyd
#5
31 maj 2016 kl 13:14
Gilla
Som nyfrälst är det lätt att ta för stora tuggor av kakan. För att inte ta onödigt stor risk att bli skadad bör du hålla igen på mängden löpning, längden på passen och vänta med krävande fartpass.

Öka långsamt så att inte bara musklerna utan också senor, ben och leder hinner anpassa sig, de kommer hela tiden att ligga sådär sex månader efter. Är du bara måttfull har du chans att klara dig men det är inte så dumt att ha någon annan träning att variera med.

Dessutom är en del styrketräning bra både för att snabba på stärkandet av senor mm och för att förbättra din löpning.

Man behöver inte springa när det är -20. Men är det -10 och sol är det härligt! Men finns det snö att åka skidor på är det också härligt. Är väder eller underlag alltför uselt får man göra något annat.
1965 • Täby
#6
31 maj 2016 kl 14:59
Gilla
Jag tycker att vintern kan vara allt från OK till vidrig. Vidrigheten går att hantera till stora delar, dock.

Rätt kläder är viktigt, med det kan man hantera de flesta väderlekar, rent klimatmässigt. Sen exakt hur kallt man tycker är OK är väldigt individuellt.

Det vidriga är snömodden (bil-uppkörd snö). Det finns inget positivt att säga om den. Här kan man, beroende på var man bor och så, försöka parera. Kanske skogsspår som är upptrampade? (Eller ej!) Eller man kanske bor där det inte är så mycket hormodd? (Stockholmsområdet är inge vidare ur det perspektivet.) Eller så lugnar man både distans och tempo dom gångerna det är illa så att man håller irritations och skaderisken nere.
Bengt
1979 • Vallentuna
#7
31 maj 2016 kl 19:20
1 Gilla
Det som motiverar mig mest på vintern är att jag vet att det går lättare på våren om jag biter ihop när det är kallt.

Och som någon skrev hör ovanför. Med rätt kläder är det skönt att springa på vintern.

Efter mer än tio år som relativt seriös motionär så kan jag få lite "Rocky känsla" av dåligt väder. Nästan som att det triggar mig, att jag vill bevisa för mig själv att det faktiskt går att springa i -18 och blåst.
1987 • Stockholm
#8
31 maj 2016 kl 19:58
Gilla
Vinterlöpning kan ju vara hur härligt som helst! Känslan av att springa i en tunn jacka och bli varm och svettig trots att det är snö på marken är helt fantastisk. Och som flera andra får även jag en kick av att trotsa bister väderlek och ge mig ut ändå. Det om något är ju kärlek till löpning - och blir ofta helt oförväntat bra pass.

Vad gäller det där med att förbli nykär i löpningen länge så tror jag en bra grej kan vara att inte stirra sig blind på tider och tävlingsresultat i framtiden. Det är lätt att hamna där, och om det någonsin börjar kännas som om löprundorna i första hand handlar om att prestera och leva upp till något är det nog viktigt att komma ihåg varför man springer. För att det är skönt, roligt och någonting man mår bra utav.

Angående skador håller jag med alla andra. Det gäller att löpa klokt och trappa upp mängd och intensitet sakta men säkert, och att lära sig lyssna på kroppen. Att ta en vilodag (eller fler) ibland om det behövs, även om det är trist när allt man vill är att springa.

Vad kul att du hittat glädjen i löpningen! Du har nog mycket roligt framför dig. :)
1987 • Gustafs
#9
31 maj 2016 kl 21:39
Gilla
Tack för bra och inspirerande svar! Ska försöka hålla mig på den nivå jag ligger på nu ett tag framöver, dock känner jag att det är svårt att inte öka avståndet, det bästa som hänt var att springa en hel timme och välja att stanna, ser fram emot om några år då jag kan avverka många mil!
HF Löfgren
1968 • Malmö
#10
1 juni 2016 kl 16:00
Gilla
När jag började springa i maj för 3 år sedan trodde jag inte att det fanns en chans i världen att jag skulle springa på vintern. Men när man är igång över sommaren och sedan vänjer sig gradvis vid kallare väder så blir det inte så dramatiskt. Man sätter bara på sig mer kläder efterhand. Först kanske en tröja, sen ett par vantar, mössa och till sist står man där med vinter tights, 3 lager på överkroppen, mössa och vantar och har inga större bekymmer med det.

Det är nog en helt annan femma om man får för sig att börja med löpning mitt i vintern. Då känns det nog lite dystert att masa sig ut i modden.

Tycker också att vinterpassen många gånger kan vara riktigt fina. I Skåne är det vanligen någon plusgrad också och barmark så jag har fått till riktigt snabba och fina pass även i januari och februari. Om det bara hängde på löpningen så skulle jag gärna ha 7-8 grader året runt. Den temperaturen verkar funka bäst på mig i alla fall.

Blir det sen fördjävligt med snöstorm och -20 grader så kan man ju faktiskt köra lite på löpband (även om det bär emot).
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.