Löpning • Träning • 35 inlägg • 8160 visningar •

Hur agera med lösspringande hundar?

HF Löfgren

1968 • Malmö

•

4 januari 2017 - 15:35

5 Gilla

Vill först skriva att jag inte är intresserad av att starta någon debatt kring hur och när hundar ska vara kopplade eller ha någon pajkastning. Det finns redan sådana trådar på olika forum.

Jag skulle helt uppriktigt vilja ha tips på hur jag som löpare kan agera när det kommer en lös hund springande mot mig. Det har väl hänt ca 8-10 ggr på 3-4 år att hundar hoppar fram och springer bredvid och ibland också att de nafsar. Nu senast kom det fram en Golden Retriver (eller liknande) och hoppade upp och satte tassarna i sidan på mig. Jag stannade och stod helt stilla men den fortsatte att hoppa och nafsade i mina händer. Provade att jogga sakta men det ökade snarare intresset.

Frågan är om det finns något bra sätt att agera och som generellt sett funkar och lugnar hunden? Jag har ingen lust att sparka hunden och sedan sänka ägaren som jag har sett på förslag. Det måste finnas något bättre sätt?

Jag har ingen svår hundfobi men är lite smårädd måste jag erkänna. Särskilt om det är en större hund och man har inte koll på om den vill hälsa eller tjafsa.

Tacksam för konstruktiva svar.
Vänligen HF

< < < 1 2 > > >

Peter P

1965 • Kungsholmen

•

4 januari 2017 kl 15:39

9 Gilla

Jag pratar vänligt med lekfulla hundar: Hej på dej!
Fungerar klockrent, är den väldigt ung och lekfull kanske den nafsar lite och då stannar jag och låter den nosa klart. Har aldrig råkat illa ut men är helt orädd också. Tror det är mycket svårare om man är rädd och spänner sig, hundarna märker det.

De enstaka gånger jag ser att de är mer fulla i fan och springer mot mig skriker jag ett hårt skarpt NEJ! och stirrar ut dem, är kanske inte enligt regelboken men fungerar det med.

HF Löfgren

1968 • Malmö

•

4 januari 2017 kl 16:15

Gilla

Tack Peter. Precis den typen av svar som jag är ute efter. Jo, jag har också misstänkt att hundarna märker om man är lite spänd/rädd. Det där är ju svårt att styra över men jag ska göra ett försök.

Hobbylöparn

Östermalms IP

•

4 januari 2017 kl 16:20 Redigerad 4 januari 2017 kl 16:20

Gilla

Bra skrivet Peter! Instämmer i allt.

Sen att hundar inte ska vara lösa om de börjar jag efter människor är ju en självklarhet, vilket inte ens behövde nämnas. Sagt av en hundägare, som gärna har hunden lös i skogen och endast så länge hon kommer på inkallning, men aldrig i tätbebyggt område bland folk.

Johan Kling

1984 • Stockholm

•

4 januari 2017 kl 20:32 Redigerad 4 januari 2017 kl 20:57

1 Gilla

Bra tråd HF och bra tips ni andra. Är också lite smårädd kan man väl säga, eller iallafall lite obekväm, med okända hundar. Inte i stan särskilt ofta iofs, här är det väl bara om kopplet täcker hela vägbanan och man tvingas passera väldigt nära som det kan kännas lite obekvämt. Annars tycker jag hundägarna till största delen har grym koll här. Det är mer ute i skogen som det hänt att jag tänkt tanken att ta en omväg/vända nån gång. Oftast om jag är mitt ute i ingenstans, kanske på en konstig tid, då hundägaren inte direkt förväntar sig att möta någon. Då händer det ju att man stöter på lösa hundar som är lite längre ifrån matte/husse. Brukar ändå nästan alltid stålsätta mig eftersom jag vet att det känns bättre efteråt om jag passerar på min tänkta rutt än om jag tar en omväg och är kvar i den obekväma känslan.

Senaste gången det var lite obekvämt var på senaste långpasset då en milt sagt arg hund sprang mot mig från ganska långt håll. Stod still, pratade snällt och sträckte fram handen. Absolut inte avslappnad men det gick bra, precis som det brukar göra. Enligt matte hade den hunden blivit sparkad(wtf?!) av en annan löpare dagen innan och var av förståeliga skäl lite skärrad. Det här var dock på ett område avsett för lösa hundar, så inget konstigt så sett. Det visste iofs inte jag vid tillfället eftersom jag inte sprang på gångvägarna och såg skyltarna först när jag lämnade området. Tog emot lite att springa igenom samma område på vägen tillbaka men det kändes bra efteråt.

Mikael S

1960 • Sundbyberg

•

4 januari 2017 kl 20:41

1 Gilla

Skulle ge tumme upp på #2 men slant med muspekaren så det blev en flaggning istället, sorry. Hoppas det inte skapar problem för någon ...

OnT så tycker jag ignorera brukar funka, jag har (här i Stockholm) inte råkat ut för någon hund som gjort otillbörliga närmanden i spåret, kanske känner de att jag inte är på lekhumör, eller så har deras hussar/mattar bra koll, hursomheslt tycker jag det funkar bra.
Men jag förstår samtidigt problemet för en hundrädd person att sluta vara det, är man rädd så är man, och tyvärr märker hunden det.
Bäst är nog att lära känna en snäll hund och jobba bort sin rädsla, men det kanske låter lättare än det är ...

Niclas

1985 • Handen

•

4 januari 2017 kl 21:07

1 Gilla

Jag fick sällskap av en lös hund i somras i en kilometer innan jag märkte att han hade hakat på mig. Sprang med hörlurar så jag hörde ju ingenting, det var bara vända tillbaka med jycken tills man hittade på ägarna som då var hyfsat stressade, kanske lärde dom sig något den dagen =)

Annars kör jag på #2 taktik, jag älskar hundar så jag är säkert för godtrogen när jag möter nån men än så länge har jag inte blivit biten iaf

Richard Eklund

1969 • västerås

•

5 januari 2017 kl 06:45

2 Gilla

En hund känner på sig om den är hemma eller ute på allmänna ytor.

Om den rymt från sin ägare så är det bra om du tar ett kliv fram mot hunden pekar och strängt säger till huden " gå till husse/matte". Du får ett mentalt övertag när du kliver fram. Bortse heller aldrig från möjligheten att någon kör "hundtricket" på dig ;-)

Hundar i inhägnader som skäller på dig brukar sluta efter några rundor om du tilltalar dem.... Ni blir bekanta.

Jag har även sprungit en hel del i Rumänien som har enormt med vildhundar, både i stan och på landet. Hade inga som helst problem med dem. De är skygga och håller ett avstånd på minst 15 meter.

Hobbylöparn

Östermalms IP

•

5 januari 2017 kl 07:04 Redigerad 5 januari 2017 kl 07:08

Gilla

#9:

Du som varit på plats; Är det lika mycket tiggare i Rumänien som i Sverige?

Richard Eklund

1969 • västerås

#10

•

5 januari 2017 kl 07:15

1 Gilla

I Bucharest är det nog det och även mycket uteliggare men i Timisoara som är av Göteborgs storlek, definitivt inte.

Seriöst så är väldigt många och "jobbar" i Italien, Tyskland eller Österrike och vad jobben består i kan väl variera beroende på kompetens och andra företräden.

Jag har även råkat springa in i "osnygga kvarter" i Bucharest. Det gick bra det med.

Simon Gräsberg

1982 • Eskilstuna

#11

•

5 januari 2017 kl 09:33

1 Gilla

Steg 1: Skulle jag säga är att hälsa på hunden eller ignorera.

Steg 2: Att stirra den i ögonen och skarpt säga "sitt", "nej" eller annat vasst kommer funka galant om det finns nåt vett i hunden.

I de absolut flesta fallen skäller en hund för att varna ägare eller andra om något som skiljer sig från det som hunden uppfattar som normalt. Så om en människa inte beter sig som hunden är van vid, t.ex. rädd el. ängslig, så kommer hunden skälla för att varna ägaren för dig och inte tvärt om.

Ava

1958 • Lindome

#12

•

5 januari 2017 kl 09:43 Redigerad 5 januari 2017 kl 09:45

2 Gilla

Brukar försöka göra mig så stor som möjligt (ut med armbågarna, luta mig lite framåt och försöka intala mig själv att jag är tuffing) och (med djupare röst) skrika "Gå hem!" Hittills har det fungerat, där jag bor verkar hundarna förstå att de inte är önskvärda då.

Hälsar inte på lösspringande hund om den inte är uppenbart kontaktsökande och inte har husse/matte i närheten (då kan den ju faktiskt ha gått vilse).

Men jag är ju inte hundrädd förstås.

HF Löfgren

1968 • Malmö

#13

•

5 januari 2017 kl 11:34

Gilla

Tack för många bra förslag och synpunkter.
Tar till mig detta och får försöka brösta upp mig lite.

Paul O''Toole

1963 • Ireland

#14

•

6 januari 2017 kl 09:30

2 Gilla

As a dog lover, I thought I had this problem solved; similarly to other respondents in this thread, a firm shout of "No!" has always worked with well trained/managed dogs, even semi-pyscho farm dogs that we have a lot of in the country-side in Ireland. However my colleague was bitten badly on the arm by a German shepherd last week - here in the suburbs of Cork city. The teenage dog-owner was nearly pulled off her feet by the dog's effort to move 5 meters to grab and nastily bite the arm. The owner claimed the dog "has never done this before" but then produced a muzzle from her pocket and immediately put it on the damn dog...My colleague was too shaken to get details for a police report.
This has shaken my confidence and belief in my methods, especially with more obviously dangerous dog breeds, which I will now strenuously avoid. Even if they are on a leash (koppling..)

Åsa

1983 • Fagersta

#15

•

6 januari 2017 kl 10:16

Gilla

Sakta in, lägg armar och händer bakom ryggen, titta inte ner (vänd hellre blicken åt något i himlen), om ägaren är nära tala lugnt med denne.

Är du hundvan och vågar. Stanna sätt dig ner och låt hunden "Hejja" utan att du rör dig eller säger något. De tröttnar oftast.

* Som många säger. "Vifta med armar, eller göra sig konstig" är i regel en lek för en hund. Stirra en hund i ögonen är också ett sätt att mucka med en hund.

Ignorera så mycket det går, gör dig så tråkig som möjligt.

Monica Carlsson

1971 • Partille

#16

•

6 januari 2017 kl 14:38

Gilla

Håller med #1, tacksamt med konstruktiva förslag.
Tur när man inte är extremt hundrädd, men definitivt har respekt för främmande hundar. Särskilt när man springer och de springer mot och runt en, vill de leka eller är jag ett hot? Urrrk.

Johan K

1974 • ÖREBRO

#17

•

6 januari 2017 kl 17:36

1 Gilla

"Frågan är om det finns något bra sätt att agera och som generellt sett funkar och lugnar hunden? Jag har ingen lust att sparka hunden och sedan sänka ägaren som jag har sett på förslag. Det måste finnas något bättre sätt?"

- Jag garvade i alla fall :D Många gånger har jag visualiserat mig själv med en lösspringande rabiessmittad vråltokig Rottweiler komma mot mig varpå jag går ned i låg ställning och uträttar en low-punch mot den då hoppande hund-fan och dödar den med ett iskallt knytnävsslag mot bröstet varpå jag round-house kickar ner den förtvivlade ägaren och sedan delger de rådande lagar, vett och etikett et cetera till ägaren.

Men, för att vara lite konstruktiv; jag saktar ned farten, eventuellt stannar och talar lugnt med hunden om den hoppar upp eller nafsar och inväntar ägaren. Sedan, beroende på det intryck jag får av ägaren, agerar jag därefter. Ibland får de höra att de är ansvarslösa, ibland får de höra att de har en fin hund. Typ.

violet

1981 • Stockholm

#18

•

7 januari 2017 kl 11:46

Gilla

synd att hundägarna inte bryr sig om saken. Det har inte hänt mig så ofta tack och lov trots att jag springer 10-20 km varje dag men när jag läser tråden blir jag besviken på oansvariga fotgängare :( I generellt undviker jag hundarna totalt och det har hjälpt mig för den mesta alltså jag försöker ha en tom blick och inte alls titta på dem när jag känner mig i fara.

Linus Yng

1980 • Rågsved

#19

•

7 januari 2017 kl 14:11

Gilla

I Sverige har vi väldigt få lösa (alltså utan ägare alls) hundar, eller hundar som springer löst kring tomter/hus.

Det är en annan sak att bli följd på av en enögd (ärr där andra ögat var) pitbull på bergsväg i Colombia eller springa förbi hundar som försvarar sin tomt.

För hundar som försvarar revir fungerar det oftast bra att vara på andra sidan vägen och gå en bit medans man passerar, utan vilda gester, upprepar man samma runda lär sig hundarna snart att man inte är något hot.

För pitbullen på bergsvägen och liknande fungerade det bra med simulerade stenkast, dvs man böjer sig ned och tar upp en sten och låtsas kasta dem, gatuhundarna vet att sten gör ont och springer iväg. Detta är tips från lokalbefolkningen där.
Kan behöva upprepas...

Inget av detta hjälper mot svenska hundar då de har en annan inställning till människor och inte är vana vid stenkast. De är mer naiva och vill leka som jag tolkar det.

Linda Wighall

1973 • Sävedalen

#20

•

7 januari 2017 kl 22:42

Gilla

Jag är själv hundägare så ganska orädd. Mina hundar vill gärna gå nära andra om dom är lösa , typ nosa till bredvid . Ganska ointresserade av människor utan hund . Där emot kan min hanhund skälla väldigt högt och otrevligt om han blir lite rödd eller tycker personen uppför sig märkligt . Så titta aldrig stirrigt på en hund , ignorera gärna om dom inte skulle lyda matte/husse. Om dom blir klängiga eller vill följa med skulle jag stanna och mycket bestämt ryta till " gå tillbaka" och peka mot husse/matte. Mest för att visa hunden att det inte är ok att hänga på okänd person .
Preblemet med mina hundar som jag märkt om dom är med mig på löprunda och är lösa , dom äger spåret . Viker inte undan för nått och det har varit lite pinsamt ibland när andra nästan snubblar på dom .
Vet att folk tycker det är jäkligt irriterande med lösa hundar . Men det är ett måste ibland då hundarna också måste få sträcka ut och få rasa av sig i fart. Även de lite olydigare ....

< < < 1 2 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.