Löpning • Träning • 11 inlägg • 11001 visningar •

Hur träna efter blodgivning?

Lockheart
1987 • Stockholm
#1
•
6 oktober 2017 - 17:02
Gilla
Hej!

Vet att ämnet varit uppe tidigare men då verkar det mest ha handlat om hur man mår och presterar efter att ha lämnat blod. Nu är jag intresserad av HUR ni som ändå väljer att ge blod tränar efteråt.

Har lämnat blod två gånger. Tyvärr blir jag ganska mycket försämrad ganska länge efteråt, som det verkar. Kan säkert ha att göra med att jag är ganska liten (163 och ca 51 kilo) och att mitt ferritin ligger i absolut nedersta spannet av normalt. Dessutom gillar jag att trycka på ordentligt även på träningspass och då märks det kanske mer att man saknar en del röda blodkroppar.
Färskt PB på 10 km är 46:02. Jag brukar normalt springa någonstans i 4:40 - 4:52-tempo, oftast någonstans mitt emellan, men efter att jag lämnat blod brukar jag få slita för att hålla under 4:54 de första tre veckorna och jag undrar då förstås vad den träningen ger mig. Springer jag bara (för mig) lugna pass i nästan en månad? Eller ger de mig mer än vad de skulle göra om jag vore på topp, i och med att ansträngningsgraden är högre än på lugna pass? Upplever ni att man kommer tillbaks dit man var innan man gav blod på någon månad, eller får man börja om från en lite lägre nivå i och med att man inte kunnat springa i sitt vanliga tempo? Lyssnar ni på kroppen och kör ännu lugnare i förhållande till erat vanliga tempo än vad jag gör, eller pushar ni på mer? Hur vet man om man blir trött för att man inte är helt återställd, eller bara blir trött "som vanligt" under ett pass? Jag är rätt bra på att köra på trots trötthet, men tvekar ju när jag inte är säker på om det har med blodet att göra eller ej.

Kommer fortsätta lämna blod men funderar på att göra det 2 ggr istället för 3 ggr per år. Jag är inte på väg till VM, men jag vill gärna ha en chans att göra för mig bra resultat på några av årens lopp iallafall, därför är jag intresserad av att veta om 3 månaders träning om året nästan faller bort eller om skillnaden inte är så stor som man tror. Dela gärna med er av erfarenheter! Tack på förhand!
Ulrik Svensson
1972 • Kungsholmen
#2
•
6 oktober 2017 kl 17:23
Gilla
Jag brukar undvika träning kanske två dagar efteråt, och sedan ta det mest lugna pass i en till två veckor. Men jag kan känna mig segare upp till drygt tre veckor, dvs att det går inte att springa lika fort. Långsamma pass går bra.

Sedan känner jag dock att jag är tillbaka på normal nivå. Så det man "förlorar" är att man inte kan träna lika intensivt under några veckor. EN liten uppoffring när man ändå inte är på någon hög nivå och tränar för sin egen skull bara.
Mats Burström
1972 • Umeå
#3
•
7 oktober 2017 kl 15:03
Gilla
Jag tränar ofta redan samma dag, men då blir det ett lugnt pass. Jag kan gärna springa långt, men förhållandevis sakta. Det märks att alla hästkrafter inte riktigt är tillgängliga... Jag har dock testat 200-ingar två dagar efter blodgivningen. Det märks mest på att återhämtningen mellan intervallerna inte är lika snabb... Intervaller eller backar får gärna vänta en vecka efter blodgivning. Jag brukar känna mej återhämtad efter ca två veckor om jag inte fuskar med järntabletterna. Den förhållandevis korta tid jag inte kör kvalitetspass fullt ut tror jag inte påverkar min prestation på längre sikt. Det blir mer som en periodisering i träningen för ett gott syfte. Håll uppe volymen bara.
Ligger blogivningen för nära ett lopp väntar jag hellre tills efter genomfört lopp
Patrik Andersson
1969 • Avesta
#4
•
8 oktober 2017 kl 19:58
Gilla
Jag provade att träna på som vanligt, hade läst på lite dåligt. Sprang ganska mycket långsammare men pumpen fick jobba utav h-vete. Vart successivt bättre men det tog mig några veckor att komma över.
Stefan Sjöström
1965 • Umeå
#5
•
8 oktober 2017 kl 20:37
Gilla
Som Mats ungefär, Inga problem med lugn träning samma dag. Håller igen litet med kvalitet någon vecka eller två. Bättre att gå på upplevd ansträngning den tiden. Lämnar 3-4 ggr per år och upplever att det inverkar väldigt litet på träningseffekt långsiktigt.

I övrigt: du springer dina vanliga pass i extremt högt tempo i förhållande till din mil-tid. Det riskerar slita och bidra till skador mycket mer än vad det är värt i träningseffekt. Standardrådet vore att springa de flesta pass rejält långsammare - max 5:30 kanske.
Lockheart
1987 • Stockholm
#6
•
9 oktober 2017 kl 12:45
Gilla
Tusen tack för era svar! Vad skönt att höra att ni alla verkar uppleva att de perioder som påverkas av blodgivningen inte har särskilt stor påverkan på den långsiktiga träningseffekten. Håller helt med dig Ulrik om att det är en liten uppoffring i sammanhanget.

Tack för din input, Stefan. Jo, jag är medveten om att jag antagligen springer för fort. Jag har ett oortodoxt träningsupplägg utan riktiga långpass - springer sällan mer än 10,2 km - och jag har väl tänkt att ett högre tempo skall kompensera lite för detta. Men märker också att det sliter.
Är lite rädd att börja springa mina rundor långsamt eftersom jag inbillar mig att jag då kanske blir bekväm och inte orkar ta ut mig på lopp sedan. Å andra sidan är det väl kanske också så att veckorna efter blodgivning är ett ypperligt tillfälle att prova på detta med gott samvete - som du Mats skriver kan jag kanske se det som nyttig periodisering. Och egentligen har jag väl inget att upprätthålla, jag har skapliga tider för en 30-årig kvinnlig motionär men inte mer än så. Jag kan inte förneka att det är kul att ramla in på bra placeringar i smålopp då och då, men det är ju i grund och botten trots allt en hobby.

Återigen tack för era svar! Nu har jag en bättre bild av hur jag skall lägga upp det hela nästa gång.
Robert Jakobsson
1952 • Nättraby
#7
•
9 oktober 2017 kl 13:25
Gilla
Jag kör också på samma dag. Tar det lite lugnare första dagarna, efter ca. 10 dagar så känner jag mig piggare än innan blodgivning. Men man får inte slarva med järntabletterna. Försöker att få lämna blod ca. 3 veckor innan ett lopp. (Blir ju lite som långsam bloddopning.)
Lockheart
1987 • Stockholm
#8
•
10 oktober 2017 kl 11:51
Gilla
Intressant att du skriver att du känner dig piggare efter 10 dagar Robert. Har hört fler uppleva samma fenomen. Man kan ju undra vad det är som gör att det blir så för vissa men inte för andra. Spännande!

För mig är det snarare tvärtom. Har också sprungit samma dygn som jag lämnat, dock ca 15 timmar senare med en natts sömn emellan, och det har jag upplevt som segare än innan jag lämnande men ändå helt OK. Tycker jag är mer slut efter att den första veckan har passerat, och sedan vänder det som sagt succesivt runt 17 - 21 dagar efter blodgivning.
Kan möjligen bero på att jag inte har några supervärden vad gäller ferritinet. Senast låg det på 14 innan jag lämnade och jag tror man bör ligga mellan 10 - 130 normalt, om jag inte minns helt fel. Nu kanske det är jättestor skillnad mellan att ligga på 10 och 14, det vet jag ingenting om, och det var ju uppenbarligen högt nog för att ändå få lämna.
Staffan Dahlgren
1971 • Nykvarn
#9
•
10 oktober 2017 kl 12:30 Redigerad 10 oktober 2017 kl 12:32
Gilla
Jag kan inte bidra med några erfarenheter alls av blodgivning men kommenterar ändå eftersom en sak slår mig när jag läser ditt första inlägg. Du skriver att du gillar att trycka på på träningspassen. Inget fel i det, de flesta motionärer får tillräckligt med återhämtning för att kunna trycka på på de flesta träningspassen om man mentalt orkar med det.

Men, du skriver sedan att ditt färska Mil-PB är 46:02 vilket är 4:36 min/km och att du ofta springer i 4:40-4:52-fart, ofta mittemellan och om du undrar om det ger något att träna i 4:54-fart.

Min kommentar är då att fartspannet du tränar i fortfarande är VÄLDIGT hård träning eftersom det är så nära din milfart! Även 4:46-fart som ligger mitt i spannet är bara 10 sek/km långsammare än din milfart och det borde innebära att de flesta av dina träningspass är tröskelträning, dvs ganska hård träning.

4:54-fart är fortfarande inte ens 30 sek/långsammare än milfart, det motsvarar ungefär maratonfart för en genomtränad löpare och är fortfarande snabb löpning och det ger dig självklart massor. Även betydligt lugnare fart upp mot 60-90 sek långsammare per kilometer, alltså 5:36-6:06 min/km för dig, jämfört med din milfart ger effekter på mitokondrier, kapillärutveckling, tålighet i leder och ligament, utvecklad fettförbränning.

Var inte rädd för att träna lugnt, du bibehåller nivån ändå! Så länge du inte springer så sakta att det känns löptekniskt onaturligt är det ingen fara. Ett bra riktmärke för ett lugnt pass är att kunna prata ganska obehindrat med någon som springer med dig.

Mitt gamla mil-PB från 2014 innebär 3:40-fart, i dagsläget kanske jag klarar en mil i ca 3:46-3:48-fart någonstans. Jag springer lugn distans runt 5 min/km +/- 5-10 sekunder.
Lockheart
1987 • Stockholm
#10
•
10 oktober 2017 kl 17:53
Gilla
Tusen tack för input Staffan! Vad bra att du tog dig själv som exempel. Om någon med din kapacitet springer runt 5 min/km på lugna pass verkar det ju plötsligt helt vansinnigt att jag skall köra på med mitt tempo på veckans alla rundor!
Att du skriver att man bibehåller sin nivå även om man tränar betydligt lugnare är en lättnad. Nu skall jag verkligen ta detta till mig och försöka våga hålla igen lite mer. Vem vet, kanske går det till och med att få till bättre tider på loppen om jag lär mig springa lugnare på träning och inte är sliten när det är dags.
Staffan Dahlgren
1971 • Nykvarn
#11
•
11 oktober 2017 kl 08:22
Gilla
:) #10
Hemligheten är ju att variera sig men efter en blodgivning verkar det extra dumt att trycka på extra. Forskning (små begränsade studier visserligen) ger stöd för att en uppdelning på 80% lugna pass och 20% hårda pass ger bäst effekt även om min egen empiriska uppfattning är att andelen tuffa pass kan vara något högre för motionärer som får mer återhämtning än en elitlöpare.

Långsiktighet, lugna, längre pass och så kortare, intensivare pass, kontinuitet i träningen och en gradvis ökande träningsmängd är ett säkert recept på framgång :)
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.