Löpning • Träning • 41 inlägg • 5901 visningar •

Hur ont har ni vid/efter distansträning?

Martin Hindlycke
1987 • Västerås
#1
•
13 oktober 2017 - 10:53
Gilla
Hej,
Lite bakgrund: Är 30 år, har sprungit till och från, men alltid tränat mycket (men inte alltid löpning).

Nu tränar jag strukturerat 6 ggr/vecka:
2 x cykel-/spinning-pass
2 x löpning
1x innebandy
1x gym

När det gäller löpning så skulle jag vilja springa ett maraton i framtiden, men jag är lite orolig om hur det ska kännas efter passen. I april skulle jag springa ett maraton, som jag tränade inför (med ungefär samma upplägg), det gjorde att det egentligen bara blev ett långpass i veckan (~30 km i lugnt tempo). Iochmed detta pass blev jag ofta stel och upplevde att det gjorde ont efter passen (inte under).

Fick även problem med löparknä, med byte av skor och stretching upplever jag inga problem med det längre.

Min fråga är väl hur ont man ska ha efter att ha sprungit ett distanspass (~20 km eller mer)? Måste jag lägga in mer löpträning eller klarar jag mig på cykling/löpning/skidåkning i vinter plus lite gym, om jag vill springa ett maraton?
< < < 1 2 3 > > >
Oldboy
1952 • Danderyd
#2
•
13 oktober 2017 kl 11:24
Gilla
Det ska inte göra ont när man springer eller har sprungit. Utom ev. träningsvärk men det brukar man bli av med efterhand som man blivit van.
Om man sen känner av lite av något efteråt så kan det vara ok om det är borta till nästa pass och inte blir värre med tiden. Lite alltså.
Strit Ranner
Angered
#3
•
13 oktober 2017 kl 12:16
Gilla
Handlar nog mer om att vänja kroppen vid löping för dig. Jag hade ungefär samma upplägg som du och hade alltid småproblem efter löpningen.

Mitt tips är att du lägger ner innebandyn och cyklingen och springerr 5ggr i veckan + lätta löpliknande styrkeövningar utan vikter, alltså mer år spänsthållet.
Gunnar Durén
1963 • Bromma
#4
•
13 oktober 2017 kl 14:06
Gilla
Du tränar ju mycket, men det mesta är inte löpning. Konditionen är det säkert inget fel på, men kroppens löpmaskineri behöver nötas in lite oftare än två ggr/vecka för att ett långpass på 30 km ska kännas bra efteråt. Kanske behöver du inte sluta med spinningen (jag kör själv ett spinningpass/vecka), men du behöver nog köra iaf 3 löppass/vecka för att marasatsningen ska slå väl ut, både vad gäller träning och tävling. Omvänt tror jag inte du skulle satsa på Vätternrundan med bara två cykelpass i veckan..?
Martin Hindlycke
1987 • Västerås
#5
•
13 oktober 2017 kl 14:31
Gilla
Jag körde iofs VR för två år sedan med mycket mindre än 2 cykelpass/vecka :-). Det var inte någon njutningsfull upplevelse, men det gick.

Jag vill inte riktigt lägga ner mindre tid på de övriga delarna, så det får helt enkelt blir lite mer löpning. Hur borde man lägga upp det om man vill köra 3 pass? Ett distans, ett tempo (runt milen) och ett med lite intervaller (8 km totalt kanske)?

Konditionsmässigt är det absolut inga problem, springer milen på 45 och halvmara på 1:45, det är mest att jag får lite känning när jag ökar distans. Kör styrketräning, men inte så löpspecifikt, det kanske man skulle lägga till.
Gunnar Durén
1963 • Bromma
#6
•
13 oktober 2017 kl 14:39
Gilla
Låt ett av de tre passen vara ett långpass (20-30 km) - det har du klart mest nytta av. Ett distanspass (dvs kortare pass i typ samma tempo som långpasset) plus ett kvalitetspass med lite varierande intervaller.
Strit Ranner
Angered
#7
•
13 oktober 2017 kl 15:35
Gilla
Din löpkondition beror inte helt på hjärta o lungor, utan på hur bra löpmusklerna är på att diffundera in syret.

Om du tex kör löpning en timma om dagen i tre månader kommer dina vadmuskler ta upp mer syre än före de där tre månaderna. Överarmens biceps är däremot fortfarande lika dålig på att ta upp syre.

Det här tänkandet är det överlägset mest vanliga som skiljer riktiga löpare från löpare som håller på med lite av varje. Att man måste springa oerhört många timmar innan kroppen blir en löparkropp.
Martin Hindlycke
1987 • Västerås
#8
•
14 oktober 2017 kl 09:06
Gilla
#7 Jag kan förstå din tankegång, jag är inte nödvändigtvis intresserad av att maximera min löpkapacitet, jag vill kunna springa ett maraton, sen efter det kan jag börja en optimering mot löpning.

Jag är införstådd med att det är just löpning jag behöver fokusera på för att bli en bra löpare. Men då jag inte behöver träna hjärta och lungor (ett antagande) så bör man ju kunna träna annorlunda mot en traditionell löpare.
Amir Riahi
1973 • Åkersberga
#9
•
14 oktober 2017 kl 09:50
Gilla
Martin, jag märker stor skillnad mellan platt och kuperad längre runda vad gäller ömheten efteråt, nerförsbackarna sliter!
Försöker landa så långt det går på mellan och framfot.
Strit Ranner
Angered
#10
•
14 oktober 2017 kl 11:26
Gilla
Nej Martin du tänker fel. Spelar ingen roll om du har lika bra hjärta och lungor som Gunde Svan och Charlotte Kalla. Om dina löpmuskler inte kan diffindera in syret konmer du andas ut allt igen.
Strit Ranner
Angered
#11
•
14 oktober 2017 kl 11:27
Gilla
Sorry, diffundera. Går inte att redigera inlägg via mobilen.
Strit Ranner
Angered
#12
•
14 oktober 2017 kl 11:57
Gilla
Du skriver ju själv att du får ont efter passen och det beror säkert på otillräckligt med löpträning. Jag är också rätt säker på att de flesta skador uppstår i slutet av passen, när musklerna inte orka jobba längre. Markisättningen blir stummare och t ex knän och senor belastas på ett ogynnsamt sätt.

Har även märkt att skavsår uppkommer lättare när man tvingas ändra lite på sin normala löpteknik när tröttheten sätter in.

Tänker inte tjata så mycket mer om det här, men din typ av löpare möter man alltför ofta. De håller på med andra sporter och vill börja springa långt och undrar varför det gör ont. Nästan ingen fattar att de måste springa rätt mycket för att slippa problem.
Peter P
1965 • Kungsholmen
#13
•
14 oktober 2017 kl 14:07
1 Gilla
#10 Vill inte märka på ord men det rör sig mer om att förbränna syret, att omvandla kolhydrater/fett + syre till ATP (energi). Diffundera antyder att syret skall absorberas o lagras i muskeln vilket inte sker, IMHO.
Martin Hindlycke
1987 • Västerås
#14
•
15 oktober 2017 kl 15:18
Gilla
Strit, jag har ingenstans motsagt det du säger alls (eller för den delen agerat arrogant så att du behöver bunta ihop mig som "din typ av löpare"). Jag tror precis som du att jag behöver träna mina löpmuskler till att bli mer tränade och vill veta från folk med erfarenhet hur jag kan göra detta på bästa sätt, och för att minska skaderisken.

Amir, jag ska tänka lite extra på hur jag springer i nerförsbackar, jag upplever själv att jag har lite svårt att få ett bra flyt när jag springer nerför så det kan nog vara smart att titta lite extra på, tack för tipset :-).
Jens Sandahl
1969 • Sävedalen
#15
•
15 oktober 2017 kl 15:27
2 Gilla
Det mesta har ju redan skrivits i de kloka inläggen ovan, men ingen har berört tempot på passen. Kör du en mil i 4:30-tempo och en halvmara i 5:00-tempo bör du springa betydligt långsammare på de lugna distanspassen och på långpassen. Våga springa så långsamt som 5:40-6:00-tempo. Det är skonsamt och bör göra det lätt att öka distansen.
Martin Hindlycke
1987 • Västerås
#16
•
15 oktober 2017 kl 15:36
Gilla
#15 Självklart borde jag ha skrivit med det! Tack för påminnelsen.

Kör långpassen någonstans mellan 5:30-6:30 tempo och distanspass (kring milen) i ungefär 5:00-5:30 tempo.

Då kanske jag ska satsa på att sänka tempot lite ändå, eftersom målet är att vänja kroppen i första hand?
Gunnar Durén
1963 • Bromma
#17
•
15 oktober 2017 kl 16:26
Gilla
Precis, Martin - prioritera mängd före kvalitet (till att börja med).
Martin Hindlycke
1987 • Västerås
#18
•
18 oktober 2017 kl 08:05
Gilla
Lite uppdatering:
Har varit ute och sprungit några gånger och på de långa passen har jag sänkt tempot rejält, körde 13 km igår, 6:15 tempo - låg kring 130 i puls.

Hade dock kört tuffa spinningintervaller i måndags, så känner att jag kanske borde ha dragit ner på löpsträckan och kört lite kortare.
Gunnar Durén
1963 • Bromma
#19
•
18 oktober 2017 kl 09:29
Gilla
OK, gå på känslan när det gäller vad som är lagom för dig. Men spinningintervaller tar annorlunda än löp-dito och bör normalt sett kunna kombineras med vanliga löppass i veckan. Jag har själv kört spinningintervaller i perioder när olika delar av löpmaskineriet inte tillåtit det. Det är ett bra sätt att underhålla den aeroba formen.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#20
•
18 oktober 2017 kl 11:12
Gilla
Jag leder spinning ( intervaller ), fungerar alldeles utmärkt att löpträna dagen efter om man springer långpass eller normalt löptempo. Någon vecka kan det bli 3-4 pass spinning som ledare, blandat norska intervaller och tröskelintervaller. Det gäller att ha hög kadens när man trampar så att man inte tröttar benen lokalt.
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.