Medan vissa springer på mellandagsrean...

..springer jag (och en massa andra) ute i den friska luften och slösar kilometrar istället för cash. Och frisk luft vart det verkligen, häruppe på klipporna blåste jag nästan omkull. Det är så vackert att kuta upp för höjder och spana ut över utsikten, man känner sig så mäktig på något sätt, så stark och så lyckligt lottad som får den underbara möjligheten att faktiskt stå just där. Den här utsikten är vid röda sten i Göteborg. 

Jag sprang efter det här vidare mot slottsskogen, igenom de små stigarna mellan frisbeegolfkorgarna och vidare mot änggårdsbergen. Änggårdsbergen är mitt favoritområde. Där jag kan springa uppför, nedför, på stigar,  i gegga, på icke-stigar, på slingrande rötter, på stora stenar,  i mossa, mitt bland all vacker ljung uppe på toppen av änggårdsberget, runt mossarna. Änggårdsbergen har allt som en trail-löpare önskar sig. 

Jag knåpde ihop ungefär 23 kilometer. Mätte inte rundan men uppskattade distansen efter min hastighet och tiden jag var ute. Det är skönast så, jag blir lite stressad av att ha en klocka som visar min distans och hastighet hela tiden. Nu i juletider flyr jag från stress och hets. (läs mellandagsrea och poppfulla köpcentrum med shoppinggalna människor). Ut i skogen eller till havet. Bara lugn. Jag och mina löparskor. 

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.