Ensamhetsgemenskapen i löpning

Jag har nog alltid varit en "ensamidrottare", alltså en sån som inte passar in i lagsport. Det är skoj att lira lite fotboll, bandy eller liknande ibland, men bara på kul. Jag har mest glöd när jag gör något själv. När jag frågar människor om skillnaderna mellan lagidrott och individuell idrott svarar de oftast att lagidrott har mer gemenskap, man har alltid sitt lag som stöttar, man är aldrig ensam, man känner medgångar och motgångar tillsammans etc.  

Löpning kan klassas som en individuell idrott. MEN, i löpning är man dock aldrig ensam. Inte på tävling, och ibland inte heller på träning. Det är ofta någon annan löpare ute. Visst, det är jag, mina ben, mitt hjärta, min hjärna, min kropp och allt det där, men jag känner så mycket gemensam energi. Mycket mer gemensam energi än i lagidrott, kontigt nog. Jag kämpar, men så många andra kämpar samtidigt. Jag kan gå in i väggar, dippar och känna motgångar upp i halsen, men så många kan känna likadant, just i samma sekund, eller någongång under loppet. Jag kan känna flyt, medgångar och lycka, tillsammans med alla andra därute. Ibland springer man förbi varandra, ibland springer man intill varandra, ibland snackar man lite, ibland skrattar man tillsammans, ibland stonkar, snorar , grinar och svär man tillsammans, ibland hittar man en vän för livet, ibland byter man bara blickar. Men ändå varma, stöttande,"kämpapå" blickar. I målgång kan man kramas. Eller inte. Eller säga "fan vad grym du var!", till människan brevid. Eller gå runt tyst och njuta av målgångens sötma.  

Det bästa är ju att man kan välja mycket själv. Vill jag springa ensam - då springer jag ensam. Vill jag ha sällskap - då frågar jag om sällskap. Ibland har jag dagar då jag bara vill spinga själv med mina egna tankar, bara höra ljudet av mina fotsulor mot underlaget och mina egna andetag. Medan jag ibland vill ha någon brevid mig. Antingen som prat-sällskap, för att höja motivationen, som draghjälp eller bara för att det är gött att göra något tillsammans som man båda tycker om. 

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.