Oj vad jag ligger efter…

I dag återuppstod Lazarus den yngre. Inte fort, inte skönt, inte smidigt och på intet sätt en skön upplevelse. Men jag sprang och löpning gör nytta även om det inte är underbart. Om inte så var det skönt att stressa ner lite. Den senaste månaden har jag ägnat alla helger åt att vara sjuk eller som förra helgen,att vara bortrest. Förutom det så ägnade jag nästan en jobbvecka till att vara hemma sjuk och sen ägnade jag tre dagar åt en konferens och som bonus en långhelg nu senast.

Jag ligger således sjukt långt efter med löpningen och rätt långt efter med sånt som villaägare gör på hösten. Jobbet då? Ja det är ju inte så att någon tar mina arbetsuppgifter när jag är borta så det har varit en intensiv vecka sedan vi kom hem från Frankfurt. Nästa vecka är jag på en heldagskonferens på måndag och sen ska jag hålla en föreläsning i Göteborg på tisdag och två på onsdag. Ja just ja, ska snacka vår arkitektur en timme med vår ledningsgrupp på torsdag morgon också. Så nu satte jag mig ner och bloggade en stund. Det är rätt skönt att slappna av medelst skrivande där det inte finns någon beställare och bara få ner tankarna i ord. Efter att man sprungit och väckt tankarna.

Normalt väcker jag rätt mycket tankar under mina lugna pass. Efter att ha gått igenom några veckor med bihåleinflammation och nattlig dödshosta som kulminerade i en antibiotikakur för att till slut för stopp på eländet poppade det dock inte upp så många andra tankar än på hur jobbigt det är att springa. Trots att jag hade på mig mina nya och jättesnabba skor. Sa jag snabba? Dom var inte snabba. Men dom kan nog bli snabba. Knappast dock optimala i terräng toppat med lite snö och is här och var.

Det uppehåll jag nu har haft är det längsta uppehåll jag haft från konditionsträning sedan början på 2001. Det är över 15 år och således en ovan upplevelse för mig och det blir till att starta upp försiktigt. Jag räknar kallt med att det tar en månad innan jag är där jag var för en månad sen och det är den tid det får ta. Det underlättar ju liksom inte heller att jag ligger efter med allt annat men fördelen med att rampa upp träningen långsamt är ju också att jag får mer tid att komma ikapp med resten. Jag får helt enkelt se det som en win-win där. Det vore i alla fall skönt om jag hann komma i lite form innan julledigheten så jag tål att bomba på då! Nu ska jag återgå till att putsa föreläsningar…

Ja just ja, om någon undrar hur det gick i Frankfurt så gick det utmärkt att fynda skor, kläder och att ligga i spa. Att komma till start funkade sämre..

2016-11-05-13-04-43

Ha det,

Mackan


Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.