Race Report Sandsjöbacka Trail 44 km 2017-01-14

Äntligen skulle jag få springa detta lopp, Sandsjöbacka Trail. Jag har flera år innan varit sugen på att anmäla mig men tyvärr har det inte passat i schemat eller så har jag varit skadad. Men nu föll allt på plats. Valde att anmäla mig till 44 km som är den nästa längsta (82 km, 50 miles, kan man också springa på söndagen). Starten var 07:00 i Kungsbacka vilket gjorde att en sovmorgon på lördagen var att glömma. Jag hade ställt klockan på 04:15 för att få i mig lite frukost innan jag skulle möta upp några andra löpare. Inte helt lätt att få ihop logistiken men det går med lite planering. Tyvärr valde jag att försova mig till 04:40 vilket gjorde att frukosten var jag tvungen att inta på stående fot samt i bilen till första mötesplatsen. Kanske inte helt optimalt men det kunde varit värre.
Väl i Kungsbacka minglade jag och träffade många goa löparkompisar och hos alla var den största frågan om man skulle köra med dubb (metalldubb) eller ej. Även jag våndades in i det sista men valde till slut att köra vanliga trailskor. Starten gick som sagt 07:00, vilket innebar att pannlampan var ett måste innan solen dök upp.




Första 7-8 km går inne i Kungsbacka på asfalt, redan här kände jag att jag valde rätt skor. Efter några kilometer hamnade jag ihop med några andra profiler (Martin Yttring och Richard Bäckström). Tyvärr var det en person som snabbt stack iväg från oss men vi höll ihop bakom. Efter 8 km gick vi in i skogen och jag hamnade lite framför de andra och det höll i sig fram till 14-15 km då en annan löpare kom upp jämsides och gick förbi. Jag tog rygg och släppte inte den.

Vid 16-17 km

 

Vid 16-17 km

Tyvärr gjorde löparen framför mig ett felval vid efter lite mer än 18 km och tog till höger i en korsning vilket visade sig helt fel tyvärr. Detta kostade oss någonstans mellan 7-10 min vilket är trist men vad kan man göra. Ingen annan och skylla på än mig själv. Inte nog med att vi sprang fel, på vägen tillbaka till korsningen föll löparen jag sprang med helt handlöst ner bland stenar och slog sig rejält. Jag hjälpte han upp och frågade hur det gick. Han klagade på ont i axeln men fortsatte att springa. På väg upp igen mot korsningen mötte vi några löpare som också var på väg åt fel håll. Tur för dem att vi kom. Lite stressad nu såklart med tanke på tiden vi tappat. Vi låg 2-3:a när vi sprang fel, nu låg vi 5-6:a tyvärr. Vid 20 km snubblade min medlöpare igen lika illa och slog sig denna gång även i huvudet varvid det uppstod blodvite. Hjälpte han igen såklart och frågade om han mådde bra och inte kände yrsel, men han klagade enbart på ont i axeln. Vi sprang ihop till nästa kontroll då han valde att stanna och dricka medan jag hade tillräckligt med vätska på mig så jag stack iväg själv. Tog säkert 2-3 km tills jag var ikapp de 3 som passerade oss när vi sprang fel och då sa de att jag var låg två när jag väl passerad dem. Jag såg du inte Richard men fick sen reda på att han stukat foten efter en mil och brutit. Detta hade jag missat helt. Nu var jag som sagt andre man i loppet och fattade att löpare nummer ett var långt framför men jag matade på och kroppen kändes otroligt bra. Tyvärr halkade jag på en spång vid km 24-25 varvid jag satte ner händerna i iskallt vatten.

Som alltid springer jag med ett leende på läpparna.

Tog av mig vantarna och försökte få värme i händerna men det var så gott som omöjligt. Visste att jag hade ett par extra vantar i väskan men ville inte börja gå när jag hade så bra flyt, så jag intalade mig att vid nästa uppförsbacke som var för brant att springa i skulle jag ta på mig de nya. Det blev inte förrän vid km 37-38 då vi sprang in i Änggårdsbergen innan detta hände och nu var jag rejält nerkyld och det var en pärs att ens få upp vantarna ur väskan. Men när de väl var på plats tog det inte länge innan värmen och känseln var tillbaka. Resten av banan njöt jag bara av. Träffade Svante högst upp på Änggårdsberget och han peppade att det bara var 3 km kvar och det kändes skönt även om benen var förhållandevis pigga. Passerade Botaniska och kom ner till Slottskogen. Visste att det fanns en sista backe (den vid bensinmacken innan Slottskogsvallen) kvar och den skulle bara passeras och det gjordes den med bravur. Med lätta steg sprang jag in på vallen och de sista 150 m innan målgång. Jag kände mig trött men inte på långa vägar utmattad.

Målrakan

 

I mål på 3:45:20 och över 46 km på klockan istället för de tänkta 44,6 km.
Gick in tältet och bad de kolla min arm av alla kroppsdelar då jag tidigt i loppet fick in en tjock gren i armvecket som gav mig en “lårkaka” som kändes väldigt konstigt hela loppet.
Kom sagt i mål som andre man på tiden 3:45:20. Vinnaren kom in på 3:30:ish vilket så klart är en god marginal till mig men jag vet att han var ganska trött i slutet.
Den varma duschen som nu väntade var helt underbar. Unnade mig även lite massage vilken var allt annat än smärtfri.
Pristagarna på 44 km.
Det jag tar med mig är att det såklart är tråkigt att ännu en gång springa fel, men grämer mig inte för mycket. Det var första gången jag sprang banan, vilket innebär att nästa år kan jag banan bättre och vet att jag skulle kunna springa på tuffare i början.
Mycket trevlig och proffsigt arrangemang men tycker tyvärr inte prisbordet matchar den förhållandevis dyra anmälningsavgiften. Passar det nästa år så kommer jag tillbaka.
Over And Out
“Patriktherunner”

3 kommentarer till inlägget

Patrik Lindegårdh
1979 • göteborg
#1
23 januari 2017 - 12:36
Intressant! Får haka på Magnus nästa år då :). Tycker dom var rätt sparsamma på Sätila också (samma arrangör). Fick en bok och en mössa för min seger :)
1981 • Kareby
#2
23 januari 2017 - 15:24
Nästa år ska jag ha en mer offensiv taktik. Spelar ingen roll om det är Magnus eller Anders Kleist. Jag ska haka på:-)
Anne_Mari Nedevska
1969 • Åsa
#3
23 januari 2017 - 22:30
Intressant läsning och grattis!

Vad gäller priser... Vissa år är det svårt att hitta sponsorer, andra år är det lättare.
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.