RunTobyRun!

Vad är det som går och går...

 

…men aldrig kommer igång med att springa? Jo, en frustrerad löpare på den sydskånska slätten.

Under 2016 började jag, för första gången, uppskatta promenader som motionsform. Det blev ett mjukt och bra bonuspass i veckan på dagar då jag ändå var för trött i kroppen för att ge mig ut och springa. Så på med träningskläderna, på med Spotify och sen iväg i ett bra tempo, helst mellan 8:30 och 9:00 per kilometer.

Under 2017 har jag fortsatt gå, men nu känns det inte som bonus längre utan som ett tvång, ett tradigt substitut för att jag inte kunnat kuta. Först var det ryggen, sedan var det förkylning, sedan lite ont i en muskel och sedan ny förkylning,  återigen en liten seg sak med lite hosta, lite snuva, lite elände men som aldrig vill ge sig. Jag hade mycket hellre tagit två dagars feber eller en rejäl ”mancold”, ja till och med lite kräk en dag eller två om jag sedan hade kunnat bocka av eländet och gå vidare. Eller springa vidare… För nu är jag jäkligt trött på att gå, fy vad tråkigt det är!

De senaste veckorna har det blivit ganska många pass, men i ett ganska lugnt tempo så jag tror inte att jag förvärrat förkylningen genom gångpassen. Tvärtom tror jag att det är bra att komma ut och få lite luft och hålla igång musklerna – konditionen ryker ju förstås oavsett – men den största vinsten är nog ändå mental, att inte gå hemma och klättra på väggarna av abstinens…

RunTobyRun!

Följ bloggen i sin helhet med bilder, statistik etc på www.runtobyrun.se!

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.