@tommy.ultra.runner

Uddevalla Swimrun 2019

Helgen efter GAX 100 miles hade jag anmält mig till Uddevalla Swimrun. Dels för att Bokenäs Swimrun där jag kom sist gav blodad tand (det var ju så kul!) och dels för att jag tänkte att det blir en bra liten aktivitet att roa sig med i väntan på Trans Scania :)

Simträningen under sommaren hade gått allt bättre, andningen började funka men jag visste förstås att min teknik i övrigt lämnar mycket övrigt att önska! Men strunt i det, här gällde bara att ha kul, springa & plaska är inte helt fel!



Jag och Sofia tog bilen till Uddevalla och strålade samman med Axel som också skulle springa. Lite tävlingsinformation, och sen gick starten. Vi skulle springa totalt ca 9 km och simma ca 2 km.

Tog det medvetet väldigt lugnt fram till första simsträckan. På med glasögonen och rätta till dem och flytmojängen (dolmen) och hoppade i vattnet lite försiktigt. Som den ovane Open Water-simmare jag är blev det inte helt bra från början, men efter en stund fann jag lugnet och kunde stilla plaska på de ca 170 metrarna fram till nästa spring. Simmet hade gått så sakta så jag låg redan bland de sista, men vad gjorde det? 

Nästa simsträcka var hela 600 meter lång, ganska långt för mig, men jag tog det lugnt ner i vattnet och försökte hitta flytet från början. Och döm om min förvåning när det gick alldeles utmärkt! Okey, det gick jättesakta och var inte jättesnyggt eller särskilt effektivt. Men jag tog mig framåt iallafall, i nån slags frisim, och det kändes lugnt och behagligt!

Det efterföljnade springet & plasket gick också bra, om än sakta. I slutet av sista springet skulle man vända och ta samma väg tillbaka. Även de sträckorna gick hyfsat bra. Den långa simningen tog förstås en evig tid men jag brydde mig inte utan plaskade lugnt på!


Felsimmet till höger :)

Strax var det bara den sista simningen kvar. Som den amatör jag är så tog jag sikte på den flagga & stege vi skulle simma till (ca 170 meter) men lyckades på något sätt hålla för mycket till höger. Kliver upp på en stege, tar av mig simglasögonen och konstaterar att "shit, det är på andra sidan jag ska upp" :)

Så det var bara att hoppa i vattnet och simma lite till för att komma rätt. Väl i mål så kan jag konstatera att jag faktiskt inte kom sist denna gången, utan bara näst sist :))

Så jag är jättenöjd, hade ändå ett par roliga timmar med blandat spring och sim! En kul träningsform jag ska fortsätta med även om löpningen är nummer ett!

Nu är det lite aktiv vila innan Trans Scania 246 km äger rum, fredag 9 augusti kl. 08 är det dags att ta sig an Skåne igen!

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.