Löpning Kom igång 47 inlägg 11050 visningar

Ok att stanna?!

Josefine
1985 • Nyköping
#1
10 november 2012 - 16:08
Gilla
Som nybliven regelbundare har jag en fråga som jag, inte minst denna veckan, funderat mycket på. Jag hoppas jag kan få så ärliga svar som möjligt!

Jag hade ett riktigt skitpass i veckan (skulle springa milen för andra gången) där jag inte orkade alls. Jag var jättetrött i både ben OCH andhämtning, ingen ork, ingen lust. Så jag var tvungen att stanna och hämta andan... 3 ggr under samma pass... (Bara att skriva detta gör mig arg.)

Det jag undrar är: vid långpass, är det ok att stanna? Gör ni det? (Jag är extremt målmedveten och vill knappt ens räkna det passet till statistiken).

Har även funderat på det ang. lopp. Många berättar om de lopp de sprungit (Midnattsloppet, Tjejmilen, Gbg-varvet, Lidingöloppet etc.) Vissa vet jag (då jag känner dem bra) tränar inte regelbundet men "de tog sig runt". Att springa ett lopp för mig är att utmana mig själv till att springa sträckan utan att stanna. Alla får naturligtvis ta sig runt hur de vill! Men vad har ni för mål? Är det fusk att "stanna"? Tillåter ni er själva att stanna?

Det jag vill få ut här är: man blir väl mer och mer uthållig ju längre man klarar av att springa utan att stanna. Det är väl så vi blir bättre?!
< < < 1 2 3 > > >
Annelie
1971 • Skövde
#21
11 november 2012 kl 20:01
Gilla
Ja, det enda som är fusk är ju om man tar bussen eller taxi utan att stänga av klockan ;-)
Mona M
1971 • Östersund
#22
12 november 2012 kl 09:52
Gilla
Jag måste tänka om här hör jag.

Jag har extremt svårt att säga att jag har sprungit en mil om det faktiskt är så att jag har sprungit 6+4.
Jag kan inte ens säga att jag har gjort en mil om jag har gjort 9+4 och gått 300m mellan.

Jag kan logga in sammanlagda sträcka i min träningsdagbok om jag inte har gått så mycket, men ibland blir det att jag loggar in som två pass. Båda känns fel men jag försöker intala mig själv att jag ändå bara för dagbok för att jag ska kunna jämföra med mig själv.

Ska försöka sluta tänka så mycket sträcka och tänka mer tid istället.
2006 • Alingsås
#23
12 november 2012 kl 10:12
Gilla
På marathon stannar jag också vid vätskekontrollerna och dricker helt stillastående. För att inte få halva muggens innehåll utanför munnen och för att inte sätta i vrångstrupen.

Men personligen upplever jag att det snarare gör det hela lite jobbigare än att springa oavbrutet. Det tar mer på krafterna att starta från stillastående varje gång än det ger i form av vila under de få sekunder jag står stilla. Så det gör jag som ett nödvändigt ont snarare än något annat. Man tappar ju en del tid också trots allt.
Maria Johnson
1980 • Piteå
#24
12 november 2012 kl 14:29
Gilla
Marcus T- håller med. Sliter på ett sätt att måste stanna upp på marathon. Just att man ibland måste stanna upp helt. Funkar ok för mig när man kan grabba en mugg och röra sig hela tiden.
1956 • PARTILLE
#25
12 november 2012 kl 17:50
Gilla
Det är helt OK att stanna eller ta gåpaus. Inget ovanligt bland långskubbare...
1971 • Nykvarn
#26
12 november 2012 kl 18:01
Gilla
Har bara slarvläst tråden som hastigast så ursäkta om jag upprepar vad som redan är skrivet.

Jag stannar ofta på träning, kan vara att justera t ex skonören men också ofta för att tänja/sträcka lite grann efter att jag blivit varm. Gör det definitivt mellan uppjogg och intervaller på ett sådant pass men också ganska ofta på vanliga distanspass. Kort paus på någon minut bara.
Josefine
1985 • Nyköping
#27
13 november 2012 kl 12:05
Gilla
Mona: lite så jag resonerar och därför jag valde att starta tråden.

Väldigt intressant att höra hur alla resonerar! Och hur länge ni stannar till. Jag tillåter mig bara att stanna någon minut, för som någon nämnde så tar det på krafterna att starta om igen också.
Peter Eklund
1978 • Göteborg
#28
13 november 2012 kl 13:25
Gilla
Jag har själv varit "anti-stopp taliban" men på senare tid har jag börjat ta med mig både hund & barn på passen för att få ihop "livspusslet" och därmed blivit tvungen att moderera min inställning.

Tycker dock att det inte alls är lika jobbigt att jogga "ett" långpass som ett långpass. Bara några få sekunders vila tycker jag sänker ansträngningsnivån betydligt, känns inte som att det är samma sak som tränas(?)...är det kanske så att en del av poängen med långpass är just att komma över "mentala spärrar"?
1982 • Stockholm
#29
13 november 2012 kl 15:18
Gilla
Jag kör efter modellen att är du rätt att du är skadad så stanna omedelbart, annars stannar du inte...=) Jag har dock gått under en marathon så får du så ont (kramp etc) så att du inte kan röra dig framåt på annat sätt än att gå så måste man ju göra det.. Men stanna är att förlora mot migsjälv..=) Så tycker jag, sen är jag nog lite dum också..
1972 • London
#30
13 november 2012 kl 16:21
Gilla
Jag stannar ofta till utan att tänka på om jag slutar springa eller inte, en kombination av "stanna vid nästa lyktstople" och tidsvila funkar bra då tycker jag, jag kan tex köra med att jag får/ska gå 20 steg och sedan springa igen och så upprepa detta ett par gånger, allt för att lura hjärnspökena. Just det där att börja springa igen kan vara nog så svårt när man är riktigt trött och less på slutet av lopp och helst vill kliva av. Pannbensträning!

Sedan har jag, precis som Markus T skriver, så himla svårt att dricka springande så jag måste stanna till och gå då, och där har man ju nytta av att man tränat på att starta igen...
1965 • Uppsala
#31
13 november 2012 kl 16:25
Gilla
Jag håller helt med om att det är OK att gå-vila under träning, speciellt under långpass. Visst känns det inte helt rätt att tvingas till det under kortare pass men jag tycker att det hör till att acceptera att vissa dagar bara är "sådana".

Sen så tillhör jag också de som helst inte springer när jag dricker , speciellt från muggar under tävling. Jag fick en tävling förstörd eftersom jag snavade till just när jag drack och fick alldeles för mycket vatten i lungorna. Så efter det så går jag när jag dricker och äter. Det är inte så många sekunder som man förlorar på det, speciellt inte om man räknar på procent av totaltiden för ett maraton.

Sen så är det ju också så att träningen ska vara ett nöje också och om jag inte kör intervaller eller liknande och kroppen kraftigt säger ifrån så varför inte gå en lite stund och njuta av omgivningarna?

Jag ser det som att det är totallängd och totaltid med puls högre än normalpulsen som är det viktiga, inte kontinuiteten i löpsteget.
Conny Adolfsson
1954 • Hyltebruk
#32
13 november 2012 kl 21:17
Gilla
Den som behöver 4 - 5 timmar på ett marathon tjänar tid på att gå i tunga backar redan tidigt i loppet, jag har sett många exempel på löpare som envist springer uppför backar i början, och sedan får gå sista milen, det är säkert inte fel att gå lite ibland även på långpass.
Anna
1977 • Sverige
#33
14 november 2012 kl 14:30
Gilla
Jag tänkte på det här idag när jag var ute, och så tänkte jag att ja, det är ok att gå. Extra fånigt kändes det att gå fem gånger under ett 5 km-pass när jag sprang över 8 km utan att gå i förrgår, men vissa dagar är det jobbigare än andra, tydligen.
Magdalena Moberg
1975 • Göteborg
#34
14 november 2012 kl 14:41
Gilla
Helt ok att stanna när man tränar tycker jag, även om jag själv vägrar att stanna, är precis som du, då har man inte gjort ett springpass....osv

När jag har sprungit GBG-varvet har jag tvingat mig att springa hela varvet för att just efteråt kunna säga att jag faktiskt sprang hela loppet. Skulle jag gått under loppet skulle det kännas som lögn när man sen säger att man "sprungit" gbgvarvet när man faktiskt har promenerat varvet. Men sådan är jag, jag säger inte att det är fel för andra att gå emellanåt, men för mig och mitt självförtroende funkar det inte att gå.

Lycka till med träningen!
1987 • Råcksta
#35
14 november 2012 kl 21:06
Gilla
Jag tycker att man under träning, i början av sin "karriär" kan stanna. Som en del av den utveckling som kommer ske under en lång tid. Det är aldrig fusk att låta kroppen anpassa dig till en ny livsstil.

www.runandreasrun.se - Frihet är att springa
...
1997 • Edsbyn
#36
15 november 2012 kl 06:33
Gilla
Jag måste stanna då och då och ropa på hunden, fast det hinner jag inte direkt få så mycket vila på kanske.
Men klart det är okej att stanna!!!
Det är inte straffbart! :D
1987 • Lenhovda
#37
15 november 2012 kl 06:50
Gilla
Jag är också i början av min "karriär". Jag kör regelbundet gå-vila. Just nu, spring 5 - gå 2, med ökande distans på passen. Framöver tänker jag istället ha konstant distans men öka springdelen med 1 min/pass.

Jag ser det som intervaller! :)
1978 • Åkersberga
#38
15 november 2012 kl 09:16
Gilla
springer jag över en mil stannar jag nästan ALLTID , hämtar andan lite, stretchar lite, skakar loss benen.
Det är ju träning, du bestämmer, Fusk är det absolut inte.
På en tävling kan man ju också stanna om man vill men tiden fortsätter ju ändå så det blir inte heller fusk.

Bra jobbat att ta dig runt din runda ändå trots att det kändes tungt!

1966 • Holmsund
#39
15 november 2012 kl 10:17
Gilla
Nix pix stannar inte (undantag när sonen är med och syklar o hunden gör 2an) går hellre ner i fart rent Psykiskt känns det inte bra .Beroende villka abitioner man har så klart är det bara för välbifinnandet så är det vell okej men ska du tävla om tider så tycker jag inte det är bra det ska bara inte finnas där att du kan börja gå för att du är trött. In kaklet bara:)
Conny Adolfsson
1954 • Hyltebruk
#40
15 november 2012 kl 11:08
Gilla
Att gå vid rätt tillfälle kan handla om att träna, och tävla på ett taktiskt smart sätt, man tar inte ut sig till max på alla träningspass för då kommer det skador ganska snart. Vid ultralopp handlar det om att orka så långt som möjligt, inte att vara snabbast första halvan utav loppet, den som är mycket bra tränad sänker farten vid behov, den som är mindre bra tränad eller orkar sämre av andra anledningar går en bit utan att skämmas.
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.