7 augusti 2014 kl 07:29
Redigerad 7 augusti 2014 kl 07:35
Lars: eftersom jag sällan upplevt "blodsocker-relaterade" besvär själv så har det aldrig varit så intressant att läsa in sig på det. Men jag tyckte att den gängse förklaringsmodellen kändes skev på något sätt eftersom jag, liksom du och många andra bevisligen klarar av ganska långa perioder utan att blodsockret "ebbar ut".
För ca tio-tolv år sedan läste jag en del om blodsocker i kroppen och blev lite förvånad eftersom "det stämde så dåligt" med hur typ ALLA beskriver blodsockret.
Kapitlet i boken stämde ju mycket bättre med mina erfarenheter. Nöjd med detta så släppte jag det hela för egen del och har inte haft anledning eller tillfälle att diskutera det med andra.
På senare tid så har det ju diskuterats väldigt mycket kring kost och löpning och att äta "smart" eller med speciella bokstavsdieter så då har man fått anledning att åter läsa upp sig på det så att man kan sortera bland olika teorier och deras grundbultar.
Kroppen - oavsett vad man valt för kostideal - strävar efter att hålla blodsockret inom ett mycket snävt spann. Det är livsviktigt för kroppens energiförsörjning och cellmetabolism så den har flera mekanismer och hög prioritet på det. Man kan inte ha noll blodsocker i kroppen - då är man död. Därför blir det på ett sätt skrattretande och samtidigt mycket oroande med dieter där man ska "nolla" kolhydraterna och ägna sig åt träning. Man hamnar snabbt i en skuld som blir svårare och svårare för kroppen att betala.
Av den anledningen kan jag bli lite förbannad på tramsbloggar där man experimenterar med "10g kolisar innan ett pass". Kroppen kan syntetisera glukos i frånvaron av kolhydrater men på dygnsbasis så är den andelen nätt och jämnt tillräcklig för basmetabolismens grundkrav - mer kan den inte syntetisera utan kolhydrattillförsel - och att sedan försöka få kvalitetsträning och att "bygga muskler" på en sådan kost ger ett mycket magert resultat. För löpning är det helt kass.
Även om kroppen klarar att hantera blodsockret i uppemot två dygn utan tillförsel av mat så innebär det förstås inte att det är lämpligt att försöka göra det i samband med träning - kroppen hamnar ju i skuld mycket snabbare då.
Den andra ytterligheten är de som "chockbulkar" och går och dricker på en proteinshake mellan sina set på gymmet och äter sjukt mycket proteiner i förhållande till sitt behov och som lassar på dubbla kaloribehovet på tallriken varje dag i längre perioder. Sedan ska man chockdeffa ner kroppen inför tävlingar på ett mycket disciplinerat sätt. Dessa personer går ofta och är lite "sälfeta" mellan sina träningsperioder och verkar hyfsat bekväma med att vara plufsiga till vardags.
Jag har lika svårt för bägge förhållningssätten men kan konstatera att för maximal muskeltillväxt så fungerar det senare sättet oerhört mycket mer effektivt i samband med hård träning.