Löpning Skador & Rehab 35 inlägg 15440 visningar

Fler frågor hopparknä

Linda
1985 • Solna
#1
21 oktober 2012 - 15:59
Gilla
Hej!

I början av september skadade jag mitt knä efter en långt löparrunda. Tog direkt kontakt med en naprapat som konstaterade påbörjan till hopparknä. Anledningen till mitt besvär är enl naprapaten att jag är svag i vänstra delen av kroppen så min höft blir sned vilket påverkar mitt vänstra knä vid längre distanser. Jag fick övningar för att stärka upp höft och säte vilka jag gör flera gånger i veckan.

Idag testade jag att springa 1 km sakta och direkt fick jag ont igen. Läste i den andra tråden ang hopparknä att man ska stretcha framsida lår och göra excentriska övningar. Min naprapat har sagt till mig att jag absolut inte ska stretcha mer än ljumsken när jag tränar eftersom jag är ganska rörlig. Jag blir förvirrad, främst eftersom jag efter nästan 2 mån inte är bättre samt att jag också innan jag träffade naprapaten trodde jag att stretchning är a och o.

Bör jag byta naprapat/uppsöka sjukgymnast? Vill verkligen ut i spåret så snart som möjligt, just nu känns det dock lååååååångt borta.

Erfarenheter?

Tack!
< < < 1 2 > > >
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#2
21 oktober 2012 kl 16:26
Gilla
Jag vet bara av egen erfarenhet att hopparknä kan ta ganska lång tid att bli helt bra i, så ta det i alla fall lite lugnt i flera veckor till och överansträng inte med för mycket löpning för tidigt.
Jag tror jag gjorde speciella excentriska rehabträningar på Bosön hos sjukgymnast.
Linda Olsson
1972 • Hällestad
#3
22 oktober 2012 kl 00:58
Gilla
usch linda, det låter inet vidare. sitter själv med ett förmodat hoppaknä och känner paniken växa lite när man läser alla skräck-inlägg

bo; att inte överanstränga sitt hopparknä...är det att avstå helt från löpning, eller kan man springa lite tills man känner smärtan? kan cykling vara ett alt till att behålla i alla fall lite av flåset? eller kan man se det som en chans att starta från noll med framfotalöpning kanske, vilket verkar vara mer skonsamt för alla leder? många frågor...
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#4
22 oktober 2012 kl 07:44
Gilla
Att springa lite lätt klart under smärtgränsen är väl inte farligt men troligen olämpligt i praktiken t ex om det börjar kännas ondare flera km från hemmet och man ska tillbaka, eller om man tar antiinflammatoriskt som kan "dölja" smärtan. Viss alternativ träning är nog säkrare och andra kanske kan rekommendera exempel på sådan som har fungerat bra. Kanske vattenlöpning ? Jag har aldrig provat.
1968 • Onsala
#5
9 november 2012 kl 20:02
1 Gilla
Hopparknä är skit. Har lidit av detta i ca ett halvår. Det kom smygande och började med smärta under några löpskolningsövningar. Därefter fick jag ont i vila när benet var stilla i böjt läge under en längre tid. Kunde till och med vakna på natten med lättare smärta, som dock gick över så fort jag rörde på leden. Jag fortsatte dock med löpträningen om än i mindre omfattning. För cirka två månader så fick jag diagnosen bekräftad av en ortoped och har sedan gått hos en sjukgymnast som dessutom är professor (hur många sjukgymnaster är det?). Han säger att belastning av knät är viktigt för att knäsenan ska läka ordentligt. Han säger också att det tar 6-12 månader innan man är helt bra. Lite tröstlöst, men tyvärr den bistra sanningen. Sjukgymnastens rekommendationer är excentrisk benböj på ett ben, utfall och gärna några andra benövningar i gymmaskiner. Han tycker också att det är OK att springa lugnt. Cykling är bra säger han. Innebär så låga belastningar på knät att det inte ska vara några problem. Dock är det viktigt att inte köra för hårt. Om man har smärta dagen efter då är det dags att lugna ner sig Jag har hållt på med det här ett tag nu och tyvärr har jag inte märkt av någon förbättring ännu. Tvärtom körde jag nog lite för hårt med resultat att jag fick ont för någon vecka sedan, Nu börjar det bli bättre och jag har tänkt att börja belasta kntr så smått igen.

Jag försöker trösta mig med att sjukgymnasten säger att denna skada har en god prognos. Den läker, men det går förbannat segt.

Lycka till!
1964 • Bjärred
#6
9 november 2012 kl 20:37
Gilla
Jag har haft lite slängar av hopparknä av och till under 2 år, inte så allvarligt som er andra dock. Kört med excentriska knäböj och spinning som alternativ. Försvann helt först när jag körde lite tyngre belastning och lägre kadens! Den lägre kadensen mest för jag hade kört lite för fort och fått lite ömma ledband på insidan av knät. Nu har jag varit utan känningar i 3-4 månader, trots att jag har ökat milen per vecka ganska mycket.

De excentriska övningen är väl mest till för att öka genomblödningen av senfästet intill knät på samma sätt som när man kör excentriska tåhävningar för hälsenan. Det kan vara så att den tyngre belastningen bättre ökar genomblödningen! I mitt fall kom resultatet tämligen omgående. Eller så var det bara en tillfällighet.....
Mattias Jägstedt
1973 • Halmstad/Gullbranna
#7
9 november 2012 kl 20:50
Gilla
Andreas: Det låter väldigt likt det min sjukgymnast sa till mig. Belastning är bra, samma typ av övningar som jag fick. Ok att springa, men har det blivit värre till nästa gång man springer så har man ansträngt det för mycket. För mig tog det nog i alla fall 2-3 månader innan jag började märka någon skillnad. Och det tog mer än 1 år innan det blev helt bra, men det var inget konstigt enligt honom att det tog den tiden.
Jag hade skadan i båda knäna och hade haft problem med det i kanske 3 år innan jag började hos sjukgymnasten...
Sara Lindstedt
1984 • Uppsala
#8
12 november 2012 kl 21:30
Gilla
Usch vilken tråkig läsning :( Jag har dragits med hopparknä sedan maj/juni. I början försökte jag att inte låtsas om att det gjorde ont men till slut fick jag inse faktum. Det som är lurigt med hopparknä är att smärtan ofta avtar efter en stunds belastning vilket iaf lurade mig att tro att löpningen inte var problemet.
Jag hade mycket smärtor hela sommaren och tog fullständig vila i ca 5 veckor. Efter det satte jag igång försiktigt och det gick bra ett tag tills smärtan ökade igen. Nu springer jag några dagar i veckan ute och ibland några km på löpbandet efter styrketräning. Gör utfall och excentriska benböj de dagar jag är på gymmet. Men det går så sakta!
Marcus Löfblad
1972 • Alingsås
#9
13 november 2012 kl 15:16
Gilla
Jag hade hopparknä i ett år innan det var helt bra. Märkte att vila och Voltaren inte var lösningen. Körde excentrisk träning men fick ha mycket tålamod. Lämnade löpningen helt och tränade på gym två gånger i veckan och gjorde några övningar hemma nästan varje dag.

Jag upptäckte att styrketräning av framsida lår var den stora lösningen för mig när jag hade kört excentriskt ett bra tag. Har hört att det är de främre benmusklerna som får för lite träning vid löpning och att det då blir obalans mellan muskelögrupperna.

Jag hade senast för tre veckor sedan ett återfall (händer då och då) med relativt mycket smärta i 3-4 dagar som lade sig helt efter två besök på gymmet och 3-4 set med 10-20 reps framsida lår. Så det här är mitt bästa tips och då har jag träffat tre sjukgymnaster, en doktor, fått tabletter i två omgångar, bedövningsspruta in i senfästet, voltaren, knäskydd, värme, kyla, spännband under knäskålen and you name it. Så prova styrketräning av lårmusklerna och stretcha dom ordentligt ca 40-60 sek efter styrketräning och löpning.
1983 • Karlstad
#10
13 november 2012 kl 17:04
Gilla
Fick min diagnos i juli. Men jag har kört på och ju mer jag belastar knäna ( värst i vänster, men början i höger ) ju bättre blir det och det håller i sej. Minskar jag belastningen kommer skiten tillbaka och gör riktigt ont. Men så länge jag tränar på håller jag det i schack. Fick övningar i form av knäböj som jag gör en gång i veckan. 1-3 dar i veckan blir det någon form av löpning och en dag simning. Löpningen blir ofta tuff och borde förvärra det hela men inte för mej.
1981 • Örebro
#11
14 november 2012 kl 09:08
Gilla
Senor behöver, som Andreas Kandre redan sagt, upp mot ett år innan det rent tekniskt är helt läkt. Men under tiden så brukar man kunna träna och tävla, åtminstone mot slutet. Det hela är såklart beroende av hur rejäl skadan var från början.

Det luriga med senor är deras låga blodförsörjning, som ger dom allt som behövs för att fungera, men då något sker så ger det en långsam läkning. Det är därför man inte bör vila helt när man har sådana besvär och excentrisk träning är ett utmärkt sätt att behandla med.

Utöver det skulle jag rekommendera stötvågsbehandling, som brukar vara riktigt effektiv. Ett annat alternativ kan vara laserbehandling, som inte alls gör lika ont. Har själv bara erfarenhet av det förstnänmnda men har hört mycket gott om laser.

Mattias Jägstedt
1973 • Halmstad/Gullbranna
#12
14 november 2012 kl 12:55
Gilla
Johnny: Eftersom du nämner stötvågsbehandling. Provade själv detta i ett tidigare skede (innan jag gick till sjukgymnast). Hjälpte tyvärr inte mig...
1981 • Örebro
#13
14 november 2012 kl 13:04
Gilla
Det är ju tyvärr med stötvåg som med all annan behandling och rehabilitering, det hjälper inte alla. Speciellt eftersom behandlingen inte är direkt mysig. :-(

Petersson
1980 • Linköping
#14
14 november 2012 kl 23:16 Redigerad 15 november 2012 kl 00:05
Gilla
Lyssna inte på folk utan evidensbaserad kompetens! Det inkluderar självutnämnda förståsigpåare (som undertecknad) och naprapater. Kiropraktik, homeopati, akupunktur, stötvågsbehandling osv... finns såvitt jag vet ingen evidens som stöder dessa. De är "alternativa" av en anledning, hade det funnits belägg för demt hade skolmedicinen använt sig av dem.

Excentrisk träning (på 20 graderskil, av oförklarad anledning), stretching, tvärmassage har visat sig effektiva. Steroider (kortisoninjektion) kan funka i inledningsskedet.

Om jag vore du skulle jag uppsöka sjukgymnast omedelbums! Därefter ortoped för att få remiss till magnetkamera, då kanske du är framme i vårdkön lagom tills besvären har blivit riktigt allvarliga (läs med ironiska och cyniska glasögon).

Hur som helst, sluta göra sånt som gör ont (undantaget rehab, den får/ska visst göra ont). Bättre att vila i ett år och kunna träna i fem, än tvärtom!
1964 • Bjärred
#15
19 november 2012 kl 17:08
Gilla
Excentrisk träning på 20 graders kil. Jag har kört dessa genom att stå bara på hälen längst ut på ett trappsteg.Borde bli ungefär samma sak. Tror att man vill att enbart hälen skall ta tyngden, sedan vad det gör för skillnad i belastning av knät vet jag inte.
1981 • Örebro
#16
19 november 2012 kl 17:41
Gilla
Petterson: du får gärna peka mig i riktning mot evidensen för de metoder du nämner.
1976 • Katrineholm
#17
27 november 2012 kl 15:57
Gilla
Jag har samma problem. Har nu vilat i 5 månader och har fortfarande ont. Nu körde jag tyvärr ganska länge med smärta innan knät sa ifrån totalt. Jag klarar fortfarande inte en lätt jogg. Min sjukgymnast hanvisade till knäböj och styrketräning.
Mikael Hård
1986 • stockholm
#18
27 november 2012 kl 17:07
Gilla
Jag är själv naprapat och stretching är inget jag använder som behandling på mina löparknän.
1. Se till så att ryggen är rak och rörlig
2. träna bäckenmuskulatur då ett stabilt bäcken är A och O för att bli av med löparknät. (Oftast är problemet en svaghet i samma sidas abduktorer.)
3. kinesiotejp över smärtpunkten samt över Gluteus maximus och Tensor fascia latae.
4. tortyrmassage längs Tractus iliotibialis.
Mikael Hård
1986 • stockholm
#19
27 november 2012 kl 17:10
Gilla
Förlåt, läste fel. Hopparknä är något helt annat: nämligen en degeneration av quadricepssenan. Stretching är fortfarande inget att rekommendera. Excentrisk träning av quadriceps och kinesiotejp över smärtande området är rätt väg att gå. Be naprapaten kolla så att ländryggen ser ut som den ska också.
Lycka till
Sara Lindstedt
1984 • Uppsala
#20
9 december 2012 kl 15:35
Gilla
Mitt knä har nu börjat knäppa oroväckande vid belastning så imorgon blir det besök hos fysioterapeuten. Får se vad hon kan göra. Själva smärtan har dock avtagit lite men knastrandet känns inte helt bra...
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.