Löpning Träning 16 inlägg 2342 visningar

Samband gång- och löphastighet?

hxman
1976 • Kosmopolit
#1
12 juli 2019 - 10:50
Gilla 
Jag har alltid varit en långsam gångare. Jag blir bokstavligt talad passerad av gamla tanter och gubbar även när jag trampar på i hög takt (med mina mått mätt alltså). Marschträning i lumpen minns jag som en ganska plågsam upplevelse. Kamraterna gick och jag fick småspringa för att hänga på i samma tempo :D

Tycker/tror ni att det finns ett samband mellan promenadteknik/steg och löpteknik/steg? Alltså avseende hastighet. Naturligtvis är det delvis olika rörelser, belastning osv
Monica Carlsson
1971 • Partille
#2
12 juli 2019 - 12:28
Gilla 
Jag är tvärtom-tanten. Går rätt snabbt, springer långsamt.
Stefan Johansson
1969 • Norrtälje
#3
12 juli 2019 - 13:08
1 Gilla 
Jag springer milen på runt 40 minuter när jag är i form, men jag är helt oduglig på att gå fort.
1978 • Linköping
#4
12 juli 2019 - 17:33
Gilla 
Jag varken går, eller springer fort. Det är däremot skönt att springa i högre tempo, men direkt obehagligt att gå fort.
2001 • Bromma
#5
12 juli 2019 - 20:55
1 Gilla 
Hatar att gå fort, känns så onaturligt. Då småjoggar jag mycket hellre i samma fart
Walker67
1947 • Växjö
#6
13 juli 2019 - 01:03
1 Gilla 
Det är väldigt individuellt hur lätt man har för att gå. För vissa faller det sig naturligt, för andra känns det onaturligt och för en del varken eller. Jag har märkt det, när jag har haft gångmärkesprov för lågstadieelever, att vissa verkar vara födda med gångrytmen i kroppen medan det för andra tar emot hela tiden.
Jag känner inte till några studier på ev. samband gång vs löphastighet, men jag vet gångare, som varit bra löpare resp mediokra löpare. Det finns också exempel på bra löpare, som blivit bra gångare, men också bra löpare som inte lyckats överföra sin kapacitet till gången. Den löparkategori, som har mest nytta av att kunna gå fort, är ultralöpare, som går delar av ett 12 resp 24-timmarslopp.
För en del känns det lätt och ledigt att gå direkt, men för andra tar det en stund innan man kommer igång och som sagt för vissa tar det emot hela tiden.
Josefin
1988 • Solna
#7
13 juli 2019 - 20:05
Gilla 
Har alltid varit en snabb gångare (trots att jag är kort) och lägger mig även gärna i ett lite högre löptempo, medan långsam löpning känns svårt och "onaturligt".

(för att inte tala om långsam gång – omöjligt.)
1965 • Kungsholmen
#8
14 juli 2019 - 09:00
Gilla 
Har inget att säga i frågan men har tänkt en del på gånghastighet då jag promenerar mycket. Tror det är mycket anatomi och att man har ett visst tempo i kroppen/psyket.

Jag blir alltid fascinerad när jag själv går i ett för mig raskt tempo och någon bara glider förbi mig i gångfart utan ansträngning. Då brukar jag försöka hitta dennes stegfrekvens och se om jag håller samma fart. Går han ifrån mig fortfarande då har han längre steglängd. Gjorde just så igår med en man som seglade förbi i dubbla hastigheten och han höll lägre frekvens men hade en enorm steglängd.

Det som hindrar mig att gå fort i vardagen är oftast svettning, ligger på ett tempo som inte framkallar svett. Jag tror jag har en generellt dålig verkningsgrad i kroppen, svettas oerhört lätt i alla sammanhang.
Kim Ahola
1970 • Västerås
#9
14 juli 2019 - 11:22
Gilla 
HCL
1966 • Landet
#10
15 juli 2019 - 17:51
Gilla 
hxman, jag känner igen detta exakt och för ett halvår sedan så kom jag på lösningen på gåtan vad det gäller att gå långsamt/snabbt (för mig).

I lumpen var det hopplöst, gå långa sträckor där dom andra gick på i snabb takt och jag fick kämpa på för att hänga med. Kan tillägga att jag var topp tre i plutonen på 10km löpning, men gå snabbt kunde jag inte.

För ett knappt år sedan så var jag hos Fredrik Zillen och fick lära mig bl.a. kajakhöft, d.v.s att förlänga steget genom att "kajaka" med höften. När jag kom hem så var jag ute och gick med sambon, hon är ca 20cm kortare, springer inte men går fort som bara den. Jag tänkte att jag skulle träna på kajakhöft när jag gick, och där var det, jag kunde hänga på i sambons tempo utan problem när jag kajakade...

Kan även tillägga att när jag springer utan kajak och utan att tänka på Zillens övriga tips, och sedan börjar fokusera på teknik med kajakhöft m.m. så ökas min löphastighet per automatik, det både känns i kropp och syns på klockan...




Oldboy
1952 • Danderyd
#11
15 juli 2019 - 23:20
Gilla 
Vad menar du ( eller Zillén med att "kajaka" med höften?
Själv har jag upptäckt att om jag pendlar med armarna på samma sätt när jag går snabbt som när jag springer så kan jag komma upp i hög fart. Utan böjda armar kan jag inte få tillräckligt hög stegfrekvens för att få upp farten. Men jag springer hellre, ska jag gå vill jag strosa.
1979 • Göteborg
#12
16 juli 2019 - 08:11
Gilla 
Intressant tråd. För min del går jag ganska långsamt men det är mer efter smak. Jag stressar mentalt upp om jag går snabbt. Ett sidospår-jag har et par minimalistiska skor till vardags. Inte varje dag, men fotmusklerna får jobba mer i dessa och jag upplever att musklerna stärks. När jag går i dessa har jag svårt att hålla jämn takt med folk som går i vanliga skor - skor med drop i sulan eller klack. Om jag går med vanliga sneakers tex ett par joggingskor upplever jag att det är mkt enklare att gå fort.
Oldboy
1952 • Danderyd
#13
16 juli 2019 - 09:59
Gilla 
Jag tycker inte minimalistiska skor är bra för gång, när man går på hårt underlag har man ju verkligen nytta av en väldämpad häl. Använder gärna mina gamla tjockskor vid promenad eller vandring, har något tunnare och lättare vid löpning då jag naturligt kan låta vadmusklerna och quadriceps dämpa landninen.
HCL
1966 • Landet
#14
16 juli 2019 - 11:13
1 Gilla 
#11 Oldboy, i Maratonlabbet episod 26 vid ca: 38.30 så pratar dom lite kajakhöft efter att dom varit hos Zillen.

Men det Zillen sa till mig om kajakhöft var att när jag tar ett löpsteg fram med höger ben så ska jag försöka släppa fram höften något på höger sida, och när jag samtidigt tar tillbaka vänster ben så släpper jag bak höften något på vänster sida. På så vis så "rullar" höften med i löpsteget och man får ett något längre steg gratis. Motsatsen är att springa med rak/stel höft och bara röra på benen.

Annars så tycker jag också om att gå i lugn takt när jag går själv, men med kajakhöft så kan jag gå fortare i "lugn" takt när så behövs utan att stressa på.
Asta runner
1965 • örebro
#15
16 juli 2019 - 20:33
Gilla 
Hej alla går om mig nästan går typ rätt korta steg men jag springer rätt fort med tycker också om långa rundor typ två mil rätt långsamt
hxman
1976 • Kosmopolit
#16
16 juli 2019 - 22:07
Gilla 
Kajakhöft- intressant. Det ska jag följa upp. Det känns annars verkligen som om det är en anatomisk begränsning för mig.
- Höftböjarna stramar (jag har försökt jobba upp rörligheten men lagt ner det projektet) och
-jag har liksom ingen spänst och "punch" i vaderna på samma sätt som när man var yngre och obehindrat skuttade över stock och sten

Det enda jag är säker på är att det inte har med åldern att göra och att jag absolut inte kan bli snabbare av att öka träningsdosen ...
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.