Göteborgsvarvet 2019

Göteborgsvarvet var loppet som gjorde att jag började springa igen 2001 efter några år med väldigt sparsamt med träning, då tyckte jag att min tid 1:58:52 var helt ok. Jag placerade ju mig någonstans i mitten av resultatlistan och hade med andra ord ett antal tusen löpare bakom mig. Trots det var jag ändå inte riktigt nöjd. Jag såg mig ju som en ganska snabb löpare, men jag hade inte riktigt kommit på än att för att bli snabb så måste man träna, mycket och framförallt hela året. Det går inte att bara springa några månader innan Varvet, fortsätta någon månad över sommaren för att sedan ta vintervila.Det gjorde jag några år och gjorde tider mellan 1:40-1:50. Jag måste väl ändå medge att jag var lite trög, det dröjde ändå till 2012 innan jag hade fattat att det där med vintervila inte var någon bra idé. Jag började träna lite mer seriöst och då gick det helt plötsligt snabbare också 1:23:42.

Formen kändes forfarande bra när jag och Jenny (som tyvärr bara skulle vara hejaklack och fotograf på grund av skada) åkte mot Göteborg för att först hämta nummerlappen på Svenska Mässan (suck, inte direkt smidigt att ha nummerlappsutdelningen på andra sidan stan, borde kunna välja alternativet att få den hemskickad mot en avgift, säg 50kr). Vi gick snabbt genom mässan, jag behövde ingenting i år, jag har ju redan bästa skon på marknaden just nu, Hoka Tracer 2 !

 

Det blev aldrig att jag sprang någon Varvetmil för att försöka seeda mig till elitstartledet (sub 35 räcker så det borde jag kunnat klara i år). Därför gjorde jag som jag gjort de senaste åren, jag ställde mig sist i startled 1 och väntade en minut innan jag sprang iväg. På så vis får man fritt fram första kilometrarna och efter det så brukar det lätta och så var det i år också. Det kan vara lite svårt att hitta tävlingstempot när man springer ensam som det blev nu, de jag kom ikapp var ju långsammare löpare. Jag sprang hela loppet utan sällskap, eller ja, inte helt själv, jag sprang ju om några hundra löpare förstås, men ni förstår.

Taktiken var att ta det lugnt i starten för att orka hålla ett jämt bra tempo genom hela loppet och inte tappa på slutet som jag alltid gjort tidigare. Det blev kanske något för lugn start, 18:43 på de första fem kilometerna. Det kändes väldigt lätt och jag vågade öka tempot uppför Älvsborgsbron och tryckte på utför, det kändes bra att trycka på lite efter att nästan hållit igen, andra femman på 18:07 så en klar tempoökning. En härlig känsla när man bara springer om löpare konstant, det har varit tvärtom på de första sjutton Göteborgsvarven då jag öppnat för snabbt för att på andra halvan bli omsprungen av massvis med löpare.

Nästa femma gick på 18:17 och fortfarande lätt känsla, nu började jag våga hoppas på att det skulle hålla hela vägen. Götaälvbron som brukar kännas som en nära döden upplevelse var inga problem och jag laddade inför Avenyn. Där stod Johan B och informerade mig om att Boa inte var långt framför, det gav energi att försöka komma ikapp. Jag skymtade honom när vi närmade oss Götaplatsen och med fortfarande pigga ben var det inspirerande att jaga. Den svaga lutningen uppför Vasagatan mot Slottskogen brukar kännas sjukt seg men i år kändes det lätt. Det enda jag tänkte på var att försöka komma ifatt Boa, så den femman gick på 18:15. Egentligen undrar jag så här i efterhand om jag inte kunnat springa lite snabbare, jag kände mig ju liksom inte trött. Jag tror att jag blev lite nöjd när jag såg att jag var på väg mot en tid ner mot 1:17 men det är så klart lätt att säga så här efter loppet. Jag hann ikapp Boa med en kilometer kvar, 3:31 tempo sista biten när jag sprang in på nytt Göteborgsvarvet-PB 1:17:13, (129e plats). Det var kul att kunna persa på sitt artonde varv och min förhoppning är förstås att jag ska kunna det även på mitt nittonde som jag så klart redan är anmäld till.

Fyrtio minuter snabbare än mitt första Göteborgsvarv, en helt okej förbättring, nästan obegripligt mycket när man tänker på det, det enda som krävdes var att springa året runt, 7-10 mil i veckan, hur enkelt som helst!

Firade med en fantastisk konsert med Mumford & Sons, en perfekt dag!

1 kommentarer till inlägget

Aarne Pikerpöld
1970 • Mölndal
#1
4 juni 2019 - 00:25
Mycket imponerande!
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.