Foruminlägg av Johan Wallén

Det finns två typer av benhinneinflammation: bakre och främre. Utifrån din beskrivning så låter det absolut som bakre benhinneinflammation. Kolla den här länken, där finns en bild som visar var smärtan sitter: http://www.benhinneinflammation.org/Benhinneinflammation.htm

"Bakre benhinneinflammation: Smärtan sitter vanligtvis på insidan av skenbenet, tibia cirka 5-15 cm ovanför inre fotbensknölen. Benhinneinflammation i det här området kallas även periostit på mediala delen av skenbenet, tibia, medialt tibiasyndrom eller medialt tibiaperiostit, Medial tibial stress syndrom."

En ökning av muskelns tvärsnittsarea (hypertrofi) leder till ökad styrka, det är rätt. Men väldigt tung styrketräning med få reps (1-5st) stimulerar nervsystemet att bli mer effektivt i muskelinnervering. Att bara de med "rutten rekrytering" skulle ha effekt av det stämmer helt enkelt inte. Motionsträning har hämmande effekt på hypertrofi. Detta bl.a. genom att proteinet som stimulerar proteinsyntesen, mTOR, hämmas av AMPK som aktiveras vid konditionsträning. Tung styrketräning är inte att rekommendera för rehabilitering. Många konditionsidrottare tränar dock det för att ökad styrka leder till bättre arbetsekonomi och att man under lopp jobbar på en lägre procent av sitt max.

Hej! Jag tänkte vara lite av en besserwiesser och anmärka på en del felaktiga saker du skrivit Henrik. Jag har inte lusläst allt men tänkte rätta några saker.

1. Fettsyror kan inte bli glukos. Därför kan inte fettsyror bidra till glykogenproduktion!

(Det beror på att fettsyror bryts ned till intermediären Acetyl-CoA i citronsyracykeln. Steget från pyruvat, som kan omvandlas till glukos, till Acetyl-CoA är irreveribelt. Ett undantag: fettsyror med udda antal kolatomer. Dessa fettsyror är väldigt sällsynta i däggdjur men vanliga i växter och marina djur. De bildar även många Acetyl CoA men också en enda proprionyl-CoA som omvandlas till intermediären Succinyl-CoA som kan omvandlas till en glukos.)

2. Diabetes typ 2 innebär att insulinkänsligheten i främst lever, adipocyter (fettceller) och muskelceller är nedsatt. Det kallades tidigare för åldersdiabetes. Vid sjukdomsförloppets början leder det tvärtom till en ökad produktion av insulin från pankreas, och därmed ökade plasmanivåer. (Plasma är den delen av blodet som inte består av celler). Typ 1 beror på bristande insulinproduktion.

3. Den främsta förklaringen att hypertrofi (muskeltillväxt) hämmas av konditionsträning anses idag vara: mTor som aktiverar proteinsyntesen hämmas av AMPk som i sin tur stimuleras av konditionsträning. AMPk stimulerar PGC-1 som leder till biogenes av mitokondrier. Mitokondrier är cellens kraftstation där det mesta ATP, cellens energimolekyl, syntetiseras.

4. I studier har man sett att proteiner, som energisubstrat, utgör mindre än 2% av den totala energianvändningen under den första timmen av aerob träning. Vid träning upp till 3-5h kan detta öka till 5-15%.

Glukoneogenes heter den process som omvandlar laktat, glykogena aminosyror och glycerol till glukos. Detta är främst för att underhålla de celler i kroppen vars metabolism nästan helt är beroende av glukos, exempelvis röda blodkroppar och nervceller. Muskelceller i vila använder sig främst av fett som energisubrat. Konditionsträning stimulerar även till en ökad intracellulär inlagring av fett i muskelceller.

Som avslutning: Metabola mekanismer i kroppen är strängt reglerade. I slutänden spelar det väldigt liten roll om du ätit hela ditt energibehov i 2 eller 5 mål utspritt över dagen. Vill man optimera finns det fog för att tillföra runt 10g protein efter ett träningspass. Kolhydrater direkt efter ett pass behövs inte om man inte vill ha helt fulla glykogendepåer i samma muskulatur till dagen efter. Glykogennivåerna fylls på varefter man äter kolhydrater oavsett om man tränat precis innan eller inte.

Hej igen! Jag tycker om cellbiologi och jag förstår om mina svar kan upplevas som väl esoteriska. Därför ber jag om ursäkt i förväg om någon tycker jag djupdyker lite väl mycket. Henrik, du verkar väldigt hängiven och intresserad. Är du kostvetare eller dietist?

"Dessutom har jag för mig att levern KAN bilda glukos av fettsyror med hjälp av ( restprodukten ifrån nedbrytningen av protein som jag inte kommer ihåg på rak arm) i levern och att det räknas som del av glukoneogenesen.
Kan du motbevisa det så är det helt ok med mig. :) "

De vanligaste fettsyrorna har som sagt ett jämnt antal kol. Genom betaoxidation spjälkas två kol i taget av och bildar acetat. Varje sådan molekyl sätts samman med coenzym A och bildar alltså acetyl-CoA. Eftersom acetat enbart har två kolatomer kan det aldrig bli glukos igen då kolskelettet på molekylen måste ha minst tre kol för att omvandlas till glukos. Acetyl-CoA går samman med oxalacetat och bildar citrat (dvs citronsyrans jon) vars produkter kan bilda glukos. Men då är det egentligen kolatomerna från oxalacetat som används.

"Ett svar på min egen fråga , har läst lite mer och eftersom mjölksyran måste till levern för att omvandlas till glukos är det med andra ord tvärtom att nerjogg för att transportera bort mjölksyran från muskeln att föredra."

Faktum är att laktat (mjölksyra) inte behöver transporteras till levern för att bilda glukos. Den kan även tas upp av andra celler t.ex. skelettmuskulatur (det vi i vardagligt tal vi menar med muskler) eller hjärtat. Om man t.ex. gör en jättesnabb fartökning och sedan drar ned på farten, som vid en kort rush i fotboll, bildas laktat som sedan återigen kan tas upp av samma muskel och användas som energi.

Eftersom muskelceller inte har enzymet glukos-6-fosfatas kan inte muskelglykogen göras om tillbaka till glukos. Däremot kan muskelglykogen göras om glukos på det sättet du beskriver. Det vill säga, glukos blir laktat i muskeln som via blodet går till levern där det ombildas till glukos-6-fosfat. Eftersom levern har enzymet som muskelcellen saknar kan den göra om glukos-6-fosfat till glukos och släppa ut det i blodet. På detta sätt kan muskeln indirekt hjälpa blodsockernivåerna. Det kallas för coricykeln. Laktat bildas dessutom hela tiden från röda blodkroppar då de inte har några mitokondrier.

"Kroppen kommer inte fortsätta spjälka fett för att ersätta muskelglykogen utan den energiomvandlingen slås av när arbetet är slut (processen kostar ju en del i omvandling) och tyvärr är det så att kroppen hellre spjälkar muskelprotein till energi av den enkla anledningen att det kostar kroppen mindre. Den struntar i våra kroppsideal om man säger så."

Jag förstår egentligen inte vad du menar med detta. Kroppen kan ju aldrig ersätta muskelglykogen med fettsyror. Dessutom, i vila använder skelett- och hjärtmuskulatur främst fett som substrat. Muskler är nämligen bra på att använda fett som bränsle, och vid låg ansträngning kommer istället sockret i blodet att användas av de celler som av olika skäl inte kan oxidera fett, eller helt enkelt inte kan få tillgång till fettsyror som hjärnan. Men visst, genom glukoneogenes kommer muskelproteiner spjälkas och bilda glukos. Men det används inte i vila av musklerna själva.

"glycerolet som spjälkats ur fettets hölje transporteras _till levern_ för omvandling för att delta i glukoneogenes och bilda glukos... //...Under omvandlingen minns jag dock inte om det först måste omvandlas till annat ämne i levern - typ pyruvate?Glycerol kan även användas i Glykolysen men där känner jag inte heller till den exakta mekanismen bakom...//... "The glycerol backbone of lipids can be used for gluconeogenesis. This requires phosphorylation to glycerol-3-phosphate by glycerol kinase and dehydrogenation to dihydroxyacetone phosphate (DHAP) by glycerol-3-phosphate dehydrogenase (GPD).""

Som du citerade så kommer glycerol att fosforyleras (en fosfatgrupp sätts på) till glycerol-3-fosfat som omvandlas till DHAP. DHAP är en ju faktiskt en intermediär i glykolysen så du är redan i mål när det kommer till den mekanismen. Det är bara att fortsätta därifrån. Om glycerol ska omvandlas till glukos så omvandlas det inte till först till pyruvat då det är i helt fel riktning.

"Johan Wallén:
du får gärna utveckla mTOR, det vet jag inte så mycket om då jag bara läst om det i förbifarten. :-)"

Olika stimuli som styrketräning och konditionsträning ger upphov till att olika intracellulära signalvägar aktiveras. Mellan dessa finns det en så kallad "cross talk" där Akt (även kallad proteinkinas B) hämmar mTOR. När jag googlade efter en bild såg jag att killarna på träningslära.se har skrivit om detta. Jag länkar till inlägget och till en bra bild de hade:

Inlägg: http://traningslara.se/muskelbyggning-med-konditionstraning-funkar-det/

Bild: http://traningslara.se/wp-content/uploads/2010/02/konditionvsstyrka.png?e04b99

Under ett pass bryts muskelproteiner ned. Direkt efter passet vill du gärna bryta den trenden genom att höja mängden aminosyror i blodet. Ett intag av runt 10g protein (mjölkprotein är jättebra) direkt efter ett pass räcker. Det motsvarar ett glas mjölk (3 dl).

Angående intag av snabba kolhydrater direkt efter ett pass (t.ex. polly) finns studier som visar att mängden oxidativa enzymer (som hjälper fettförbränning) i muskeln då minskar. Därmed finns det belägg för att bara dricka glaset mjölk och vänta t.ex. en timme innan man äter. Tränar man så ofta som två gånger per dag bör man nog ändå äta kolhydrater direkt efter. Låga glykogennivåer både innan och efter ett långpass stimulerar till bättre oxidativ förmåga. Därför kan man inte säga att samma råd gäller inför och efter träning som vid tävling. Sportdryck vid pass under en och en halv timme vid träning bör dock undvikas. Ett undantag kan kanske vara hårda intervallpass då man kan uppleva att det ger en psykologisk kick. Men även där kan man med fördel undvika sportdryck.

Det finns dock andra fördelar med kolhydrater som jag ser det. Låga glykogennivåer innan, under och efter pass har visat på bättre effekter på uthållighet i studier. Men å andra sidan finns studier på elitidrottsmän som uppvisat sämre resultat vid minskad andel kolhydrater. Det är lättare att träna ofta med bra känsla och kvalité på passen med bra glykogennivåer. Det kan vara viktigare i längden.

För att belysa det faktum att det inte är totalt avgörande vilken kost som man stoppar i sig kan man ta exemplet Björn Ferry. Han vann OS-guld på LCHF-kost. Han är dock unik i det och mycket kolhydrater är som regel ett krav för att prestera på max.

För att summera: intag av 10g protein efter ett pass är mycket bra. Låga glykogennivåer innan och efter kan förbättra muskelns oxidativa förmåga, dvs uthålligheten. Om man mår bättre av att äta ett mål direkt efter träning är det nog viktigare i längden. Tränar man två gånger samma dag bör man äta direkt efter.

Rättning: Jag skrev fel i förra inlägget. Akt (proteinkinas B) stimulerar mTOR och AMPk hämmar .