Foruminlägg av Isak Olsson

< < < 1 2 3 4 > > >
#1
•
10 mars 2023 kl 16:07
1 Gilla
Har ingen personlig erfarenhet av breda fossingar, men här är lite modeller som jag som mild smalfoting tycker är för breda eller lösa i passformen.

Själv kör jag i monsterskorna Adidas Adizero Prime X Strung. Jag är tvungen att dra åt snörena riktigt hårt i en halv storlek mindre än jag brukar ha och upplever att det är väldigt mycket tyg i ovandelen. Nämnvärt är däremot att skornas klassiska tunna bomullssnören kanske inte är så schyssta om man har en tjock fotrygg eller höga vrister. För mig funkar dem tyvärr bara för lugna tempon men har läst att många gillar dem även till högre farter.

Asics Superblast tyckte jag kändes riktigt trevliga på löpbandet i butiken, också de med hyfsat mycket utrymme men inte lika överdrivet mycket som Prime X.

New Balance Fresh Foam More V3 hade gott om utrymme i framfoten för mig och var en riktigt trevlig dojja för lugna pass. Tror att även V4 ska vara i bredare laget, men den säljs också i wide och X-wide.

Saucony Endorphin Speed 3 tyckte jag hade en riktigt flådig ovandel men jag vet inte om alla skulle hålla med mig om att den vore bred.
#2
•
31 mars 2023 kl 16:52
1 Gilla
Jag befinner mig i en lite liknande sits. Låg på 10 mil i veckan fullspeckat med tröskel och långpass. Söndag för 12 dagar sedan vaknade jag sjuk med covid för första gången efter att träningen de två dagarna innan känts helt off och därtill haft pyttelite segt snor. Denna första dag av sjukdomen gav jag mig lyxen att bara ligga däckad men redan på kvällen kände jag mig pigg igen och gick ut på en promenad. Följande 5 dagar blev en långsam tillfrisknad. Mina symptom var överlag väldigt milda. Sist gång jag hade en förkylning var symptomen väldigt svaga och jag kunde t.o.m. fortsätta min grundträning utan varken nedtrappning eller negativa påföljder.

Efter covid väntade jag en extra symptomfri dag innan jag gick ut och sprang igen för första gången, alltså nu i söndags. Ujujuj vilket sprätt i benen efter en längre period av tung träning följd av en veckas vila. Men, vad hjärta och lungor får slita hårt. Var ute på ett långt långpass igår, för det funkar i regel bra för mig att ge kroppen en chock och tvinga den tillbaka till träning snabbt efter sjukdom, och det kändes ärligt talat alldeles vedervärdigt centralt, fast liksom utan någon sjukdomskänsla och snarare som om lungorna vore helt kassa, medan benen var hur pigga som helst.

Kunde ändå dra ett gott gäng snabba banintervaller i tisdags men det kanske gick lättare att genomföra p.g.a. vetskapen att det ska vara tufft då. Fanns inga som helst tecken på nedsatt prestationsförmåga. Nådde högre puls än jag brukar vid intervaller under grundträningen men det kändes som om det berodde mer på att hjärtat var ivrigt att arbeta efter återhämtningen än att det skulle vara slitet av sjukdomen eller nåt. Min vilopuls är dock fortsatt ganska hög.

Undrar mest hur länge den eländiga överväldigande känslan i hela bröstet ska sitta kvar. Jag vägrar gå ner i träningsmängd :)
#3
•
18 april 2023 kl 00:03 Redigerad 18 april 2023 kl 00:06
1 Gilla
New Balance FuelCell TC har kolfiberplatta, högt drop, hyfsat mjuk dämpning och bra hållbarhet. Det är förvisso en sko som har ett par år på nacken numera men den verkar finnas i lager i flera butiker. Enligt specifikationerna vill jag påstå att den ligger nära Zoom Fly 3. Hälkappan är väl skapligt böjbar och flexibel tycker jag, som tidigare haft problem med ett milt fall av haglunds syndrom. Jag klarar inte av modeller som trycker för mycket på baksidan av hälbenet och har styva hälkappor, men har inte svaga hälsenor för det, utan bara knotig häl. Observera att det är en sko som inte sällan har en längre passform än många andra modeller. Kan vara värt att prova dem en halva ner gentemot dina Zoom Fly.
#4
•
4 maj 2023 kl 23:58
Gilla
Slår ett slag för Adidas Adizero Takumi Sen 8 och 9. De har mer flexibla glasfiberstavar (eller fiberglas?) istället för Adios Pro:s kolfiberstavar. Tycker de är otroligt sköna till alla tempon, känns riktigt nätta och inte märkvärt styva.

Annars har Kinvara 14 från Saucony fått varma recensioner och rekommenderas både som temposko och tävlingssko om man vill ha något enklare.

Adizero Adios 7 gillade jag också skarpt men fick problem med skav på ena stortånagelns infästning av att ovandelen veckade sig just där. Denna väger dock kanske 40 gram mer än mina Takumi Sen 8.

Som tidigare nämnts tror jag Saucony Sinister är ditt toppval; själv är jag hemskt sugen på ett par såna. Vill du ha lite mer dämpning än dem finns Nike Streakfly som ändå har lika superflexibel sula.
#5
•
8 maj 2023 kl 16:08 Redigerad 8 maj 2023 kl 16:13
Gilla
Jag har gått och blivit rejält sugen på att ta mig an Renens stig på Idre Fjällmaraton. Mina långpass ligger alltid över 2h och sker på antingen stig+grus eller asfalt+grus. Ibland är jag uppe och nosar vid 3h-strecket, men jag har väldigt sällan med mig energi och tycker att jag klarar passen skitbra ändå. Har jag med mig energi är det alltid en Enervit liquid gel, om passet är 3h kan jag ta två med mig, men det är inte alltid jag förbrukar de båda. Men som skrivet: 95% av långpassen sker utan energiintag. Tränar nästan uteslutande före frukost, även långpassen. Dock tar jag en skål gröt precis före när det vankas lång-långpass.

Vad jag vet har jag en mage av stål och kan ha i mig vad som helst utan bekymmer, så frågan om vilken sorts energi jag ska ha är redan besvarad.

Så nu till min fråga. Det jag funderar över är hur och framförallt varför man tränar energiintag, för det läser jag om konstant häri trådarna så fort det diskuteras träning inför långa lopp. Spotta gärna ur er alla tankar ni har; det skulle uppskattas varmt om ni delar med er av hela er filosofi kring saken. Fysiologi välkomnas också :)
#6
•
12 maj 2023 kl 17:18
2 Gilla
Mja. Tröskelträning har i syfte att förskjuta din tröskel till en högre hjärtfrekvens så att du ska orka jobba i en högre puls under längre tid. Tröskelträning hjälper dig att få mjölksyran att inte hastigt börja ackumuleras (nå tröskeln) förrän vid nästa bpm.

Om din maxprestation i nuläget t.ex. är att snitta 90% av din maxpuls under ett millopp, så ska du orka snitta 91% av din maxpuls om du tränar tillräckligt mycket tröskel på exakt korrekt sätt. Därför gör många laktatmätning på vanliga träningspass, för att vara säker på att man inte kommer upp över 4 mmol laktat i blodet och istället gärna ligger betydligt lägre än så vid slutet av tröskelpasset. Av dessa pass får du ju också löpekonomi och VO2-max-träning, med minimalt slitage på kroppen så att du kan träna väldigt stor volym vilket ju är en grundpelare till prestationsutveckling.

Om tröskelfarten efter en träningsperiod utvecklats, men tröskelpulsen är densamma, ja då har du bara höjt t.ex. ditt VO2-max eller din verkningsgrad, och orkar alltså inte springa milloppet i någon högre puls än innan men visst kommer det gå snabbare.

Ovan är grejer jag lärt mig på nationell idrottsutbildning på gymnaiset och fysiologikurser på högskola, så detta tror jag själv ganska hårt på.

Följande är mest gissningar som faller min logik i smaken.

Anledningen till att man ofta tränar efter fart istället för puls är att farten alltid motsvarar samma ansträngning/intensitet (och därav samma laktatbildning?). Så att det måste ansamlas lite laktat och nå <4 mmol i blodet innan pulsen når upp till tröskel.

Själv tränar jag tröskel efter känsla just eftersom jag inte har gjort något tröskeltest än. Jag har dock inte hållt på så länge med det så kan inte rapportera om några resultat relaterade till min laktattröskel än, men jag kan vittna om att se en stor utveckling av VO2-max och/eller verkningsgrad till följd av stor volym enligt 80/20-upplägget, med 80% runt 70% av maxpuls och resterande 20% i vad som enligt min tolkning av kroppens interna signaler är tröskelintensitet.
#7
•
18 maj 2023 kl 12:31 Redigerad 18 maj 2023 kl 12:33
2 Gilla
Harvade upp- och nedför en skogsstig med ca 100 hm hemma i 1 h 45 min. Det blev för hårt, fick energibrist redan halvvägs men klart man ska köra 10 gånger. En genuint hemsk upplevelse, samlade 55 min tröskel uppför den jäkeln. Inklusive transport till och från backen landade det på 1190 m.
#8
•
21 maj 2023 kl 22:26
5 Gilla
Vill hojta till angående antiinflammatoriska läkemedel. Inflammation är en del i läkningsprocessen. Precis som det låter kommer det som faktiskt är trasigt att läka sämre om du tar antiinflammatoriskt. Du blir av med smärtan i utbyte mot att den skadade strukturen fortsätter att vara försvagad.

Svullnad runt ankeln är en vanlig påföljd av en stukning. Den behandlar du bäst genom tåhävningar och att röra på fotleden åt alla möjliga håll i luften under hela dagen för att öka cirkulation och läkning. Du hade dock nog antagligen märkt om du stukat foten, för det brukar göra rejält ont väldigt plötsligt då, för att sedan snabbt gå över i bestående smärta och svullnad.
#9
•
13 juni 2023 kl 19:05
Gilla
Skulle tro att din maxpuls nog ligger närmare 220... klockans indikerade maxpuls har lika rätt som en ren killgissning. Sen mäter den antagligen upp korrekt rådande puls. Pulsband runt bröstkorgen är betydligt mer tillförlitliga än handledsmätare.

Din maxpuls kan du inte komma i närheten av under vanlig träning eller ens tävling; det är ofta svårt att ens komma inom 10 slag eller 5% ifrån den, gissar jag. (Själv har jag jättesvårt att ens nå upp över 91%, men Staffan kan som han skriver med möda greja 95%. Mitt maxpulstest har dock ett par år på nacken nu, och jag gjorde det dessutom i senare tonåren.)

En till definition på ungefärlig tröskel är att om du springer allt vad du kan non-stop under 60 minuter (gör en 60 minuters maxprestation alltså), ligger din tröskelpuls väldigt nära snittpulsen för passet. Då får det inte kännas att det gått bekvämt på 190 bpm vid målgång, utan du ska knappt kunna gå :)
#10
•
13 juni 2023 kl 22:46
1 Gilla
Jag använder The Skin Agent Move som Monica nämnde högre upp. Springer jag "naturellt" i splits börjar lårskav kännas efter sisådär 10 km men med Move pådraget går det prima oavsett distans. Den är fettbaserad och ska gå att bygga upp ett lager av på/i huden vid regelbunden applicering kanske 2ggr/dag enligt en på företaget som jag snackade med. Är supernöjd men har aldrig provat någon annan produkt. Dessutom funkade rapsolja lika bra på ett millopp inkl upp&ned när jag hade glömt Movestickan hemma...
#11
•
14 juni 2023 kl 22:56
1 Gilla
Tumregeln är kör på som du vill så länge det inte gör ont eller är på väg att börja göra ont. Gör det ont så snacka med en fysioterapeut om vad som är lagom ont.
#12
•
16 juni 2023 kl 15:20
Gilla
Du tror ju alltid att allas problem rotar sig i baken, Lars :)
#13
•
17 juni 2023 kl 13:09
Gilla
Så kan man säga om vilken muskel som helst mellan fot och bröstrygg. Alltså kan det vara nästan vilken muskel som helst som besvärar TS :)

Det skadar dock aldrig att bli starkare och rörligare om man mår bättre av det. En stel muskel är ofta en svag och överbelastad muskel.
#14
•
22 juni 2023 kl 21:47 Redigerad 22 juni 2023 kl 22:04
1 Gilla
Det finns inget hemligt sätt att träna för att snabbt bli en bra löpare. När man väl har styrkan som krävs för att kunna springa är det viktigaste för alla löpare att springa ofta; att springa ett pass på majoriteten av veckans dagar (på elitnivå dubbelpass vissa dagar) under en lång period. Jag tror att du redan har goda förutsättningar att vänja kroppen vid påfrestningarnsa iochmed den uthållighetsstyrka man bygger upp i CrossFitträning.

Som nybörjare gäller det bara att öka mängden löpning för att till en början vänja kroppen vid löpningens unika påfrestningar, så börjar farten komma allteftersom man bygger upp - nu kommer jag att använda ett begrepp som jag själv inte gillar - den mytomspunna aerobiska basen.

Vilken typ av löppass spelar ingen roll (sett till den objektiva prestationsförmågan) förrän man ligger på några timmars (minst ca 3h om du frågar mig) löpträning i veckan och har skaffat sig just en aerobisk bas att bygga på med träning för ökad syreupptagningsförmåga.

Det bästa du kan göra tror jag är att springa just 3000 m, om och om igen under kommande två månader. När du är van med distansen förlänger du några av passen i lugnare fart. Man blir bra på det man tränar och för dig som har ett så kortsiktigt mål handlar det mer om att bli van att springa distansen än att som mer erfarna löpare utnyttja kroppens kapacitet till träning på det effektivaste sättet. Blir det tufft efter ett tag, sakta ner och vila en stund då och börja sedan springa igen. Sifan Hassan gick nyligen och vann London Marathon trots att hon stannade och stretchade två gånger under loppets gång.
#15
•
26 juni 2023 kl 13:03
Gilla
Jag hade belastat på samma vis som om jag fått jacket i ett finger istället. Om jacket sitter i "trampdynan", motsvarigheten till fingrets område med fingeravtryck, kommer det att läka förhållandevis snabbt eftersom det är väldigt tät blodtillförsel med mycket kapillärer där.

Smärta är normalt sett oftast proportionerlig mot kroppsskada, så du har egentligen ett inbyggt undermedvetet sinne för vilken nivå av smärta och därmed belastning som skadan förvärras vid. Just nu har du antagligen dessutom en förhöjd känslighet för smärta i och kring jacket, så det borde inte vara farligt att belasta efter eget hum om vilken smärta som tyder på utökad skada.

Använd sårtejp för att garantera att jacket inte sprids isär och fördjupas vid belastning och fortsätt tvätta ett par gånger om dagen.
#16
•
26 juni 2023 kl 15:59
Gilla
Tvål och vatten funkar minst lika bra som sprit och är bra för att få bort vanlig lort osv också. Även dedikerad sårtvätt ex. klorhexidin är bra, den bränner inte som sprit kan göra i ett öppet sår.
#17
•
6 juli 2023 kl 18:30
1 Gilla
Som Jens säger känns som det med stor sannolikhet kan vara iliopsoas - höftböjarna - som spökar. Och därtill adductorgruppen som sitter på insida lår.

Du böjer mycket i höften i dina övningar, så man kan ponera att du kanske borde prova att lägga till övningar där du sträcker på den?
Dvs övningar som stärker rumpa och samtidigt drar ut höftböjarna till deras ytterläge där de är så sträckta som möjligt. Vid överbelastning kan de utöver ömma bli just tajta. Rumpan är bl.a. viktig för hållningen, liksom många andra muskler; dock är rumpan speciellt mer viktig än dina adductorer som tränas när du trycker ihop knäna.

Situps kan utföras på olika vis, ett där man låter ländryggen hela tiden ha kontakt med underlaget och ett där man lyfter upp hela ryggen rak och bara lämnar rumpa och fötter i marken. Vid den senare varianten tränar du snarare höftböjare än mage.

Också precis som Jens säger menar jag att det bästa är att uppsöka en fysioterapeut som kan undersöka dig mer än du själv kan.
#18
•
15 augusti 2023 kl 16:12
Gilla
Trimtex Fast Meryl känns tunn, nätt och luftig, sitter som klistrad på huden och går på hur lätt som helst.
#19
•
17 augusti 2023 kl 00:45
Gilla
Alltid alltid i första hand fysioterapeut vid smärttillstånd och skador på rörelseapparaten skulle jag vilja säga
#20
•
17 augusti 2023 kl 00:49
Gilla
Nämen det är ju bluff-Lisa som är i farten igen. Hur gick det med de oväntade utgifterna?
< < < 1 2 3 4 > > >