Foruminlägg av Peter Fredriksson

< < < 1 2 > > >
#1
•
21 juni 2009 kl 17:19
Gilla
Här kört igång och tränat för ett par veckor sedan. Har tänkt köra ett av de 20 veckorsprogram som finns på marathon.se för att komma igång. Som morot så har jag tänkt mig att springa finalloppet (18,8km) den 31 oktober.

Ni som sprungit finalloppet innan, är det en bra tävling för en nybörjare? Har sprungit göteborgsvarvet för ett par år sedan och skulle tycka motsvarande utmaning är lagom. Men är finalloppet mycket jobbigare med tanke på banprofil samt att det är mer teränglöpning?

Några andra tips för en nybörjare i finnalloppet.
#2
•
23 juni 2009 kl 11:51
Gilla
Kör uppvärmningsjogg ut till Trönninge, där finns sedan en rejäl backe mitt i byn som borde funka.
#3
•
24 juni 2009 kl 08:21
Gilla
Ja Apelviksbacken är klockren, den glömde jag. Där har du att bita i :-)
#4
•
14 juli 2009 kl 22:54
Gilla
Jag är anmäld. Första loppet jag springer på fem år, ska bli spännande...
#5
•
6 augusti 2009 kl 22:32
Gilla
Bra att ni bumpade denna tråd. Jag börjar idag och startar ifrån att klara 19 så en lång väg att gå är det...
#6
•
18 augusti 2009 kl 22:19 Redigerad 18 augusti 2009 kl 22:20
Gilla
För android kan jag rekomendera http://www.buddyrunner.com/. Gratis och innehåller alla funktioner jag behöver. Varje runda laddas upp på deras server där man får upp kurvor över hastighet tid, mellantid för varje km mm. Dessutom har man kartfunktion både i mobilen och på webben. Kör programmet på en HTC Magic som funkar bra att ha på armen. Köpte en enkel armhållare på ebay för 50kr inkl frakt som dessutom är vattenavstötande. Har varit ute ett par vändor i spöregn men det har klarat sig bra ändå.
#7
•
26 augusti 2009 kl 12:53
Gilla
Blir även min första 100km nu i aug. Är uppe i 119 och det skall väl bli ett par pass till. Började för endast 3 månader sedan men tycker det gått ganska lätt att komma igång. Får väl se om det är lika enkelt att komma upp i 100km i november, december :-)
#8
•
26 augusti 2009 kl 21:10
Gilla
Utöver det som sagts så är vissa födda med vinnarskallar och vissa inte. Alla kan bli bra bara man ger sig f-n på det och inte känner efter för mycket (därmed inte sagt att man inte skall träna smart). Däremot behövs nog både fysisk talang och en vinnarskalle på gränsen till sjuklig för att nå toppen.
#9
•
28 augusti 2009 kl 22:41
Gilla
Synd, jag som tänkte stuckit ner och sprungit...
#10
•
14 november 2009 kl 23:12
Gilla
Jimmy om du kan lova det du skriver i ditt inlägg så åker jag de 100 milen och får massage hos dig. Jag tycker ärligt talat det låter lite som oseriös smygreklam för din egen metod...
#11
•
17 november 2009 kl 12:23
Gilla
Jag kör ett program som heter buddy run på Min HTC Magic Androidtelefon. Det har stämt väldigt bra när jag kollat mot uppmätta banor och på tävlingar. Långt ifrån de 5-10% du ser.
#12
•
26 mars 2011 kl 14:21
Gilla
Gå till läkare/sjukgymnast genast. Riskera inte att förvärra det om det är löparknä. Om du gör som jag och ignorerar tills det blir illa så tar det lååång tid att komma tillbaks och ens kunna löpa en halvmil.
#13
•
17 maj 2011 kl 22:20
Gilla
Mitt tips är också att skynda långsamt. Jag gick ifrån otränad till att springa cirka 4 mil per vecka på 3-4 månader. Det var hur kul som helst att se hur fort man förbättrade sig. Dock var det inte lika kul när jag fick en överbelastning i knät som har gjort att jag inte kunnat springa längre än 5 km i 1,5 års tid nu.
#14
•
19 augusti 2011 kl 22:34
Gilla
Hej,

Fick idag rejält ont i musklen tibialis anterior efter cirka 2 kilometer hyffsat löpning. Den kändes mycket hård och öm. Jag försökte vid två tillfällen att stretcha bort det utan större framgång. Sedan efter cirka 6 km så försvann det igen.

Skall springa midnattsloppet nästa helg. Är det vila fram till dessa och sedan rejäl uppvärmning som gäller eller har ni andra tips? Kan det bero på något annat än lite överbelastning då jag ökat på träning lite det sista?
#15
•
25 augusti 2011 kl 23:46
Gilla
När vi var där för några år sedan blev vi varnade för norra delen av parken pga risken för rån. Vet ej dock om det gäller längre.
#16
•
29 augusti 2011 kl 21:32
Gilla
Känner precis igen det, resultatet för min del blev löparknä 2009. Det är först nu knät känns bra igen och jag kan springa över en mil utan känningar. Dock vill det till att fortsätta att öka lungt när det äntligen känns bra så att man inte åker dit igen.
#17
•
24 oktober 2011 kl 20:27
Gilla
Jag behöver inte ens möte någon för att ha svårt att springa sakta. Har jag sprungit en runda innan så måste jag bara slå den gamla tiden. Denna förbättringsmani har redan resulterat i ett löparknä 2009. Nu försöker jag hålla igen men det är fortfarande svårt.
#18
•
30 oktober 2011 kl 20:53
Gilla
Pannlampan är min räddning. Kör de flesta pass efter barnen (3 och 5 år) gått och lagt sig eller när det helt enkelt uppstår en chans. Sen tycker jag det är bra att barnen ser att fysisk aktivitet är en del av vardagen. Om man får dem att ta efter och träna aktivt har man gjort dem en stor tjänst i dessa överviktstider.
#19
•
5 november 2011 kl 19:14
Gilla
Premiär idag på detta lopp, mycket välordnat och trevlig men ganska tuff bana. Lite surt dock att komma in på 50:19 på 10k och missa sitt mål med 19 sekunder.
#20
•
30 december 2011 kl 22:44
Gilla
Jag väljer att se det tvärt om, jag njuter i fulla drag av att kunna träna nu när jag blivit av med mitt löparknä. Men visst tänker jag mig för på ett helt annat sätt med att inte öka på träningsmängden för fort och att verkligen lyssna på kroppen när någon känns fel.
< < < 1 2 > > >