Löpning • Träning • 31 inlägg • 11023 visningar •

Karvonen- vs standardformel

Maria Björler

1973 • Hönö

•

30 januari 2011 - 14:48

Gilla

Har lite funderingar kring de olika pulsintervallen som finns och dess koppling till de olika formlerna för att räkna ut intervallena.
Det skiljer ganska mycket i puls om jag jämför Kavonen mot -Standarduträkning.
Jag har ca 206 i max och 50 i vilopuls. Finns det några teorier om vad som är bäst att använda?

< < < 1 2 > > >

Mårten Hemström

1969 • Sala

•

30 januari 2011 kl 16:37

Gilla

Man ska inte använda någon standardformel överhuvudtaget. Räkna ut maxpulsen genom att springa 5-6 km och sedan ett par maxryck där du nästan ramlar ihop. Där har du din maxpuls.

Varken herr Korvonen, eller Hampurgerinnen eller MR Suunto eller signor Polar kan känna till din maxpuls, så den måste du mäta själv.

Om jag skulle följa en formel så skulle jag rekommenderas en puls som ligger alldeles för lågt för mig. Enligt olika formler ska jag ha en maxpuls på 179, men min är på 197.

Säg farväl till Korvonen!

Martin Regborn

1992 • Örebro

•

30 januari 2011 kl 16:48

Gilla

Mårten, jag tror du har missuppfattat Marias fråga. Karvonens formel används inte för att beräkna en maxpuls, utan vid vilken puls man ska ligga vid olika intensitet.

Maria. Fördelen med Karvonen är att den tar hänsyn till det så kallade "pulsspannet" och korrelerar bättre mot samma % i vo2max. Nackdelen är att du måste beräkna om den varje dag med hänsyn till vilopulsen. En allvarligt brist hos formeln är också att ju mer vältränad du blir sjunker vilopulsen. Det som enligt K tidigare var 70 % (exempelvis 148bpm) blir då lägre (142 bpm). Detta trots att eftersom du är mer vältränad egentligen borde köra på en lite högre pulsnivå för att få ut samma träningseffekt.

Själv använder jag vanlig standard-% av maxpuls. Mycket lättare och vet man ungefär vad det motsvarar för vo2max ser jag ingen fördel med Karvonens formel, men det är min åsikt

Sven Andersson

1966 • Kista

•

30 januari 2011 kl 18:13

Gilla

Karvonens formel med pulsspann är ovetenskapligt humbug!

Stefan Nilsson

1953 • Lund

•

30 januari 2011 kl 19:12

Gilla

Sven! Bara av nyfikenhet...har du belägg för det?

Sven Andersson

1966 • Kista

•

30 januari 2011 kl 20:53 Redigerad 30 januari 2011 kl 20:53

Gilla

Stefan: Jag behöver inte bevisa nånting. Det finns ingen som helst vetenskaplig underbyggnad publicerad (för formeln). Men vänd på det: ta du fram någon vetenskaplig bevisning för _att_ det har relevans... Jag har letat i flera år efter någon som kan ge en vetenskaplig förklaring till vad vilopulsen har med träningspulsnivåer att göra. Resultat: Zilch. Nada. Zero.

Mårten Hemström

1969 • Sala

•

30 januari 2011 kl 21:41

Gilla

Martin, jag missförstod nog inte, men jag har nog missförstått Korvonen. Jag trodde att hans formler bygger på en påhittad maxpuls som är ålderbaserad, d.v.s. trams, eftersom olika personer med samma ålder kan ha helt olika maxpuls.

Men ok, han kanske inte sysslar med påhittad maxpuls, utan utgår ifrån den enskilde löparens maxpuls. Men jag håller nog med Sven. Varför skulle vilopulsen ha något med det hela att göra? Olika löpare har ju olika vilopuls. Även två löpare med samma tider på exempelvis milen kan ju ha olika vilopuls, men samma maxpuls. Ska då den med lägst vilopuls tvingas sakta ner jämfört med sin lika snabba kompis, bara för att han har en lägre vilopuls.

Nej, jag är inte övertygad.

Sven Andersson

1966 • Kista

•

30 januari 2011 kl 22:04

Gilla

Jo, Karvonens formel använder (dessutom) standardformeln för maxpuls (220-ålder), som grund. Det är den som "vanliga" människor får se. Upplysta människor som här på jogg, förrstår i alla fall att den (220-ålder) är trams för de allra flesta.

Staffan Nilsson

1971 • Helsingborg

•

30 januari 2011 kl 22:14

Gilla

Man räknar ut pulszoner antingen som % av maxpulsen direkt, eller med Karvonens formel som är vilopuls + (maxpuls-vilopuls)*procenttal. Kallas "Heart Rate Reserve" på engelska. Naturligtvis bör man använda en maxpuls som är uppmätt eller uppskattad hellre än något uträknat från en dum standardformel, men det gäller ju båda fallen.
De två formlerna ger olika pulszoner om man använder samma gränser i procent räknat, men det kan ju också skilja. Någon som använder Karvonens formel kan använda andra procenttal och därmed få ungefär samma resultat som den som använder procent av maxpuls. Till sist är det vilken puls i bpm som du har som mål/gräns som räknas och vilken väg man tagit dit är ganska ointressant.

Sven W

1964 • Stockholm

#10

•

30 januari 2011 kl 22:44

Gilla

Varför behöver så många hjälp med att veta när de är trötta? Jag hävdar med bestämdhet att ansträngningsgraden och tiden man håller på är det intressanta i sammanhanget! På 'stenåldern' fanns det något som kallades Borg-skalan, 1-10 i ansträngningsgrad. När det gäller intervaller, korta, ungefär 1/2 minuts arbetsperiod, för att lära kroppen att 'ta längre steg lite oftare' om man vill skämta till det lite och längre intervaller 3-8 minuters arbetsperiod ( tydligen indiviuellt vilket som är optimalt ). Därutöver snabbdistans. Längden på denna även indivuell, så att variera och gå på hur pigg man känner sig är nog att rekommendera.

Sven Andersson

1966 • Kista

#11

•

30 januari 2011 kl 23:19

Gilla

Ni som fortfarande tror på Karvonens formel: hur ska en person som förbättrat sin kondition och upptäcker att den sänkt sin vilopuls med 5 slag träna i fortsättningen (vid givna träningstyper):

a) med samma faktiskt pulstal
b) med högre faktiskt pulstal
c) med lägre faktiskt pulstal

jämfört med tidigare?

Svara alltså a, b, eller c och motivera.

Krister Lind

1960 • Borlänge

#12

•

31 januari 2011 kl 08:26

Gilla

Oavsett namn på formel så har jag märkt att ju mer tränad jag är desto lägre puls får jag vid given fart.
Det som tidigare kostade 160 (84%) kostar idag 140 (76%) slag/min.
Det kan ju vara så att Karvonens formel är framtagen för att kompensera just den förändringen av puls vid samma fart.

Sven Andersson

1966 • Kista

#13

•

31 januari 2011 kl 09:06 Redigerad 31 januari 2011 kl 09:08

Gilla

Men vad menar du med kompensera? Vad är det den ska kompensera s a s. Vad ska ändras? Tänk på att formeln är tänkt att prediktera vilken puls du ska ligga på under träning.

Formeln ser alltså ut så här:
Önskad pulsprocent * (MaxHR - ViloHR) + ViloHR = Faktisk puls

Lars Brinkhoff

1974 • Göteborg

#14

•

31 januari 2011 kl 09:42

Gilla

Nu för tillfället när jag är ganska dåligt aerobt tränad, tycker jag löpning på 80% av maxpuls känns ungefär lika lätt som jag tidigare tyckte 75% var när jag var bättre tränad. Min vilopuls är också högre nu än då. (Det skulle inte förvåna mig om samma känsla skulle infinna sig vid 70% om jag varit riktigt bra aerobt tränad och kunnat springa tio mil i veckan.)

För mig verkar det inte helt orimligt att vilopulsen skulle kunna påverka pulszonen vid låga träningsintensiteter.

Sven Andersson

1966 • Kista

#15

•

31 januari 2011 kl 18:12

Gilla

Men...

Alltså tillbaka till min fråga från 30 januari 2011 - 23:19

Lars Brinkhoff

1974 • Göteborg

#16

•

31 januari 2011 kl 19:36 Redigerad 31 januari 2011 kl 19:42

Gilla

Min personliga upplevelse är då a) vid hög intensitet, och c) vid låg intensitet. Motivationen är att min känsla av ansträning blir konstant.

Oldboy

1952 • Danderyd

#17

•

1 februari 2011 kl 13:00

Gilla

Håller helt med Sven W (men Borgskalan har 20 steg i den version jag sett, fast det kvittar). Upplevd ansträngning är det mest relevanta måttet, det blir dessutom säkrare ju längre man hållit på med träning.

Möjligen skulle man kunna använda andningsfrekvens eftersom det borde spegla syreupptagningen, men när man springer synkar man ju steg och andning så då blir andningen olika djup beroende på hur man synkar. Har märkt att när jag försöker gissa min fart baserat på hur det känns så blir det ibland ganska fel men när jag observerar hur jag andas hamnar jag ofta nära.

En anledning att pulsintervaller inte är så bra som det låter är ju att hjärtvolymen ökar på ganska kort tid när man tränar intensivare än vanligt. Då sjunker både vilopulsen och den puls man når/behöver vid en viss prestation.
Man kan säkert använda puls som ett sätt att mäta dagsform, ansträngning, träningseffekt osv om man mäter den ofta och lär känna sin kropp och småningom förstår vad som påverkar den. Men som vanlig motionär tycker jag att det känns mer relevant att gå direkt på sambandet "hur känns kroppen" gentemot "hur fort sprang jag det här passet". Pulsmätning blir en omväg.

Staffan Nilsson

1971 • Helsingborg

#18

•

1 februari 2011 kl 20:19

Gilla

Om man ska vara petig så går den normalt använda Borg skalan från 6 till 20 och har alltså 15 steg ;)
När jag väl börjat lära mig min kropp så struntade jag i procenttal oavsett formel som användes och valde en puls i slag/min som passade mig för den sorts träning jag ville utföra.

Magnus

Stockholm

#19

•

1 februari 2011 kl 22:27 Redigerad 1 februari 2011 kl 22:28

Gilla

Jag skulle säga att den vanliga pulsformeln är bättre, eftersom om man går efter Karvonen kan man luras att träna för hårt. Ang Svens fråga..ju mer vältränad man blir desto mer sjunker normalt sett vilopulsen, och då säger Karvonen att man ska träna med _lägre_ puls trots att det i verkligheten är mer sannolikt att tröskelpulsen ökat och man således borde träna med högre puls. En motsägelse som är svår att förstå...

Sven Andersson

1966 • Kista

#20

•

1 februari 2011 kl 22:51 Redigerad 1 februari 2011 kl 22:52

Gilla

Precis Magnus. Det var det jag ville komma till med min frågeställning.

Karvonens humbugformel säger att ju bättre tränad man blir, ju lägre puls ska man träna vid. Fullständigt vettlöst.

< < < 1 2 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.