30 oktober 2008 kl 15:14
Viktor - Det där låter INTE bra! Råkade ut för vad som låter som precis samma i våras. En kombination av isfläck och överträning (drog upp snabbdistansträningen för fort). Enligt vad jag funderat ut i efterhand. Trots känning i ljumsken sprang jag ett millopp, gick bra första 5k men blev sen allt värre för att vara ett smärre helvete på slutet. Lätt att vara efterklok, klart jag skulle brutit men det gjorde jag alltså inte. Och dagen därpå kunde jag knappt gå!
Som tur är har vi sjukgymnaster på jobbet så det blev besök direkt. Problemet visade sig vara ett muskelknippe djupt in i bukhålan som fortsätter ner insida lår till knät. Är väldigt svårtränat och därmed svårt att rehaba. Det gör att bålstabiliteten påverkas. Prova tex att stå på ett ben, ta på strumpan och knyt skorna. Går gissningsvis inte alls.
Det är inte en utan tre muskler med fästen insida höftben upptill och insida lår nedtill. M adductor kan du googla.
Förutom ett träningsprogram anpassat för just den här typen av skador visade det sig vara bra att gå mycket med fokus på att gå avslappnat med spända magmuskler. Det är lätt att gå snett med kroppen, risk för ryggproblem.
Dessutom går jag på Core, just för bålstabiliteten.
Hur har det gått då? Jo tack, Midnattsloppet 57 minuter, 9 minuter sämre än årsbästa men under timmen iaf.
Hässelbyloppet 52.40.
Så räkna med att det tar tid, ett halvår än så länge, men det BLIR bättre. Men rätt mycket envishet går det åt.
Lycka till