Foruminlägg av Johan

#1
•
30 januari 2019 kl 14:58
Gilla
Finns ingen större risk med att göra det eventuella diskbråcket värre genom aktivitet, det är oftast det som rekommenderas. Dock ska du använda sunt förnuft och bryta om det gör för ont, inte kämpa dig igenom något. Samma sak om du har ökad smärta efteråt, då har det blivit lite för mycket men du har inte förstört något på att prova, Våra kroppar tål mer än vad vi tror.

Motion is lotion. Det känns bättre när du är ute och går så det är positivt! Fortsätt att experimentera lite med rörelser och se vad du tycker känns bra, fortsätt med det som gör att du mår bättre.

#2
•
30 januari 2019 kl 15:11
Gilla
#9 Var det vid ett skobyte?
Belastningen kan ändras rent biomekaniskt vid nya skor och då kan man lätt få ont då man belastar på ett nytt sätt men med samma volym som tidigare. Typ därför man inte ska byta skotyp om man inte har problem.

Sen är jag inte mycket för testerna skoförsäljare använder sig av, oftast blir det bra med den sko man tycker är skönast. Man behöver oftast inte en speciell typ av sko även om de får det att låta som det.
#3
•
1 februari 2019 kl 12:52
Gilla
#12
Exakt, vi rör oss alla lite olika, en del pronerar mindre, en del pronerar mer. Men våra kroppar är fantastiska på att anpassa sig efter våra rörelsemönster och vänjer sig vid hur vi belastar när vi bygger upp det över tid.
Byter vi t ex från en neutral sko till en med pronationsstöd så ändras belastningen, det blir en "ny" belastning men vi kommer förmodligen att springa som vi gjorde innan vilket kan leda till nya smärtor. Rekommendationen brukar vara att variera skor till en början och göra en övergångsperiod och inte bara springa i den nya skon.

Samtidigt finns det ju personer som har haft en massa problem, bytt skor och så har problemen försvunnit, för att belastningen blivit annorlunda. Så det går åt båda hållen. Dock är det många faktorer som på verkar smärtan. Men att välja skor baserat på hur fötterna ser ut har dålig evidens.

Här valde dom skor baserat på fötterna för att se om det påverkade skaderisken hos militären i USA, den minskade inte. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19387413

I den här fick nybörjare springa i en neutral sko under ett år och så tittade man på om de som pronerade eller supinerade skadade sig mer i och med att dom inte hade en anpassad sko. De skadade sig inte mer. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23766439


#13 du har knäckt koden, du går på skor som du tycker är sköna och passar dig. Helt rätt!
#4
•
7 februari 2019 kl 09:09
1 Gilla
Jag håller med Martin. När det gäller att kunna prestera så blir man ju bra på det man tränar på. dvs jag kommer inte slå några PB om jag satsar på kosten och drar ner på min träning.

Men om man ska gå ner i vikt vilket är frågeställningen från trådstartaren så är självklart kosten viktigare än träningen även om styrketräningen är viktig för att bibehålla muskelmassan. "You can't outrun a bad diet"

Men det är som #15 skriver, ha ett högt proteinintag och fortsätt med styrketräningen för att minska förlusten av muskelmassa (man kan till och med öka muskelmassa under kaloriunderskott). Se till att få tillräckligt med sömn också.

Känner du dig energilös när du tränar så kan du minska kaloriunderskottet. Man kan justera kaloriunderskottet efter vad man vill göra, beror på hur bråttom man har med att förlora vikt.

Det blir en balansgång, men det är möjligt att ligga på kaloriunderskott utan att bryta ner mer muskulatur, åka på skador etc. DU behöver inte heller äta direkt efter träningen om det inte så att du snart har ett tufft pass igen, annars är det bara ren optinojja :)
#5
•
7 februari 2019 kl 10:34
Gilla
"för att uppnå maximal prestation hänger 70% på kost och 30% på träning." Jag tolkade iaf det här som om du antydde att man skulle lägga 70% fokus på kosten för att prestera maximalt.

Så du menar att man inte behöver ligga på ett kaloriunderskott för att gå ner i vikt?
#6
•
7 februari 2019 kl 11:57
Gilla
Tror du behöver jobba lite på dina formuleringar då för du skrev att han inte behövde skära mer på sitt kalorieintag, trots att trådstartaren inte uppgett hur stort hans underskott är, om han fortfarande ligger på underskott eller om han nu är i viktbalans. Tolkade då det svaret som att man kan gå ner utan att ligga på underskott :)

Jag är fullt medveten om principerna för att sköta en viktnedgång, det är precis som jag skrev i ett tidigare inlägg:
-kalorieunderskott
-styrketräning
-högt proteinintag
-sömn

men tack för länken! :)
#7
•
7 februari 2019 kl 14:24
Gilla
#24
aha okej då är jag med, jag förstod det mer som om han nått en platå i sin viktnedgång och då behöver något justeras :)

#25
Fast det är dina muskler som skapar kraft och tar dig framåt när du löper. Styrketräning gör inte automatiskt så att man går upp 10kg i vikt och ser ut som Arnold.
Det finns mycket underlag på att löpningen blir bättre när du börjar styrketräna, du gör till och med av med mindre energi när du springer (aka bättre löpekonomi). https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23914932

har fler referenser om du vill ha
#8
•
28 februari 2019 kl 09:48
Gilla
Det är sällan en skada behöver total vila utan det är gradvis ökad belastning som gäller finns underlag som stödjer att tidigare påbörjad rehabilitering ger tidigare återgång (dvs man behöver rehabilitera färre dagar kontra om man börjar en vecka senare), fick du inga övningar från naprapaten?

Smärta generellt är ganska klurigt då det är en dålig indikation på att något är trasigt. Allmänna rekommendationen som jag brukar ge är att det är okej att det känns när man tränar men smärtan ska inte vara obehaglig och inte påverka funktionen, sen vill jag gärna att man undviker att få ökad smärta >2-3h efter aktivitet. Då har det blivit för mycket men det är bara att minska dosen till nästa pass och testa igen
#9
•
6 mars 2019 kl 10:51
Gilla
@ Jenny. Kan vara så, försvinner den svidande känslan till efter kvällen?

Generellt är det belastning som gäller , sen gäller det bara att hitta rätt nivå. Det är inte så konstigt att övningen med pilatesbollen smärtade, det är ganska mycket baksida lår i den och kanske på en för hög nivå mot vad du klarar i dagsläget.

Men är det en bristning så kan det här träningsprogrammet vara något för dig: https://thebarbellphysio.com/the-l-protocol-for-hamstring-rehabilitation/

Det är från Carl Askling, fysioterapeut som forskar mycket på baksida lår. Han har tagit fram det där programmet för just bristningar.
#10
•
7 mars 2019 kl 09:52
Gilla
Kämpa på!
Det kommer att bli bra, fortsätt kämpa bara även när det är frustrerande
#11
•
25 juni 2019 kl 11:51
1 Gilla
Oskuret är alltid bäst :) när är operationen?
Du kan ju alltid be om att få skjuta på den och köra på med din rehabilitering och känner du att det inte blir bra så kan du be om operationen och får det snabbare i och med att du redan är inne i systemet. För en operation kan man aldrig ångra :)

Ofta kan meniskproblemen bli väldigt bra med sjukgymnastik så länge man har en bra terapeut. Sen finns det såklart olika typer av meniskskador också vilket också spelar in till viss del
#12
•
26 juni 2019 kl 11:43
Gilla
Problemet med 10%-regeln är dock att den inte går att tillämpa på nybörjare (blir för långsam ökning) eller eliten (blir för stor ökning) utan det är dom i mitten där den eventuellt skulle fungera ok .

Tror det är Tim Gabbett som tagit fram den (eller förespråkar den väldigt mycket tidigare iaf) och han säger själv att den inte håller helt ut men går till viss del att använda som riktmärke. Det är också han som ligger bakom Acute:Chronic Workload Ratio (ACWR) där grunden egentligen är "don't do too much too soon" https://www.scienceforsport.com/acutechronic-workload-ratio/ https://bjsm.bmj.com/content/early/2019/02/21/bjsports-2018-099422

Sammanfattningsvis så kan man väl säga att man vill undvika toppar i belastningen då det pekar mot att det ökar skaderisken. Samtidigt spelar andra faktorer in som stress i vardagliga livet, tidigare skador, sömn, mat mm.
#13
•
26 november 2019 kl 21:17
3 Gilla
Hej Björn,
Vill du ha ett utlåtande av en bra läkare så skulle jag försöka få en tid hos Lotta Willberg, tror hennes doktorsavhandling var just om hopparknä. Jobbar på Aleris Sabbatsberg
#14
•
13 januari 2020 kl 14:26
Gilla
Tycker att det låter som om du gjort en för kraftig ökning belastningsmässigt. Har du börjat från noll och redan hunnit köra 6-7 intervallpass så har det nog blivit en för stark stegring. Speciellt om du haft känningar i knäna i passet innan.

Jag tänker att du ska se över träningsplaneringen lite. Smärtan borde gå ner tämligen snabbt i och med att du bröt tidigt (antar att du inte känner så mycket i vardagen?).

Ge det någon dag till sen kan du pröva lättare löpning som du är inne på med ett distanspass. Pröva sedan ett intervallpass men gör någon ändring, kanske inte lika snabbt, kortare tid eller något sånt.

Smyger du in lite rehab/styrketräning för benen så är det ju bara bra om inte i förebyggande syfte.
#15
•
23 januari 2020 kl 10:01
2 Gilla
att löpning är dåligt för knäna och ger artros är mer en gammal skröna som har bitit sig fast än något man faktiskt vet. Bästa behandlingen för artros är ju faktiskt fysisk aktivitet!

Snarare är andra faktorer som spelar roll, tidigare operationer i området, genetik etc.
Så spring på! Sen finns det såklart alltid en dos när det blir för mycket men tror att det är mer extremfallen som hamnar där.

Dock skulle jag nog säga att en kraftig höftledsartros eller knäartros är nog inte kul att få som löpare. Kan såklart bli bättre men det är väldigt få fall det blir som det var förut
#16
•
24 januari 2020 kl 08:12
1 Gilla
#13
Du kan ju aldrig få ner skaderisken på 0, jag menar kontorsmänniskor som bara sitter hela dagarna och inte utmanar sin kropp alls får ju också ont.

Skaderisken påverkas av så mycket mer än bara belastning.
#17
•
8 februari 2020 kl 21:39
Gilla
Låter spontant som en påverkan på tibialis anterior, tycker du att det stämmer med ditt smärtområde? https://www.yoganatomy.com/wp-content/uploads/2018/07/tibialis-anterior-muscle-1.png

Är du säker på att det är nedsjunket och inte "bara" svullet?

eller är det mer kring Tarsaltunneln du har ont? https://www.fixpodiatry.com.au/wp-content/uploads/2017/05/tarsal-tunnel-syndrome.jpg
#18
•
11 februari 2020 kl 15:29
Gilla
Hannes,
vill du ha bra tips på bra terapeuter i Lund eller Malmö så säg till så kan du få några tips i båda städerna.
#19
•
14 mars 2020 kl 10:01
Gilla
Hej Magnus,
Stämmer dessa symtom på dig?
https://www.physio-pedia.com/Proximal_Hamstring_Tendinopathy
#20
•
19 juni 2020 kl 16:41
9 Gilla
Vad önskar ni att någon berättat för er när ni precis börjat löpträna?

I mitt fall är det att det är okej att stanna och gå en bit eller hämta sig och sen fortsätta springa. Jag såg länge det som ett misslyckande men har nu till och med börjat att planera in det i vissa pass. Springa 1-2 mil, stanna för en fika eller glass och sen springa tillbaka. Får ökad volym med kvalité än vad jag orkat om jag tagit allt i ett svep.

Vad har ni lärt er?