Löpning • Stockholm Marathon • 16 inlägg • 1798 visningar •

Marathon utan tidigare långpass...

Maginie
1970 • Stockholm
#1
•
6 maj 2010 - 12:40
Gilla
Hej.
Jag är sedan en tid tillbaka anmäld till Shtlm Marathon 2010, men nu börjar jag tveka.
Det började sprinag i augusti förra året och har hunnit med en hel del antal pass, men inga långpass. Springer för det mesta max 11 km och som längst 16 km i gång.
Vad tror ni - kan jag klara en Mara så snart?
Maginie
Viktor Johansson
1984 • Helsingborg
#2
•
6 maj 2010 kl 12:47
Gilla
Beror ju på vad du har för ambition angående tid!?
Men tror säkert du klarar helt fint att ta dig runt så länge du inte känner någon skam i att gå en bit/ta det lugnt om det börjar kännas för tungt!
4,2 mil är ju en bit men det är ju inget övermänskligt,
så bara kör hårt! :)
Anonymiserad
2006 • Alingsås
#3
•
6 maj 2010 kl 13:07
Gilla
Det gäller bara att du anpassar tempot på maran så kan du klara det.
Men det vore nog bra om du hann med ytterligare ett pass som är lite längre än det du brukar springa.
Maginie
1970 • Stockholm
#4
•
6 maj 2010 kl 13:14
Gilla
Känner redan hopp igen - ska försöka mig på ett långpass i helgen :)
Johnny Bråttom
2007 • Stockholm
#5
•
6 maj 2010 kl 14:07
Gilla
Det kommer naturligtvis att bli mycket, mycket tungt. Det är nog bara att ställa in sig på det redan nu. Du har ju dock några veckor kvar att få in några långa pass. Helst åtminstone ett på uppåt 30 km.
Mr. B
1963 • Hemma
#6
•
6 maj 2010 kl 14:32
Gilla
Det är mer än trötthet som spelar in på långa sträckor. Skavsår kan dyka upp på helt nya ställen, och det är INTE roligt - speciellt inte i kombination med att vara trött. Vaselin och tejp kan rädda dig från skavsår. Men tejpa klokt, så att inte själva tejpen och tejpkanterna ger dig skavsår.

Prova i förväg. Du vill inte ha några överraskningar på tävlingsdagen.
Jonas Jansson
1979 • Skövde
#7
•
6 maj 2010 kl 18:36
Gilla
Är det vanligt att man får skavsår eller liknande på marathon? Brukar själv inte få sådana problem på mina långpass, men någon full marathon distans har jag inte gjort än (men ska springa S M i år).
Bör man göra som Mr.B säger att tejpa sig på tävlingsdagen, eller ska man chansa utan?
Det har ju visserligen varit strålande sol dom senaste åren, men om det blir regn hur påverkas risken för skavsår då?
Walker67
1947 • Växjö
#8
•
6 maj 2010 kl 18:37
Gilla
Det räcker med ett pass på 21 km ung 14 dagar före, för nära riskerar du att inte ha full spänst när du står på startlinjen.
Mina tre sista maratonlopp; 3.36, 3,49, 3,49. I det snabbaste loppet hade jag bara ett el högst två 20 km-pass, resten de sista 5 veckorna var 7-12 km. De två sista gångerna hade jag fyra el fem 20-km pass dvs ett varje vecka och det gick mycket sämre, stumheten kom snabbare. Var inställd på att du blir stum omkr 20 km och andra halvan får du ta med viljan speciellt efter 30 km.

Jag tycker det är för sent att köra 30 km-pass så här nära inpå, gör mer skada än nytta, risken är att du ställer dig på startlinjen utan helt återställda ben och då kommer stumheten ännu tidigare. Lägg in det där 2 milspasset och återgå sen till ditt normala schema och lätta på träningen fram emot tävlingdagen. Lycka till - det går säkert bra.
Conny Adolfsson
1954 • Hyltebruk
#9
•
7 maj 2010 kl 01:58
Gilla
Du måste starta marathonloppet väldigt lungt och försiktigt, gå och småjogga redan från start, annars blir det en plåga, och mycket ont sista 2 milen.
Men du har ju inget att förlora på att ställa upp, och testa hur det är att springa marathon dåligt förberedd, det är ju ingen skam att bryta ett lopp om det blir för stora problem, det har jag fått göra 3 gånger, första gången hadde jag ryggskott redan från start, och tvingades bryta efter halva loppet, andra gången fick jag en skada i benet väldigt tidigt, och valde att kliva av banan, tredje gången kände jag mej trött efter 11 km, och kände mej inte motiverad att fullfölja i Stockholm, tur var nog det för jag blev inlagd en vecka på sjukhus, några dagar senare för en infektion i käkbenet.
Gun Öhman
1963 • Skellefteå
#10
•
7 maj 2010 kl 08:23
Gilla
Givetvis ska du springa.Ta det försiktigt och njut av stämningen,publiken och all musik som spelas runt banan.Det är en väldigt häftig upplevelse.Ett minne för resten av ditt liv.
När det kanske börjar göra ont överallt och skavsåren börjar dyka upp försök fokusera tankarna på annat.Se på löpstilar,räkna baklänges,dra alfabetet bak och fram.Hitta på vad som helst som får tankarna bort från det jobbiga.
Lycka till !
Walker67
1947 • Växjö
#11
•
7 maj 2010 kl 20:59
Gilla
Ett tips när det känns som värst, tänk på de som kämpade i vattnet vid Estonia, kunde de klara sig, så skall väl jag kunna klara det här. Så har jag tänkt mer än en gång och det har hjälpt mig i mål.
Elisabeth Härlin
1956 • Kungsholmen
#12
•
7 maj 2010 kl 23:47
Gilla
Jag är ungefär i samma sits. Har tagit mig runt två maror tidigare men denna vintern räckte inte motivationen för att träna. Har inte sprungit många gånger alls sen Lidingöloppet i september i fjol. Funderar på att sälja min biljett. Men kanske ska jag ge mig ut ändå och se hur det går med siktet inställt på att bryta? Och komma igång så jag är med på allvar nästa år igen? För det är onekligen jätteroligt just i MÄLGÅNGEN!
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#13
•
8 maj 2010 kl 00:15
Gilla
Estonia Walker..?
Dels känns liknelsen lite.. ja..
Och det var väl en ansenlig mängd som inte klarade sig?

Micke
1981 • Göteborg
#14
•
8 maj 2010 kl 08:24
Gilla
Jonas : under - efter första maran att jag 8 st blodblåsor ( 1 under varje tå) under/efter maran.:-)
Men sedan har jag inte haft några problem
Walker67
1947 • Växjö
#15
•
8 maj 2010 kl 19:16
Gilla
P H Nilsson: Ja, det var kanske lite olämpligt att skriva om det, ursäkta om någon tar illa upp. Jag tänkte inte så långt. (hade fö en bekant som omkom under förlisningen)
Glöm det och hitta på något annat knep att komma över tröttheten efter 30.
Johan
1977 • Stockholm
#16
•
20 maj 2010 kl 13:02
Gilla
Marginie//

Jag kan ta mig själv som exempel på att det funkar helt ok utan långpass.
Sprang maran förra året och hade ett enda pass på över 13km i benen (sprang då drygt en halvmara). Visst stumnade benen efter drygt 30 km men det funkar att ta sig runt.
http://www.jogg.se/?sida=tdbfull&id=10912­e=2009&shmo=5&showtd=norm#detalj

Hade "endast" 196,6 km i benen innan loppet och det funkade.

I år skulle jag träna hårdare och förbättra tiden. Avd jo tjena...
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.