Löpning Kost & Näring 35 inlägg 11107 visningar

Socker efter träning?

PB
1987 • Stockholm
#1
28 januari 2013 - 08:18
Gilla
Jag har alltid fått höra att man ska försöka få i sig socker efter träning. Jag har några frågor kring detta.
1. stämmer det?
2. hur många kalorier behöver man få i sig?
3. spelar längden på passet något roll för 2?

Detta är alltså direkt efter passet, en stund senare brukar jag normalt äta riktig mat.
något annat man bör tänka på?
< < < 1 2 > > >
Anton
1978 • Sundsvall
#21
20 februari 2013 kl 21:57 Redigerad 20 februari 2013 kl 21:56
Gilla
Detta föreläsningskompendium från gih kan kanske intressera någon med tanke på hur övertygade alla är att socker är bra efter träning
http://www.gih.se/Global/4_samverkan/Oppna_forelasningar/Tidigare_forelasningar/Oppen_forelasning_Traning_av_uthallighet_Kent_Sahlin.pdf
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#22
20 februari 2013 kl 22:22 Redigerad 20 februari 2013 kl 22:22
Gilla
Re Anton

Här är ganska bra kommenterat det, även om det främst avser under träningspass.
http://traningslara.se/forstor-sportdrycken-ens-traningseffekt/

Att de som dagligen förbrukar stora mängder glykogen pga t ex långlöpning måste ersätta detta med att äta kolhydrater - någon gång efter träningspasset är givet :-)
Och ju mer man tränar desto mindre blir kravet på att få i sig ej "tomma" kalorier, eftersom dagsbehovet av olika mineraler, spårämnenoch vitaminer inte ökar proportionellt mot energiomsättningen,
1978 • Älmhult
#23
21 februari 2013 kl 14:45
Gilla
Peter (eller någon annan för den delen): Du skriver "Springer man en mil och väger 70 kg så bränner man ca 700 kcal". Jag undrar om det spelar någon roll hur fort man springer och i så fall hur stor inverkan, ex ditt exempel ovan och en tid på 30 min och en på 60 min på samma mil allt annat lika?
Acke5
1959 • Göteborg
#24
21 februari 2013 kl 15:27
Gilla
Mängden energi torde vara närmast densamma, för samma arbete. Men då det är olika intensitet, så kommer proportionerna använt fett/kolhydrater i processen att skilja sig åt.

Sedan har man en efterförbränning som tydligen kan skilja sig åt, beroende på intensiteten.
PB
1987 • Stockholm
#25
21 februari 2013 kl 15:51
Gilla
Nu blir det hör sjukt OT men jag måste verkligen rekommendera att dumpa trivselvikten. Jag fick vid årsskiftet för mig att jag ville bli av med några kilo, vägde 85 och var 178 cm lång. Borde kanske tillägga att jag är ganska kraftigt byggd rent allmänt (kände mig absolut inte överviktig). Jag bestämde mig för att dumpa trivselvikten till stor del på grund av den debatt som rådde här på jogg.se. Nu 8 kilo lättare kunde jag inte förstå vad jag höll på med när jag harvade kring 85 kilo. Min löpning går bättre och jag mår rakt igenom MYCKET bättre, har mer energi etc. Jag har inte ökat träningsmängden utan ligger kvar på ungefär samma mängd. Siktar på att nå 70 kg under våren.
Mikael Lipschütz
1974 • Mölndal
#26
25 februari 2013 kl 09:39
Gilla
Ät när du är hungrig.
1965 • Kungsholmen
#27
25 februari 2013 kl 10:09
Gilla
Filip: Det skall vara ganska oberoende av intensitet vad jag förstår.

Jag glömde en sak i min beräkning tidigare i tråden och det är att en stor del av kolhydraterna/glykogenet kommer från lever/blodsocker och det är ca 1 g/minut eller 4 kcal/minut så springer man en mil på en timme är det faktiskt ca 240 kcal av kolhydraterna som kommer från lever eller intag av kolhydrater och då är det bara 200-300 kcal (50-60 g) som förbrukats av muskelglykogenet. Detta gäller då per mil.
Springer man milen på 30 minuter så är det mindre som tas från lever och mer från muskler.
1981 • Linköping
#28
25 februari 2013 kl 10:15
Gilla
Carl #14 Varför en minut efter sista intervallen? Är tiden så viktig? Detta har jag så svårt att fatta...
1947 • Saltvik
#29
25 februari 2013 kl 10:21
Gilla
För mig fungerar det också väldigt bra med en burk folköl efter att jag duschat.
HR
1972 • Stockholm
#30
25 februari 2013 kl 10:49 Redigerad 25 februari 2013 kl 10:54
Gilla
Karin A #28: jag tror Carl i princip menar "snarast efter" sista intervallen. Första minuten efter intervallerna brukar jag har svårt att dricka eller prata och man vill nog få ner pulsen en liten smula.

Nu böljar det ju fram och tillbaka här i tråden om nyttan men jag tror inte man behöver vara så svartvit i sin inställning. Jag springer oftast mina intervaller utan något annat än vatten efteråt.

Har det varit ett dedikerat intervallpass där tanken varit att ta ut sig ordentligt vill jag ha med mig sportdryck eller liknande för att få i mig något dels som återhämtning och för att inte känna mig svag innan jag kommer hem.

Jag ser på det i princip samma som under styrketräning där jag efter ett _längre_ styrkepass snabbt vill få i mig något litet så att jag sedan står mig bra den timme som det kan ta innan jag är hemma, duschad och ombytt och kan äta.

Gäller det fartlekspass med intervallinslag eller lättare intervaller så tycker jag att man springer bäst på det man redan har i kroppen och klarar sig med enbart vatten.

Undantagen är riktigt hårda pass - eller riktigt långa pass. Om man sedan ska springa fler pass under veckan så vill jag maximera återhämtning och då är sportdryck bra så snart som möjligt efter. Två timmar efteråt känns det ju inte som en lika god idé. (Om man nu inte ska köra ett till pass samma dag, då kan det vara på sin plats med sportdryck även senare efter passen.)

För de som inte tränar superhårt hela tiden så får man se upp så man inte överäter och att hälla i sig kalorier stup i kvarten är ingen bra idé. Det är bättre att tillgodose kaloribehovet mellan träningarna och själv äter jag hellre innan än försöker äta ikapp.

Att äta "när man är hungrig" fungerar inte för mig då jag har väldigt vaga hungerskänslor. Då går det alltför länge mellan måltiderna och jag tappar vikt. Fel vikt. Då är det ju bättre att jag trycker i mig snarast efter ett pass och sedan äter lite på gehör och i värsta fall efter skalmansklockan.

Igår efter det lugna tvåtimmarspasset med långpassgruppen så blev det en Snickers efteråt och vatten samt en Cappuccino. Väl hemma blev det te och två mackor. Sedan var jag mest törstig resten av dagen och framåt kvällen insåg jag att jag inte får i mig några kalorier och får då börja peta i mig lite käk var tredje/fjärde timme fast jag inte ens är sugen.
HR
1972 • Stockholm
#31
25 februari 2013 kl 10:52
Gilla
Gösta: låter gott. Funkar inte lika bra under duschen, det brukar bli lättöl av det då. ;-)
1981 • Linköping
#32
25 februari 2013 kl 11:01
Gilla
Jo tack Henrik det var nog uppenbart för alla...

Min poäng är så här:

Om jag tränar säg, en häst, och vill att den ska äta direk efter ett träningspass så får den sin mat i boxen efter ridpasset. Det är uppenbart för hästkroppen att passet är slut, hästen står nu stilla i sin box. Men efter mina träningspass så är det ingen som utfodrar mig. Jag står heller inte still. Jag duschar, jag går/cyklar hem från gymmet, jag lagar tänkt mat osv. Min fråga som jag bara inte kan fatta är hur vet kroppen att den slutat träna? Visst det är mer lågintensivt (får vi väl hoppas...) att laga mat eller cykla hem än att springa intervaller, men kroppen är fortfarande i rörelse och aktiv. Jag får ofta intrycket av att om man inte äter inom 10min efter avslutat pass så bryter man ned sig själv i atomer. Eftersom det är så viktigt med dessa minuter så tänker jag mig att det måste vara en tydlig gräns från sista träningsminuten till sista möjliga "ätminut". Men så ser det ju inte ut, eller hur? VARFÖR denna hets att äta DIREKT? Varför ska jag dra i mig en Gainomax (socker) direkt efter träning istället för att inom 30-50min äta lagad mat?

Henrik skriver "för att inte känna mig svag" och "för att klara mig hem" och jag inser då att jag troligtvis inte tränar tillräckligt hårt. Jag har lyckats ta mig hem varje gång.

Hjälp en korkad att förstå.
1972 • Landvetter
#33
25 februari 2013 kl 12:02
Gilla
Det gäller att hitta balansen mellan träning (nedbytning av kroppen) och återhämtning. Vill man bli bättre måste man träna mer, hårdare, oftare etc inom ramarna för vad som är möjligt... Dvs hitta optimal balans utefter ens egna förutsättningar och träna smart. Till slut finns det faktorer som sätter stopp, bl.a. om man hinner återhämta sig mellan passen. Så, ju snabbare återhämtning desto oftare och hårdare kan man träna och på så sätt bli bättre. Men, ofta begränsar tiden till förfogande man har och andra praktiska frågor ens träning mycket mer än återhämtningen. Tränar man för sällan mot vad man borde göra relativt mot sig själv är inte återhämtning problemet utan avsaknad av träning och då är socker direkt efter träning inte viktigt. Utan kanske istället bättre att träna 5 min extra istället för att stå och blanda sportdryck i svettiga träningskläder med andan i halsen.
Martin
1979 • Stockholm
#34
26 februari 2013 kl 08:47
Gilla
Vad man även bör tänka på är att olika typer av kolhydrater påverkar kroppen på olika sätt. Om jag inte minns fel stimuleras tex. "fettinlagring" mer av t.ex. fruktos än av glukos. För en löpare borde det därför vara mer fördelaktigt att få i sig glukos...
Mikael Magnusson
1982 • Boden
#35
26 februari 2013 kl 10:08
Gilla
Brukar själv trycka i mig 60g Vitargo per timmes hårdare löpning. Om jag nu bara är ute och kör mina vanliga distanspass så ser jag bara till att äta en banan direkt efteråt, och ett större mål inom två timmar.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.