När man är sjuk....

Det är en jobbigt känsla... När man märker hur man börjar bli lite seg i kroppen... Ögonbrynen sjunker ner mot ögonen pga en allt mer tryckande huvudvärk och allt blir tråkigt. Förkylning! Fan! Inte nu! Jahapp, bara att ställa undan skorna ett tag då.. En, två dagar med allmäna förkylningssymtom, tredje dagen kommer febern med slemhosta och allt vad det innebär. Nä men faa..... Ligger i sängen med plattan och kollar in jogg.se när jag får en känsla av att alla springer mycket mer, och bättre än vanligt?? Plötsligt börjar jag ana en konspiration mot mig! Läser: Lätt idag! Långt igen! Två rundor idag! Hmmm. Slutgiltiga beviset för allt kommer när min fruga kommer in i sovrummet och glatt deklarerar att hon minsann sprungit två gånger denna dag.... Är hon också med i detta? Hon som normalt plågar sig igenom springturerna då hon som hon säger "hatar att springa"....
Börjar bli stressad, verkar som alla jag känner kommer vara minst 5 minuter snabbare än mig på varvet.... Visst det KAN vara febern som talar men samtidigt så vete fan...
Har alla möjligen träffats och diskuterat mig i lönndom? Tror det.... Nu när jag känner mig ok och KANSKE ska ta en liten runda i morgon så är abstinensen helt ur kontroll. När jag var nere i källaren förut och hämtade tvätt blev jag tvungen att ta ett par löpsteg genom korridoren fram till tvättstugan... Jo kändes väl ok...
Märkligt att det kan bli så här, jag menar man är ju bara en glad motionär. Man undrar ju hur eliten känner sig? Ingen träning på kanske en vecka? Huva....

Lycka till med träningen alla!