9 september 2015 kl 10:48
I fallet influensa är det mycket självreglerande hur mycket man blir sjuk. Dvs om man har haft en vanlig säsongsinfluensa eller en pandemisk influensa (som t ex svininfluensan) så ökar man samtidigt sin framtida motståndskraft mot olika framtida influensor.
Det beror på att man vid smittan då virus infekterar celler uppstår ett partiellt s k cellmedierat immunskydd som minns de olika inre proteiner från viruset vilka enbart vid smitta exponeras för immunsystemet på cellytan av den infekterade cellen. Dessa inre virusproteiner är i hög grad identiska mellan olika influensavirus inkl de pandemiska och det ger det långvariga breda partiella skyddet. Partiellt eftersom man måste infekteras först innan skyddet verkar, även följande ggr då symtomen bör bli lindriga.
Därför är massmaccinering mot milda influensor inte optimalt. Vid vaccinering får man inte den "nyttiga" infektion som ger ett brett immunsvar mot virusets alla olika inre peptider vilket därför ger ett bredare skydd mot olika framtida influensavirus.
I USA råder vaccineringshysteri i breda åldersgrupper, men där var dödligheten i svininfluensan onödigt hög, sannolikt pga att befolkningens cellmedierade immunskydd var lite sämre efter all influensavaccinering genom åren.
Den som är rädd för ett snabbt ganska dödligt fågelinfluensautbrott, bör ha varit sjuk i influensa ett par ggr tidigare så kan det på så sätt genererade immunskyddet sannolikt hjälpa tack vare att kroppen då känner igen många inre virusproteiner.
------------------------------
I förkylningsfallet vet jag inte hur virus interagerar med kroppens celler, men tydligen blir immuniseringseffekten relativt kort.
Möjligen blir man mer sällan förkyld i vuxen ålder med ett liknande men svagare partiellt skydd än vid influensa ?