Löpning Kläder, Skor & Prylar 17 inlägg 10327 visningar

häl-tå dropp

EmA
1980 • Jönköping
#1
18 maj 2012 - 19:56
Gilla
Om man inte är en "ren" framfotslöpare, bör man då hålla sig till skor med stor häl-tå dropp? Eller finns det inget samband mellan fotisättning och optimal häl-tå dropp på skon?
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#2
18 maj 2012 kl 20:00
Gilla
Jag tror i alla fall att man bör eftersträva att undvika "onödigt" stort hällyft som jag brukar kalla det.
Exakt vad det innebär i m m är nog väldigt individuellt, men eftersom människofoten kan sägas sakna hällyft per definition så borde inte ett mycket stort hällyft vara bra.
Espen Ringom
1975 • Oslo
#3
18 maj 2012 kl 20:01 Redigerad 18 maj 2012 kl 20:02
Gilla
variasjon er fint. Hvis du er hælløper vil du kjenne at du bruker helt andre musler med en sko med lav-heel-toe.
Du blir tvunget til å bruke mer leggmusklatur uansett om du vil eller ikke (siden hælen er mindre)

Selv foretrekker jeg 11mm heel-to-toe, men når jeg løper halvmara og 10km bruker jeg et par race sko med bare 6mm. Jeg kjenner vanvittig forskjell, men gjør all treningen min i 11mm sko (som er vanlig)

Grunnen til at jeg bruker disse 6mm skoene er fordi de er så innmarri lette.. (170gram)
EmA
1980 • Jönköping
#4
18 maj 2012 kl 20:08
Gilla
Menar ni att man med låg häl-tå dropp per automatik får en mer framfotalik fotisättning?
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#5
18 maj 2012 kl 20:13
Gilla
Motsatsen extremt högt hällyft på flera cm borde i alla fall inte gynna framfotalik isättning.


Martin Wass
1975 • Göteborg
#6
18 maj 2012 kl 20:20
Gilla
Själv tror jag det är helt fel att ha skor med drop. Jag vill gärna ha en tjock och mjuk sula när jag skall springa långt men den behöver väl inte luta. Det finns väl inga fördelar med detta även om man är en som alltid rullar på hälen ?
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#7
18 maj 2012 kl 20:30
Gilla
Möjligen gynnas slitna hälsenor av hällyftet, men annars kan man nog ifrågasätta nyttan.
Espen Ringom
1975 • Oslo
#8
18 maj 2012 kl 20:42
Gilla
Det er ikke mange som løper maraton med lav heel-to-toe drop. De fleste i min løperklubb som løper maran på 2:30-2:40 løper med sko med 11mm.
Adios 1 som er "verdens snabbeste" maraton sko har også 11mm. Kolla kenyanerne som løper med adidas skor. 11mm drop.

Hvis man løper på forfot så spiller det ingen rolle med 11mm, hælen er jo ikke nedi uansett!!

Men det er mer slitsomt for vaderne og løpe med 5-6mm enn 11mm.
Jocke Näsvall
1977 • Uppsala
#9
18 maj 2012 kl 21:18
Gilla
"Hvis man løper på forfot så spiller det ingen rolle med 11mm, hælen er jo ikke nedi uansett!!"
Tror du att bara för att man landar på främre delen av foten så måste man trippa omkring på tårna??? Framfotsisättning innebär bara att främre delen av foten tar i marken och tar upp det mesta av kraften innan hälen tar i marken. Jag tror inte att jag skulle lyckas få till ett naturligt löpsteg med 11 mm drop. Den upplyfta hälen skulle slå i marken innan resten av foten...
Mats Persson
1977 • Sävedalen
#10
18 maj 2012 kl 21:27
Gilla
vet inte vad som menas med "ren" framfotslöpare. Jag sätter i hela foten med hög frekvens och har 0mm drop på mina asfaltsskor och 4mm på mina terräng dojjor. Finns ingen anledning till varför det var just 0/4 förutom att jag vill ha så lite uppbygd häl som möjligt eftersom jag inte ser vitsen med den (tvärt om). Tycker det låga dropet gör det lättar för mig att hålla en bra teknik. Uppbyggd häl möjliggör hälisättning framför kroppen.

Espen, jag har svårt att se varför det skulle var mer slitsamt att springa med 5mm mot 11mm efter att man vant sina vader med detta.
Oldboy
1952 • Danderyd
#11
19 maj 2012 kl 00:00
Gilla
Enda anledningen att ha tjock häl är om man landar på hälen, då behöver man rejält med dämpning i hälen för att skona knän och höfter. Men man kan ju ha en platå under hela skon....
Att springa på tårna ett helt marathon är nog inte optimalt, då kan vadmusklerna bli begränsande. Som Jocke säger sätter jag i hälen, men efter resten av foten. Tycker det går utmärkt att springa ett marathon i t ex Asics Piranha, inte 0 mm drop men långt ifrån 11. Har inga skor med 0 drop än, det kommer. Men tjocka hälar har jag lämnat bakom mig.
Joel Bylund
1984 • Liljeholmskajen
#12
20 maj 2012 kl 15:00
Gilla
Detta är från senaste numret av brittiska Runners World:

"Most Kenyans don't run barefoot. They train mainly in cushioned shoes, but still move in a smooth, forefoot-first style. Contrary to some barefoot advocates' beliefs, this doesn't force the Kenyans to land on their heels. Their natural form overrides their footwear."

Sista meningen säger mycket.






Robin
2008 • Götet
#13
20 maj 2012 kl 15:13 Redigerad 20 maj 2012 kl 15:14
Gilla
är som sagt skillnad på hälisättning och hälisättning

jämför kenyanen men hobbylöparen: http://www.youtube.com/watch?v=MfrsOFadIKQ http://www.youtube.com/watch?v=wUyO9pPbWIg

vinklarna är helt annorlunda och framförallt så överförs krafterna vid olika ställen på foten även om samma del av skon får kontakt vid marken först.

tror de flesta får rätt bra löpstil när de springer med 180steg/minut i hyfsat höga farten, svårt att göra det med rejäl hälisättning.

hela tanken med extra häl kom från när man studerade marathonlöpare och det visade sig att de hade samma steg/minut så då fick Nike snilleblixten om man gör steget längre kommer man springa snabbare och la till lite gummi under hälen och så tog folk längre steg, problemet var bara att de började ta färre steg också, speciellt folk på amatörnivå.
1969 • Stockholm
#14
20 maj 2012 kl 17:58
Gilla
Nåja, nu finns det väl andra saker som skiljer en kenyansk elitlöpare från en hobbylöpare också, eller? Noterade dock att man med bästa (ill)vilja i världen inte kan få det till att hobbylöparen i ditt exempel bromsar iom att han landar på hälen, den biten tror jag är en myt.

Problemet med att speca 180 steg/min för alla är naturligtvis att hobbylöparen inte springer så fort och då blir den följande symaskinseffekten inte alls naturlig och avslappnad.

Vad har du för källa på Nikes höjda häl? Jag vet inte, men skulle kunna gissa att man satte dämpande material där man såg att löpare landade (med bästa intentioner, sen kanske det inte blev så lyckat, den som lever får se. Å andra sidan så är det ju högre under hälen än resten av foten i typ 90 % av alla skor som finns, så det kanske inte är så extremt underligt....).
1972 • Stockholm
#15
20 maj 2012 kl 20:20
Gilla
Roligt att notera att några av de skorna som torde vara de mest framgångsrika just nu i stora marathontävlingar, däribland Adidas Adios och Nike Zoom Streak, har tå-häldropp på runt 10 mm.

Så originalfrågan kring optimal tå-häldropp är nog mer komplex än att enbart se på skorna..
Mats Persson
1977 • Sävedalen
#16
20 maj 2012 kl 21:40
Gilla
Sätter man i hälen framför kroppen säger mina fysikaliska lagar att man bromsar rörelsen framåt, samma säger de olika tekniktränare jag stött på. Dessutom går mer kraft åt i vertikal riktning med lägre frekvens.

180 i frekvens fungerar bra även om man inte springer fort. Oavsett vad man ändrar på så känns det sällan helt naturligt i början, däremot vänjer man sig relativt snabbt och sedan är det avslappnat och naturligt.

Att Adidas Adios är populär på marathon kan nog bla förklaras med att en hysad känd marathonlöpare springer med dessa och att reklamen är rätt omfattande. 10mm är väl dessutom inte så mycket jämfört med flera skor som har/hade upp mot 20mm. Tycker det verkar som det flesta skomärken minskar sin drop nu. ("Born to run" tar upp en del om Nikes histora Thomas)

Tycker man det verkar bra att springa med kraftig hälisättning framför kroppen ska man ha mycket drop. Tror man det är effektivare och bättre att springa med högre frekvens och fotisättning under kroppen behöver man inget/lite drop.
Oldboy
1952 • Danderyd
#17
20 maj 2012 kl 22:07
Gilla
Måste ge Thomas rätt angående myten att fotisättning framför kroppen automatiskt bromsar. Det måste inte vara så. Det som är avgörande är hur foten rör sig i förhållande till marken i nedsättningsögonblicket och efteråt. Om foten redan har vänt och är på väg bakåt kan hastigheten relativt marken vara noll eller det kan t o m vara så att frånskjutet redan har börjat.
Omvänt kan man mycket väl bromsa med en fotisättning rakt under kroppen. Men ska man inte falla framåt då måste man springa något bakåtlutad (om inte luftmotståndet håller en upprätt).
På filmsnuttar uppspelade i ultrarapid ser man att elitlöpre vänder steget i luften. Hos amatörer är det säkert blandat.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.