Löpning Kost & Näring 31 inlägg 10498 visningar

ökas förbränning vid högre hastighet?

Anders Carlsson-Nilsson
1974 • Knivsta
#1
2 mars 2016 - 19:28
Gilla
Jag såg en tabell där förbränningen av kalorier ökade med hastigheten för en bestämd tid.

Det jag funderar över om jag exempelvis springer en timme i 6min/km tempo och blir helt slut.
och om jag senare blir i mycket bättre form och då springer i en timme i 5min/km tempo utan att bli trött. Har jag ändå förbrukat mer kalorier trots att jag inte blir trött?
< < < 1 2 > > >
1984 • Stockholm
#2
2 mars 2016 kl 19:39
Gilla
Det krävs ju mer energi för att förflytta din massa de 12km du kommer i 5-fart än att förflytta samma massa 10km i 6-fart. Så, lite förenklat kanske, ja. Borde gå att räkna kaloriförbrukning hyggligt bra genom att titta bara på distans. om du går eller springer spelar nog mindre roll i praktiken även om det säkert finns småskillnader i hur du lägger energi i fel riktning mellan olika farter.
1984 • Stockholm
#3
2 mars 2016 kl 19:47
Gilla
förmodligen springer du löpekonomiskt sämre när du kör dig helt slut så lite mer per km bränner du nog i 6-fartsexemplet. men så mkt som 20% mer har jag svårt att tro (men det har jag egentligen ingen aning om, tycker bara det låter orimligt mkt)
Anders Carlsson-Nilsson
1974 • Knivsta
#4
2 mars 2016 kl 20:11
Gilla
Jag är med på att det stämmer ifall man ser på det vetenskapligt men jag hade inte tänkt på vad det innebär i praktiken. Att jag som nu springer i 6 tempo i timme förbrukar så pass mycket mindre kalorier. Det förklarar
En del av anledningarna till mag-putet!


1985 • Göteborg
#5
2 mars 2016 kl 20:35
Gilla
Förbränningen av fett blir även den högre ju snabbare man springer.
Åsa
1978 • Tyresö
#6
2 mars 2016 kl 21:20
1 Gilla
"Om man joggar 5 km så måste man gå 7 km för att förbränna ungefär lika många kalorier. Det tar dessutom mycket längre tid att gå 7 km jämfört med att jogga 5 km."
http://traningslara.se/powerwalk-varldens-smartaste-traning/
1984 • Stockholm
#7
2 mars 2016 kl 21:34
Gilla
Tack Åsa för bra länk. Tänkte inte på den mkt högre värmeenergin man sprider omkring sig när man springer än när man går, tror det var till stor del där min teori sprack?
1955 • Borås
#8
2 mars 2016 kl 21:34
Gilla
Min erfarenhet är att kroppen så att säga "är uppe I varv" betydligt längre tid efter ett hårdare pass än ett lösare. Min puls går ner till runt 60 på bara ett par minuter efter en mils lugn löpning medans den ligger kvar på 75-80 ett bra tag, kanske en halvtimme eller så, kanske ännu längre då farten varit betydligt högre. Det betyder väl ändå att det åtgår mer energi totalt på ett hårdare pass?Eller?
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#9
2 mars 2016 kl 21:47 Redigerad 2 mars 2016 kl 21:59
Gilla
Olika löpares löpekonomi i t ex lugn fart upp till tävlingstempo på milen varierar säkerligen även om det sker en successiv ökning av energiförbrukningen per tidsenhet hos alla.

I mycket grova drag ökar nog energiomsättningen per tidsenhet under själva löpningen linjärt mot löphastigheten i det intervallet.

Viloomsättningen efteråt höjs sannolikt mycket mer efter ett maxpass på t ex en mil, så att den totala energiåtgången inkl extra efterförbränning då blir större än om man löpte lugnt en mil i stället.
Heimo
1960 • Swe
#10
2 mars 2016 kl 22:23
Gilla
Ju fortare du förflyttar x kg till y så förbrukas mer energi för uppgiften, oavsett vikt
Hur svårt kan det bli?
1955 • Borås
#11
2 mars 2016 kl 23:27 Redigerad 2 mars 2016 kl 23:27
Gilla
Heimo: Jomen man förbrukar energi under längre tid vid långsam löpning. Den totala energiåtgången borde bli densamma under långsam som snabb löpning? Jag tror på att den ökade viloomsättningen gör den stora skillnaden.
1955 • Borås
#12
2 mars 2016 kl 23:33
Gilla
Vid en given löptid blir det så klart olika energiåtgång vid 5min/km än under 6min/km. Dock spelar underlag, väder OCH VIKT en stor roll. Som Steffen Tangstad sa en gång när en av bröderna Klitsckho tog slut I tungviktsboxning "Det kostar oxygen att förflytta en tung kropp".
Oldboy
1952 • Danderyd
#13
3 mars 2016 kl 00:12
Gilla
Det är allt runtomkring som gör skillnaden. Fysikaliskt har man inte uträttat nåt arbete alls om man förflyttar sig en viss sträcka på plan mark. I verkligheten har man ju det och vid vilken fart man förbrukar minst per km beror nog på ens löp/gångsteg och hur varmt det är osv.

Men Tomas har en mycket viktig poäng, efterförbränningen beror starkt på hur fort man sprungit. Det märks ju att man ofta känner sig varm riktigt länge efter ett snabbt pass om det inte varit mycket långt också - då kan man känna sig genomkall.
Dessutom anses det ha visats att om man springer före frukost så fortsätter kroppen att förbränna mera fett under dagen än om man tar löppasset sedan man fyllt förråden. Så det är komplext.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#14
3 mars 2016 kl 07:16
Gilla
Räknar man tränad tid i stället för mil bränner man mer. Om jag springer en timme i 5 min/km jfr med förr en timme i 3:45-tempo så är skillnaden rätt stor. Vintern -87 var min snittfart ganska exakt 4 min/km, numer är det runt 5:30 i snittfart en vintermånad med mängdträning.
1973 • Åkersberga
#15
3 mars 2016 kl 12:03
Gilla
Anders, om vi förutsätter att allting annat är lika vid båda tillfällen dvs din kroppsvikt, banan, din löpekonomi, temperatur osv så blir den löpta sträckan ändå inte lika.
1timme i 5min/km tempo tar en 2km längre än 1timme i 6min/km tempo och man förbrukar fler kalorier men även om sträckan var lika skulle det snabbare tempot totalt under dygnet förbränna fler kalorier.
1981 • Skövde
#16
3 mars 2016 kl 14:29
Gilla
Syret är det som begränsar vår förmåga att förbränna och därmed skapa ATP (Energi). Med större tillgång på syre kan vi alltså förbränna mer.

Då man börjar tycka att det är jobbigt är brist på syre. Som dåligt tränad har man sämre tillgång på syre genom en lägre syreupptagningsförmåga.

Då man blir bättre tränad och därmed får en ökad tillgång på syre och kan springa snabbare (skapa mer rörelseenergi). Det gör också att du kan springa på lägre ansträngningsnivå men ändå förbränna mer bränsle än vad du gjorde tidigare.

(En något förenklad bild)
1972 • Ljungby (Älmhult)
#17
3 mars 2016 kl 15:10
Gilla
Grovt kan man räkna på ca 1kcal/kg kroppsvikt/km.

Det betyder att man kommer längre på en timme om man springer snabbare och därmed gör av med mer energi, under förutsätning att man fortfarande väger detsamma.

Finns som diskussion http://www.jogg.se/Forum/Trad.aspx?subid=7658&sida=1

Oldboy
1952 • Danderyd
#18
3 mars 2016 kl 15:51
Gilla
@Erik Andersson: Jag tror du har blivit förledd av den missvisande termen syreupptagningsförmåga. Maximal syreupptagningsförmåga borde heta maximal syreförbrukningsförmåga, det är inte ett mått på hur mycket syre lungorna kan ta upp, med hjärtats hjälp, utan på hur mycket musklerna klarar av att göra av med.

Begränsningen sitter alltså i musklerna, förutsatt att det finns glykogen och/eller blodsocker tillräckligt att förbränna. Genom träning får man musklerna att växa, kapillärerna som sköter transport av syre, blodsocker och koldioxid blir fler, mitokondrierna som tillverkar ditt ATP blir också fler. Sen finns det bitar som har med nerverna och hjärnan att göra också.

När vi har ont om syre i muskelcellerna förbränner de ändå, men genom att bilda mjölksyra. Och det känns jobbigt, i benen.
Susanne Bornmar
1975 • Linköping
#19
3 mars 2016 kl 15:57
Gilla
Jag har också funderat lite på det där med om tröttheten efter passet påverkar hur mycket kcal det gått åt.

Tex från verkligheten:
14 km som ger 4:28-tempo i snitt, men jag sprang det som intervaller (UV + 5*2000m i 4-fart, 1 min gåvila + NV). Riktigt ap-jobbigt. Motvind och TUNGT! Totaltid 62 in och 30 sek, 14,01 km. Enligt klockan en förbrukning på 959 kcal (inget pulsband)

Dagen efter:
14 km i 4:28-tempo i snitt, som är sprunget med jämn fart hela tiden, inte direkt jobbigt... Totaltid 63 min och 10 sek, 14,14 km. Enligt klockan en förbrukning på 982 kcal (inget pulsband)

Nu förstår jag också att klockan är väl så där på att berätta för mig hur mycket jag har förbrukat. Men min fråga är väl eg, har jag samma totalförbrukning på dessa båda pass, eller tar det mer energi när det är superjobbigt, trots att man även vilar på ett intervallpass?

Inte för att det spelar jätteroll, är mer nyfiken av intresse.





Bo Engwall
1955 • Uppsala
#20
3 mars 2016 kl 17:13 Redigerad 3 mars 2016 kl 17:14
Gilla
Re Oldboy

"Begränsningen sitter alltså i musklerna, förutsatt att det finns glykogen och/eller blodsocker tillräckligt att förbränna"

Det gäller dock inte generellt. T ex kan ju bloddoping eller höghöjdsträning ge en snabb förbättring tack vare att den centrala kapaciteten (i detta fall blodets Hb) har ökat. Det visar att den centrala kapaciteten, här Hb-värdet, naturligt inte behöver vara optimalt utan tvärtom en begränsande faktor.

Re Susanne

Om du fick en påtaglig efterförbränningsökning indikerat av förhöjd puls från intervallvarianten jämfört med det andra passet så kan det tyda på att det gick åt klart mer energi "totalt sett".
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.