Vi har över 80 000 medlemmar över hela landet och löpare på alla nivåer är givetvis välkommna.
Tillbaka till startsidan
florian michelsen -
Man -
1990 - Helsingborg
3:e Februari 2009 - 13:22
Redigerad: 3:e Februari 2009 - 13:28
Hej, jag har läst på hemsidor och kollat på videoklipp om löpning ganska mycket och jag har fått olika svar på min fråga; Vart på foten ska man landa när man joggar? Somliga säger att man ska landa på hälen och rulla fram.. och andra säger att man ska landa längre fram på foten och "rulla" därifrån, vad säger ni?
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
3:e Februari 2009 - 13:45
Intressant diskussion, köpte skor för några veckor sedan och såg mig själv springa och diskuterade det med "löpteknikern".
Man såg ganska tydligt att när jag sprang på framfoten ( med tårna, hälen sist ) blev mitt steg hämmande, tiden jag var i backen förlängdes.
När jag däremot satte i hälen först gick det snabbt, tiden jag var i backen var minimal.
Du kommer få många svar här inne. Det viktigaste som jag ser det är att man är i med foten i backen under SÅ KORT TID SOM MÖJLIGT och utnyttjar ekonomin.
Även om man springer med fram eller bakfoten blir det en slags broms
Ps: Erik Sjöqvist springer med hälen först.
Staffan Dahlgren -
Man -
1971 -
Nykvarn
3:e Februari 2009 - 14:06
Finns massor skrivet om detta. En del framhåller framfotalöpning som det naturliga, andra tvärtom. Jag är inne på att det beror också mycket på vilka distanser man siktar, man ser många sprinters och medeldistansare som löper på framfoten, men inte så många marathonlöpare.
Precis som Mikael så tror jag det är viktigt med ett lätt steg, försökt landa mjukt vare sig det är på framfot eller häl, ha kort kontakttid och framför allt ta inte för långa steg så att tyngdpunkten hamnar för långt fram. Det blir då en bromsande rörelse.
Mårten Hemström -
Man -
1969 -
Ransta
3:e Februari 2009 - 16:54
Man rullar när man sätter i hälen först, inte när man sätter i framfoten först. Hur kan man rulla från framfoten om man inte springer baklänges?
Lars Svärd -
Man -
1973 -
Järfälla
3:e Februari 2009 - 18:47
Redigerad: 3:e Februari 2009 - 18:56
Man skall alltså använda kroppens naturliga stötdämpning genom att landa på frärmre delen på foten och på så vis dämpa stöten medels Hälsena och böjt knä. Att landa på hälen är därimot stumt och låter övriga kroppen ta en allt för hård stöt. Värst är att där till ha ett rakt knä.
Att flyga så länge som möjligt är inte effektivt. Därimot så skall kraft fasen vara så lång och effektiv som går. Man skall inte ödsla kraft på att kasta fram benen framför sig utan sätta ner foten nära tyngdpunkten rakt över foten och därifrån skjuta höften/kroppen framåt.
Man bör undvika så mycket vertikal rörelse som möjlig, då kraften skall riktas framåt.
Så har jag i alla fall uppfattat det.
Genom att prova att springa barfota känns allt detta helt rätt enligt mig.
Hälkulan är ju knappast heller särskillt säker att landa på i ett ojämnt underlag
Foten har har tagits fram över väldigt många tusentals år. Det har inte Nike eller Puma. Naturligt borde vara bra...... eller?
Magnus Arvidsson -
Man -
1975 -
Nyköping
3:e Februari 2009 - 19:24
Jag brukar landa på marken. ;) Skämt åsido: Häl först - rulla fram.
Rolle H -
Man -
1963 - Vallentuna
3:e Februari 2009 - 20:05
Om man nu "ska" landa på häl, framfot eller tåna, det låter jag vara osagt. Men att inte landa på hälen tycker jag att känns skönt och det ändrade steget kräver ett högre tempo på benen som ger högre fart och mindre "skump" när man slipper lyfta kroppen lika mycket i varje steg.
Om det är värt att lära om vete tusan men jag ville prova. Jag ägnade en stor del av andra halvan förra året till att försöka lära mig att landa på framfoten. När det fungerar så känns det helt enkelt mjukare.
Det krävs en hel del för att kunna landa på framfoten. De flesta motinärsskor har en ruskigt hög häl. All dämpning gör det näst intill omöjligt att landa på fram foten., om man inte vill springa på tå som om man hade haft högklackat.
Med rätt skor är det dock en helt annan sak, men det krävs fortfarande en hel del övning och träning för att ändra steget. Vaderna kommer nu att bli stötdämpare för hela kroppstyngden och det sliter innan man har vant dem vid det. Barfotalöpning i korta distanser tyckte jag var en bra träning. Samt tåhävningar.
Finns en uppsjö med info om olika skolor på nätet. Ett exempel (reklam) ang framfotalöpning finner ni här: http://www.youtube.com/watch?v=1fBh2qH4QbM
Och nej, jag landar inte alltid på framfoten. Definitivt inte när jag blir trött...
Sven Andersson -
Man -
1966 - Kista
3:e Februari 2009 - 20:20
Allt faller sig naturligt när man ser till att sätta ner foten rakt under höften. Det GÅR inte att landa på hälen då. I alla fall inte för mig. Då skulle jag falla baklänges...
Pär Hansson -
1975 -
Gnesta
3:e Februari 2009 - 21:56
Jag vill rekommendera att landa längre fram än på hälen. Själv landar jag nånstans mitt på foten.
Förr trodde jag att för att springa snabbare så måste jag ta så långa steg som möjligt, och därför blev det att jag sträckte fram benet extra långt och landade på hälen. Sen när jag läste om framfotalöpning här på jogg-forumet och provade att landa längre fram på foten, så kändes löpningen genast bättre, till min förvåning. Jag känner att jag kan trycka ifrån kraftigare i steget, och därför orkar jag springa lite snabbare.
Janne W -
Man -
1969 -
Solna
3:e Februari 2009 - 23:23
Redigerad: 3:e Februari 2009 - 23:34
Mittenfotssteg och rullande steg med hältouch är vanligast bland långdistansare, inklusive eliten. Väldigt få har ett "rent" framfotssteg, åtminstone i den här studien...
Foot strike patterns of runners at the 15-km point during an elite-level half marathon
Har själv ett mittenfotssteg. Funkar fint. Foten träffar marken rakt under höften och tyngdpunkten på framfoten förstås, med lagom kadens (94 kring marafart och över). Ett rent framfotssteg är det ingen idé jag ger mig på - högerfoten fixar inte det på hårdare underlag alltför långa stunder (trampdynorna totalhavererade för ett år sedan, när jag envist körde på med ren framfotslöpning... så den risken tar jag inte igen, även om jag har inlägg i dag som rättar till steget och minskar risken betydligt).
Henning Looström -
Man -
1973 - Lund
4:e Februari 2009 - 08:31
Mycket intressant studie Janne länkar till!
Trodde faktiskt att fler än 2% av dessa snabba löpare skulle springa på framfötterna.
Kan någon reda ut begreppet "inversion of the foot"?
Var själv på löpanalys i somras och har sprungit på framfötterna sedan augusti. Har haft besvär med en benhinna sedan november så jag vet ännu inte om min stackars kropp pallar belastningen... Får kanske följa Jannes exempel och backa till ett mittfotsteg.
Olof Reimer -
Man -
1959 - Saltsjö-boo
4:e Februari 2009 - 11:56
Redigerad: 4:e Februari 2009 - 21:30
Det viktiga är inte vilken del av foten som touchar marken först, utan var foten sätts i i förhållande till kroppens tyngdpunkt.
Lite generaliserat:
Jag tror att de flesta löpare med "bra" teknik (inkl elitlöparen) sätter i foten rakt under tyngdpunkten med lätt böjda knän som fjädrar. De som sätter i hälen först gör en snabb rullning som ger liten belastning på hälen. Med lätta tävlingsskor som har låga hälar måste det nog gå till på detta vis.
Löpare med "dålig" löpteknik sätter i hälen framför kroppens tyngdpunkt med nästan sträckt ben. Det blir en kraftig stöt som fortplantar sig upp genom kroppen. Personer med denna teknik torde vara beroende av höghälade väldämpade skor, och beklagar sig ofta att skorna känns helt slut efter bara 70 mil. Dessa personer är förstås skoindustrins favoriter eller tacksamma offer och kan ha en skokostnad som på 20kr/mil eller mer
De med lite "bättre" löpteknik torde dock ligga under 10kr/mil i skokostnad.
Calle Stigfinnare -
Man -
1967 -
Dalby
4:e Februari 2009 - 12:14
Henning: Med "inversion of the foot" menar de nog pronation.
Pronation är ju något bra som ger en naturlig stötdämpning. Överpronation är mindre bra, förstås.
Börje Lindh -
Man -
1960 -
Kullavik
6:e Februari 2009 - 22:28
Enklaste testet är att springa barfota. Gör sedan likadant med skor.
Janne W -
Man -
1969 -
Solna
7:e Februari 2009 - 15:35
Det är precis som Olof skriver...
Apropå, tittade i dag på bitar från OS-maran i Peking (har den inspelad). Särskilt tätgruppen och deras löpteknik var intressant såsom hälkick, armföring, kadens mm och så klart fotnedsättning. Tv-teamet var ju bra på att då och då spela upp klipp av enskilda löpare i slow motion inklusive inzoomningar av steget och jag roade mig med att spelade upp klippen ännu saktare så det blev "super slowmo".
Alla hade förstås små skillnader här och där, förutom två saker som var så gott som identiska hos de jag tog en titt på (Merga, Wansiru, Gharib...) - nämligen kadensen som var 16 steg per 10s dvs 96, samt steget som var klockrent mittenfotssteg med lätt böjda ben, tyngdpunkt rakt under höften. Högst hälkick av tätlöparna hade segraren Wansiru, även om de alla kickade bra högt.
Henning Looström -
Man -
1973 - Lund
8:e Februari 2009 - 09:35
Ang hälkick: Springer man fort för att man kickar högt eller kickar man högt för att man springer fort?
Rent mekaniskt är det ju lättare att dra benets massa framåt om det är dubbelvikt än om det är utsträckt och när man springer fort åker ju hälen upp ganska långt av sig själv. När man springer långsammare däremot kräver det ju en del jobb att dra upp hälen. Är det ekonomiskt? Det känns rätt skumt tycker jag...
Olof Reimer -
Man -
1959 - Saltsjö-boo
8:e Februari 2009 - 11:49
Henning: De bästa afrikanerna håller ju i princip 3 min/km när de springer maraton och det är ju inte direkt långsamt. Den höga kicken är nog mest en "pisksnärtseffekt" i ett avslappnat underben som uppstår då lårbenet förs framåt.
För oss vanliga slashasar som i bästa fall tar sig fram i 5-minuterstempo blir nog inte kicken särskilt hög. Om man bara slappnar av i knäled/underben så borde ju kicken bli naturlig och inte så energikrävande..
Det som gör kenyaner till överlägsna löpare lär vara deras väldigt tunna och lätta underben, som ger en överlägsen löpekonomi. Man kan ju rent mekaniskt förstå att det är lätt att hålla en hög kadens med ben som är lätta längst ut. Av samma skäl blir det jobbigare att hålla en hög kadens med tunga skor.
För motionären som vill vårda/utveckla sitt löpsteg så tror jag att det räcker att höja stegfrekvensen. Då flyttas fotisättningen automatiskt bakåt och hamnar mer under kroppens tyngdpunkt. En annan grej man kan tänka på är att försöka springa så tyst och smidigt som möjligt. Sen bör man ju undvika tunga höghälade skor också....
Filip Alderin -
Man -
1978 -
Göteborg
8:e Februari 2009 - 15:31
Förutsatt att man sätter ner foten under kroppen, har en kadens på 80-95 samt kort steglängd. Vad reglerar man när man ändrar hastighet? Antar att man fortsätter sätta foten under kroppen, så det är kadensen eller steglängden som ska ändras. Men låt oss säga 3 min/km, 4 min/km respektive 5 min/km. Vad ska kadensen vara? Steglängden kanske är svår att sätta, men ska den ändras?
Johan I -
Man -
1987 - Örebro
8:e Februari 2009 - 17:43
Redigerad: 8:e Februari 2009 - 17:45
Filip:
Man skall tydligen variera steglängd när man springer för att öka/sänka farten. Stegfrekvens/kadens skall hållas rätt konstant oavsett fart.
Men det är lättare sagt än gjort att bara öka steglängden efter att ha sprungit en längre sträcka. Men det är väl bara att träna och träna och träna.
Sök på trådar om kadens, stegfrekens eller steglängd så kommer du få upp rätt mycket om det, inkl. en tabell som visar på "optimal" stegfrekvens vid en viss kroppslängd. Så det beror även på hur lång man är.
Lars Svärd -
Man -
1973 -
Järfälla
8:e Februari 2009 - 18:52
http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6pstil
Väldigt bra förklarat.
Martin Hedbäck -
Man -
1965 -
Västra frölunda
8:e Februari 2009 - 20:47
Lurigt att ändra sitt löpsteg allt för mycket. Jag har stegvis under en period på ett par år gått över till att landa på framfoten. Detta innebär nu att jag uteslutande springer i lätta skor med lite dämpning i hälen. Asics DS Trainer samt DS Racer. Jag har fortfarande ett kvar ett par Nilke Pegasus som jag tidigare använde för distanspass. Dessa känns nu som träskor, ingen löpkänsla eller driv alls. Om man däremot landar på hälen så behöver man självklart en heldämpad sko och en del säkert också pronationskilar för att dämpa rullningen. Lika intressant som att se sej på video är att iakta hur sulorna slits på skorna. Att kroppen själv sköter dämpningen som är fallet vid framfota isättningen sätter stora krav på vaderna så ha inte för bråttom med att ställa om löpsteget.
Mikael Angelin -
Man -
1969 - Tygelsjö
8:e Februari 2009 - 21:06
Efter att ha sett en intressant video på en amerikansk triathlonsida om just framfotslöpning gjorde jag som "häl-landare" ett försök att skola om min löpning till framfotslandningar. Jag upplevde som att jag fick bättre fart, en hel del känsla - men det tog mig tre månader att bli av med den smärta som uppstod i hälen, ungefär vid hälsenans fäste. Jag har nu gått tillbaka till att landa på hälen och att rulla fram. Jag uppfattade det (kan vara min teknik som brister) som att belastningen på hälsena och -fäste blev betydligt större, därav problemen. Det låter vettigt att göra detta successivt som Martin. Hur gjorde du? Lade du in hela pass, delar av pass eller hur gjorde du? Det tog dig ju ett par år. Jag skulle vilja prova igen men helst utan de problem som följde.
Peter Lindmark -
Man -
1969 - Åmotfors
8:e Februari 2009 - 21:08
bra från wikipedia, instämmer! möjligen var detta stycke på...
nästan makro-nivå :-)
citat:
"Då backen tar slut måste utövaren dessutom orsaka ett sista avstamp "uppåt" för att bryta rörelseriktningen mot marken, i annat fall finns risk att främsta benet knäcks och utövaren slår i marken med ytterligare skador som följd."
Filip Alderin -
Man -
1978 -
Göteborg
8:e Februari 2009 - 21:09
Jag har känt av en viss ömhet intill smalbenen, men inte på utsidan utan på insidan på respektive underben, är detta ändå behinnorna eller sitter de enbart på utsidan?
Jag gick samtidigt över till ett par lättare dämpade skor (då jag inte använder häldämpningen på samma sätt), upplever även att jag blir mörbultad av asfalten igen, lite som när jag började springa. Någon som har erfarenhet av detta?
Magnus Nilsson -
Man -
1967 - Linköping
8:e Februari 2009 - 22:43
wikipedia-artikeln är dålig. Den känns vinklad och saknar helt referenser.
Martin Hedbäck -
Man -
1965 -
Västra frölunda
8:e Februari 2009 - 23:21
Jag har sprungit relativt seriöst i ca 4 år. De två första åren funderade jag inte så mycket på löpsteg över huvudtaget. Framstegen i början kommer ju också nästan av sej självt tillsammans med skador när man blir för ivrig och ökar temp eller distans för snabbt. Den första åtgärden gällande löpsteget tycker jag är att få ordningen på kadensen, dvs att inte ha för långa steg som orsaker en hård landning. När man väl fått ordning på kadens så kan som andra nämt prova sej fram för att få en mjuk och tyst isättningen. Enklast är att träna på långa raksträckor där man kan fokusera på sin löpning utan att behöva koncentrera sej för mycket på omgivningen. I Göteborg så finns det bra cykelvägar från Slottskogen ut mot Särö men långa raksträckor. För att succesivt gå över till en mer framfota betonad löpning så behöver man justera framkroppens position till att bli mer framåtlutad. Detta gör att du får isättningen under kroppen på framfoten. Hur mycket du kickar bakåt kommer sedan mer och mer styra fart snarare en steglängd. Korta intervaller och koordlopp på 100 meter kan vara ett bra hjälpmedel också. Där man tränar knälyft och kraft i frånskjutet.
Slutsats. Ändra endast löpsteg om du har problem med ditt nuvarande, känn dej fram gärna på det långa passen där man har tid att jämföra puls mm. Lyssna på din egen kropp och och försök dra slutsatser utifrån det istället för att lyssna för mycket på alla experter :-)
Patrik Hägg -
Man -
1972 -
Trollhättan
9:e Februari 2009 - 13:10
"Slutsats. Ändra endast löpsteg om du har problem med ditt nuvarande, känn dej fram gärna på det långa passen där man har tid att jämföra puls mm. Lyssna på din egen kropp och och försök dra slutsatser utifrån det istället för att lyssna för mycket på alla experter :-)"
Väl talat Martin! :-)
Pär Hansson -
1975 -
Gnesta
9:e Februari 2009 - 15:50
I wikipedia-texten står:
"På 10Km löpning görs exempelvs Häl-löpning en tid på säg 45 minuter, tå-löpning gör då samma sträcka på 36 minuter."
Det verkar lite skumt att komma med såna exakta siffror utan att ha några referenser. Undrar hur trovärdig resten av texten är.
Det var i alla fall intressant för mig att läsa om att bakre lårmuskulaturen ansträngs mer av framfotalöpning. Då är det antagligen för att jag har börjat landa längre fram på foten som jag har varit så öm i just lårmusklerna och muskelfästena i rumpan på sistone. Börjar just få bukt med problemet med hjälp av kallduschar, stretching, tigerbalsam, och massage.
Patrik Hägg -
Man -
1972 -
Trollhättan
9:e Februari 2009 - 22:15
Nyss inkommen efter ett joggpass. Funderad ibörjan på hur jag sätter ner foten. Kom fram till att... det vete f-n...men det fungerar för mig iallafall. :-)
Nej ärligt talat... jag sätter ner hälen först och har en ganska kort steg (i förhållande till när jag trycker på och springer fort) och ett lågt knälyft. Ett ganska energisparande löpsteg och det passar mig när jag är ute och joggar.
Olof Reimer -
Man -
1959 - Saltsjö-boo
9:e Februari 2009 - 22:53
Att förbättra miltiden från 45 till 36 min genom att byta teknik låter ju inte så vederhäftigt, speciellt inte om referenser saknas..
Jag läste dock i Gordon Piries bok Running Fast and Injury Free (finns gratis på webben):
"I once advised a 58-year-old marathon runner, Ed Schaeffer, whose best time had been 3:28, to change his technique and shoes, with the result that his time immediately dropped to 2:58. He told me later it had been “easy” to run 30 minutes faster!"
Även om man inte har några problem med hältekniken så kanske det lockar att kunna springa lite snabbare och smidigare. För egen del har jag väl också retat mig på att man måste springa i klumpiga skor och kassera dem fast de ser helt oanvända ut, bara för att häldämpningen är "slut". Med justering av löptekniken kan man lätt fördubbla skons livslängd, till nytta både för plånboken och naturresurserna :-) Tror även att benens hälsa förbättras...
Henning Looström -
Man -
1973 - Lund
10:e Februari 2009 - 09:50
Haha!
Henning Looström -
Man -
1973 - Lund
22:e Februari 2009 - 12:21
Ang min egen fråga tidigare:
Googlade just inversion of the foot och fick fram att det betyder supination.
Staffan Dahlgren -
Man -
1971 -
Nykvarn
25:e Februari 2009 - 20:14
Jag lånar tråden efter lite funderingar under en lugn 12km distans igår kväll.
Jag räknade kadensen vid flera tillfällen och hamnade mellan 75-86 per fot per minut, ofta runt 80. 86 fick jag när jag verkligen ansträngde mig för att korta steget men för att citera ett annat inlägg,så kände jag mig som en smurf med den stegfrekvensen!! Att man bör ligga uppemot 90 tycker jag verkar otroligt högt?
Farten jag höll när jag testade var ca 4:40 min/km, men det ska inte spela någon roll vad jag förstår, längden borde då spela in, jag är 183cm lång och en kortare person borde mera naturligt ha en högre kadens??
Jag upplever absolut inte att jag tar älgkliv när jag kör med 75-80per minut per fot utan tycker att jag landar hyfsat centralt under kroppen vilket jag förstått är det viktigta för att spara energi.
Behöver jag bry mig, sparar jag någon energi att tala om genom att sträva mot 90 steg/fot/minut?????
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
25:e Februari 2009 - 20:29
Staffan
har ung 82 kadens - skiljer inte mycket om jag håller 4:40 el 3:50
( är 168: cm väger 64- 65 kg )
Janne W -
Man -
1969 -
Solna
25:e Februari 2009 - 23:01
Det är ingen dum idé att träna upp kadensen om den är för låg. Kan ge en hel del. För låg kadens innebär till exempel att du tillbringar för mycket tid i luften, vilket innebär att en massa energi slösas bort på att flytta kroppen upp och ned, istället för framåt. Och det finns mer. Ken Mierke (coach, fysiolog) har skrivit en läsvärd artikel om det hela...
Optimal Turnover for Efficient Running
Carl R -
Man -
1974 - Nyköping
26:e Februari 2009 - 00:46
Tack för artikeln Janne. Riktigt intressant.
Staffan Dahlgren -
Man -
1971 -
Nykvarn
26:e Februari 2009 - 08:59
Tack Janne, intressant som sagt. Får väl smurfa på då ett tag och ge det en chans. Fattar inte riktigt alla detaljer i artikeln men ska läsa den en par gånger så får vi se.
Mvh
Staffan
Janne W -
Man -
1969 -
Solna
26:e Februari 2009 - 12:29
Jo den kan vara värd att lusläsas några gånger. :-)
Förresten, ifall ni provar att träna upp kadensen, räkna med att det kan ta emot lite - puls och andning kan gå upp ett snäpp trots att farten inte gör det. Men det går över.
Tränade upp kadensen i fjol från 86 till 90. Dvs endast 4 steg till per ben/minut men pulsen rusade ändå upp med 5 slag trots samma fart (lättdistans runt 4.30/km). Men det var bara att nöta på. Kroppen vande sig och två månader senare hade pulsen lugnat ned sig. 90-kadensen kändes då riktigt bra och "naturlig". Det gav ett klart bättre driv i steget.
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
26:e Februari 2009 - 12:33
Janne W..
Jag som inte är så lång ( 168 cm ). Ligger jag runt 82- 84, känns som jag inte kan sträcka ut mer. :-)
kan du konkret utveckla, kadens betydelse. Som du känner ?
Klas Orsvärn -
Man -
1960 -
Sollentuna
27:e Februari 2009 - 22:57
Ett syfte med hög kadens är att löpsteget ska bli mer skonsamt. Foten landar närmare kroppen, med mindre belastning. Man kan hålla hög kadens även när man springer långsamt. Men då måste man springa med "lätta steg", dvs inte aktivt skjuta ifrån i steget. Istället ska man så snart som möjligt lyfta upp foten och låta den svänga fram. Då märker man att det mesta av farten kommer av att kroppen faller framåt i varje steg. Ett relaterat syfte med hög kadens är att utnyttja den elastiska spänsten i musklerna. Om man undviker att aktivt skjuta ifrån, så får man ett lagom elastiskt frånskut, som kompenserar för att kroppen sjunker i varje landning.
Ett enkelt sätt att stämma kadensen till 90 är att räkna varje landning med 1-2-3 varje sekund. Då får man en kadens av 90 varv per fot per minut, eller 180 landningar per minut.
Ni vet hur man räknar hela sekunder med "ett-tusen, två-tusen", osv. Räkna istället 1-2-3 i samma tempo varje sekund. Då får man tre landningar per sekund, dvs 180 per minut, dvs 90 fotfarv per minut.
De som har studerat effktiv och skonsam löpstil verkar ganska eniga om att en kadens kring 90 fotvarv per minut är lagom, oavsett hur lång man är. Det sägs bero mer på hur musklerna fungerar än hur långa benen är.
Ett bra sätt att komma igång är att "springa på stället", utan att flytta sig. Håll rätt takt 1-2-3 per sekund, och tänk på att lyfta foten utan att skjuta ifrån. Låt sedan kroppen falla framåt från foten, utan att böja i höften, och spring i samma takt.
Så här kan det se ut med hög kadens i låg fart.
http://www.posetech.com/video-old/drromanov_slow.mov
Janne W -
Man -
1969 -
Solna
27:e Februari 2009 - 23:34
Mikael: se Klas inlägg ovan, riktigt bra. Är helt säker att du också fixar 90-kadens. Kan förstås kännas ovant, tills det börjar sitta. Det handlar inte om att sträcka ut, utan endast lätta spänstiga steg. Testa Klas tips att springa "på stället" osv (med avslappnad känsla), riktigt bra övning.
Staffan Dahlgren -
Man -
1971 -
Nykvarn
28:e Februari 2009 - 14:46
Hej igen, grejade 88 idag utan att jag helt och hållet kände mig som en smurf som löpte på stället. En positiv bieffekt var att kilometern när jag koncentrerade mig på kadensen gick på 4:29 efter 16 kilometers löpning och jag upplevde inte alls ansträngningen som hög i relation till farten.
Det kanske ligger något i detta i alla fall, Kul! :-)
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
1:a Mars 2009 - 17:23
Redigerad: 1:a Mars 2009 - 17:47
Jag är nog den dummaste person som finns, risk för bli utskrattat på denna sida :-)
Sedan att jag började läsa om kadens ( har inte riktigt förstått vad det menats ).
Började räkna mina KADENS för 3 veckor sedan låg på runt 82- 84, sedan har jag efter läst att det ULTIMATA ska ligga på 90- 92 ( som Janne W - Klas ) beskriver.
Jag har då tänkt jag kan ju inte ta LÄNGRE steg än jag gör. Jag är ju kort 168- 170 cm. Funderat och funderat jag kan ju inte ta LÄNGRE steg, borde det då inte gå långsammare då. Har inte riktigt fått ihop min ekvation med allt jag läst.
1 dag tillbaks:
Jobbar som behandlingsassistent var hemma med min kontaktungdom och fikade hos hans mamma.
Drack kaffe och åt kladd kaka, pratade om det mesta och så kom denna mening upp som legat i mitt bakhuvud senaste dagarna
"Det handlar inte om att sträcka ut, utan endast lätta spänstiga steg." ( Janne W beskriver ovan ).
Då klarnar det i min hjärna, jag ska JU ta KORTARE steg. Sitter nu och ler vid fika bordet.
" Hur dum har jag varit, jag har alltså trott att jag ska ta LÄNGRE steg för att komma upp i 90- 92 steg, men igår när jag åt kladd kaka så klarnade det i min hjärna. Det är JU KORTARE STEG det handlar om. Fråga mig inga följd frågor :-)"
Idag var det dags för 12 km, började dra ned på stegen 88 steg pulsen höjdes 8-9 slag. men 90 kadens var jag uppe i efter 6- 7 km. Höjde farten och se om jag fixar kadensen, sista 5 km var jag uppe i 92- 93 kadens.
Det kändes väldigt fort, och väl hemma hade jag en snittfart på 4:05 :-)
Vet inte om det bara berodde på detta, kanske bra väder, bra form.
Jag var inte speciellt trött när passet var över, pulsen var lite högre än vanligt och det var nog stegfrekvensen.
Framförallt kände jag skillnaden på hur jag landade mer på mittfoten, än annars touch först oftast vid hälen ( längre steg ). Fascinerande detta
Tack framförallt JANNE W o KLAS som har gett mig en ny INPUT i träningen.
Tackast ödmjukast
mvh
Stefan Jonsson -
Man -
1956 -
Falköping
1:a Mars 2009 - 21:37
Härlig mening:Igår när jag åt kladdkaka så klarnade det i min hjärna :-D
Staffan Dahlgren -
Man -
1971 -
Nykvarn
4:e Mars 2009 - 07:55
Instämmer i hyllningskören jag också. Igår körde jag snabbdistans 5km hela tiden med fokus på hög kadens och det resulterade i ett nytt personligt rekord på distansen - 20:26 (21:13 tidigare)!!!
Jag visste ju att det fanns förbättringspotential här, men inte så här mycket på första försöket och då var det ändå på en backig runda med en hel del tvära knixar och vändningar så det borde gå att pressa ytterligare...
Kanon detta!!
Peter H Nilsson -
Man -
1966 -
Molkom (värmland)
4:e Mars 2009 - 08:27
Olof Reimer:
Läste ett tidigare inlägg från dig:
"Dessa personer är förstås skoindustrins favoriter eller tacksamma offer och kan ha en skokostnad som på 20kr/mil eller mer
De med lite "bättre" löpteknik torde dock ligga under 10kr/mil i skokostnad."
Vad tungt det blev, det är alltså billigare att ta bilen i fortsättningen :-)
Olof Reimer -
Man -
1959 - Saltsjö-boo
4:e Mars 2009 - 11:08
Redigerad: 4:e Mars 2009 - 11:09
Hehe Peter, som smålänning tycker man väl att 10 kr milen är smärtgränsen. Att löpningen skulle kosta mer än bensinen känns inte bra....
Jag har också sett beräkningar som visar att löpning ger större CO2-utsläpp än bilkörning, om man tar hänsyn till den extra kaloriförbrukningen och alla utsläpp som sker vid produktion och distribution av livsmedel.
Jag tror dock att man ska ta såna beräkningar med en nypa salt...
Bosse -
Man -
1965 -
Dalsjöfors
4:e Mars 2009 - 11:37
Kolla in www.newtonrunning.com
jag har just fåt skor på posten jag skall lösa ut...
skall bli mycket intressant att prova..
//Bosse
Janne W -
Man -
1969 -
Solna
4:e Mars 2009 - 13:35
Mikael, Staffan, kul att höra. Ni lär nog damma av nya pers på löpande band snart hehe. Och Mikael, skön story du bjuder på!... :-)
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
4:e Mars 2009 - 19:55
Redigerad: 4:e Mars 2009 - 20:26
Staffan : Bra jobbat -
När man ökar ( kadens) tycker jag att vaderna ta mer stryk ( jobbigare ), instämmer ngn ?
Ngn som har koll energin, om man jämför 82 kadens vs 90 kadens på 1 mil ?
Staffan Dahlgren -
Man -
1971 -
Nykvarn
4:e Mars 2009 - 20:08
Mikael - Mycket möjligt, jag var bra trött i benen sista kilometern igår på snabbdistansen men det hade jag varit efter 4km i 4:05 också med min vanliga lägre kadens. Behöver testa lite mera antar jag.
Henrik Nyström -
Man -
1981 -
Ed
4:e Mars 2009 - 20:49
Kan ha missat det i tråden men undrar vad den engelska översättningen är för kadens? Stride length?
Peter H Nilsson -
Man -
1966 -
Molkom (värmland)
4:e Mars 2009 - 20:56
Eftersom vaderna blir den stora stötdämparen istället för hälen , så ja, de får jobba mer om de inte redan är vana. Tåhävningar och styrketräning..
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
4:e Mars 2009 - 21:00
Peter H -
Läste att Kenyaner vader är som stål. Nu förstår jag vad dom menar :-)
Får köra lite mer vader framöver, så jag utvecklas åt rätt håll
Mikael S -
Man -
1960 - Sibirien (stockholm)
4:e Mars 2009 - 21:07
Stride length låter ju som steglängd, kadens borde snarare vara stride frequency...
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
4:e Mars 2009 - 21:52
Om jag kan ligga runt 93-94 kadens, är väl inte det för mycket ?
mvh
Janne W -
Man -
1969 -
Solna
5:e Mars 2009 - 19:26
Mikael: det borde inte vara för mycket så länge kadensökningen i sig inte innebär sämre löpning och resultat. Om du har flyt i steget (den där elastiska spänsten..), puls och andning stabil osv så är det bara att köra på.
Apropå "kadens", är väl helt okej ord...
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/112/28604.html
Klas Orsvärn -
Man -
1960 -
Sollentuna
5:e Mars 2009 - 19:52
Mikael och Staffan, kul att ni tyckte det gav resultat. Det vore jättekul att höra vad ni tycker när ni har provat lite längre.
Ett annat tips är att träna upp bålstabiliteten ordentligt, så blir det lättare att hålla ett skonsamt löpsteg.
Om ni vill lära er mer om effektiv och skonsam löpteknik så kan jag varmt rekommendera kursen som Nicholas Romanov ska hålla i Stockholm på påskafton.
http://www.jogg.se/?sida=forum&subid=5652
Han är nog den som kan mest om ämnet i hela världen, efter 30 års forskning och tillämpning. (Ken Mierke bygger på hans teorier, men har missat lite tycker jag)
Lars Brinkhoff -
Man -
1974 -
Göteborg
5:e Mars 2009 - 21:59
Jag har för mig att Daniels skriver "stride rate" för det vi kallar stegfrekvens.
Pär Hansson -
1975 -
Gnesta
6:e Mars 2009 - 10:29
I RW #8 2008 så skrev Szalkai inför Lidingöloppet att "på de flacka partierna kan du gärna korta ner löpsteget och öka steglängden" (s 37). Vad kan han mena med det? Jag tycker han säger emot sig själv. Just innan har han beskrivit hur man bör springa i utförslöporna, så han kanske menar att jämföra löptekninken mellan utför och platt, men jag förstår ändå inte hur man både kan korta ner löpsteget och samtidigt öka steglängden.
Olof Reimer -
Man -
1959 - Saltsjö-boo
6:e Mars 2009 - 10:39
Redigerad: 6:e Mars 2009 - 10:47
Han måste väl mena "korta ner löpsteget och öka frekvensen", annars blir det ju heltokigt...
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
6:e Mars 2009 - 16:29
Janne - tack
Klas - Har sprungit 2 som är lite längre -
Måndags 25 km, lugnt återhämtnings pass med 90 kadens. 4:42km min - nöjd med denna sträcka.
Idag sprang jag 23 km - tryckte på en del, men ändå kontroll på andning och steg. Hade 92 - 93 kadens, när jag kom hem såg jag tiden 1:39 - ( 4:18 km min) . Har haft 4:39 på den sträcka innan som är en höjdskillnad på 900 meter.
Kan 4:18 stämma tro, eller har jag tittat fel på klockan, Eller är detta kadensen förtjänst :-)
Hur det kändes - Känns som jag kommer fortare hem, skämt åt sidan.
Tycker att jag har bättre kontroll på andningen och kroppen, bättre återhämtning än 82 kadens.
Ska köra ett snabbpass på söndag ( 1 mil ) ska bli kul och se vad jag kan åstakomma.
Men hur ska jag köra på en mara när jag tycker att det är svårt att ha hög kadens och springa långsammare ?
mvh
Klas Orsvärn -
Man -
1960 -
Sollentuna
6:e Mars 2009 - 19:44
Låter kanonbra.
Det går väldigt bra att springa hur långsamt som helst med hög kadens. Som sagt, jag tror det enklaste är att få in den känslan genom att springa på stället. Långsammare än så kan det ju inte gå ;-)
Öka sedan lutningen (utan att böja i höften) och rulla på. Ju kortare steg du tar, desto långsammare går det. Du måste tänka på att ha väldigt lätta avslappnade steg, dvs inte skjuta ifrån, utan bara lyfta foten.
Angående vaderna. Syftet med att öka kadensen är ju delvis att få ett skonsammare löpsteg, genom att belasta knäna mindre. Med högre kadens och samma fart så tar man kortare steg och landar närmare kroppen med lätt böjda knän. Då landar man med en stor del av kroppsvikten på framfoten. Då tas stöten upp av vaden istället för av knät. Vaden är gjord för att ta den smällen. Men i början får man förstås träningsvärk. Så jag skulle rekommendera att vara försiktig med långa eller snabba distanser om du känner värk i vaderna. Risk för överansträngning. Öka successivt så du bygger upp styrkan.
OBS att man ska _inte_ sträva efter att landa på framfoten, för då landar man med spänd vad, och då får man muskelbristning om man inte är extremt vältränad. När man ha ett riktigt bra avslappnat löpsteg, och lyfter foten direkt mha hamstrings, så landar man med tyngden på framfoten utan ansträngning. Men det kräver coaching att nå dit.
kenneth küla -
Man -
1967 - Järfälla
6:e Mars 2009 - 20:59
Behöver väl inte nödvändigtsvis krävas coachning för att nå dit..Vi snackar om ett naturligt löpsteg eller? Finns ju en och annan som springer på detta viset.
Klas Orsvärn -
Man -
1960 -
Sollentuna
6:e Mars 2009 - 22:10
Om man har sprungit sedan barndomen med ett bra löpsteg så kan man det. Men som vuxen tror jag det är väldigt svårt att lära sig utan coaching.
Johan Borehall -
Man -
1986 -
Katrineholm
6:e Mars 2009 - 23:18
Jag sprang på inomhuslöparbana idag och när jag joggade ner sprang jag i strumplästen. Det var skönt att springa utan skor, jag kände löpsteget bättre då. Jag sprang på tårna.
Patrik Blixt -
Man -
1987 -
Skara
7:e Mars 2009 - 17:11
Kan man springa med För hög kadens?
Skulle springa ett lättdistanspass idag och blev förvånad då jag efter 5 km kollade på klockan och såg 24.45, en sådan fart är snarare snabbdistans för mig. Räknade då antal nedslag med högerfoten under en minut och hamnade på 105, totalt alltså 210!
Det kändes väldigt bra för mig att ha den kadensen så jag körde på och klarade av milen under 50 min för första gången!
Det jag undrar är om det finns några kända negativa aspekter med att ha en såpass hög kadens?
Klas Orsvärn -
Man -
1960 -
Sollentuna
7:e Mars 2009 - 18:23
Jag har inte hört talas om någon direkt nackdel. Själv upplever jag det som jobbiggare med så hög kadens, men jag skulle gissa att det varierar från person till person.
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
7:e Mars 2009 - 18:26
Patrik : Låter mycket, men jag är ingen expert.
Klas: Instämmer att det är jobbigare på ett "annorlunda" sätt.
Jag upplever att häl kicken inte blir lika hög vid 91- 93 kadens, som vid 84 kadens som jag hade innan. Vad kan det beror på ?
Hur tror du påverkan kan bli med kadens vid ett par 150 g skor ?
mvh
Klas Orsvärn -
Man -
1960 -
Sollentuna
7:e Mars 2009 - 19:27
Mikael, ingen aning ;-)
Det är säkert lättare att ha hög kadens ju lättare skor man har, men det går bra med tyngre skor också.
Hälkicken blir högre ju fortare man springer, men det beror förstås också på om man drar upp foten högt med kraft (inte bra).
qqqqqqq -
2008 - Öjersjö
8:e Mars 2009 - 18:08
Redigerad: 8:e Mars 2009 - 18:26
Vart på foten ska man landa?
Ett svar på den frågan får man om man tittar på löparna på EM i Turin. Upp till och med lopp på 800m är det bara framfota landningar. Distanser över 800m rullar man runt på hälen. Intressant också att räkna deras kadens.
Klas Orsvärn -
Man -
1960 -
Sollentuna
8:e Mars 2009 - 18:43
När du säger rullar runt på hälen, vad menar du då? Menar du att man landar med hela tyngden på hälen?
Fotens vinkel mot marken ändras väldigt fort de sista centimetrarna innan landning, så det är svårt att se på TV exakt hur de landar. Om man tittar noga i slow motion så brukar det se ut som att hela fotsulan går i marken när de kroppstyngden på foten mot marken. Eftersom de landar med böjt knä så tas största delen av tyngden upp av framfoten, även om hälen snuddar.
Klas Orsvärn -
Man -
1960 -
Sollentuna
8:e Mars 2009 - 19:27
Titta t ex på den här filmen med Gebreselassie. http://www.youtube.com/watch?v=5x6V48IIQRQ&NR=1
Vid en hastig titt ser ut som att han landar på hälen, särskilt höger fot, men tittar man noga så ser man att det inte är så.
Klas Orsvärn -
Man -
1960 -
Sollentuna
8:e Mars 2009 - 19:47
Den här filmen om löpteknik är ganska bra: http://www.youtube.com/watch?v=90cHm9UO9bs
Där ser man också hur svårt det är att se skillnaden mellan en platt isättning av foten och en framfotslandning.
Jag tror det viktiga är att man undviker att landa med tyngden på hälen, och att man landar så nära kroppen som möjligt, med böjt knä.
Thomas Strömquist -
Man -
1969 -
Stockholm
8:e Mars 2009 - 19:53
Jo Klas, men nu springer ju Gebrselassie i ett tempo som vi dödliga kallar sprint...
Sen är det så att många tror som du att det viktiga är att inte landa på hälen, så många att det numera uppfattas som sanning...
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
8:e Mars 2009 - 20:01
Klas : Kan Gebr. komma upp i 90 kadens, längden såg extremt ut
För övrigt, så hade jag för hög kadens idag 94. spänd kändes inte bra. Vet ej varför
Thomas Strömquist -
Man -
1969 -
Stockholm
8:e Mars 2009 - 20:22
Argumenten för framfotalöpning:
1) Under 10 000-tals år av utveckling så drog våra förfäder på sig tightsen, meshkepan och fyllde flaskorna i vätskebältet för att sedan ge sig ut och nöjesspringa långa sträckor på asfalt och liknande underlag. De sprang barfota och alltså på framfoten (om du tror att det går att landa på hälen då man springer barfota har du fel). Om du tror att någon av dessa barfotalöpare är på väg att landa på hälen tror du också fel:
http://archives.record-eagle.com/2005/jul/20bare.htm
http://www.fitsugar.com/271827
http://www.daylife.com/photo/0goVfZ0cqB5cE
2) Titta på hur ett barn springer; då ungen spurtar över hela gräsmattan hos farmor så motsvarar det ca ett maraton. Kolla ska du se att de springer på tå och barn gör ju alltid allting naturligt och rätt; tror du det är hundbajs? smaka och bli säker! tror du det är minusgrader? slicka på en lyktstolpe!
3) Titta på de som är bäst i världen! Spring likadant, att de springer i ditt 100m-sprint tempo på millopp spelar väl ingen roll? Eller att de väger typ 45 kg? Att springa annorlunda vid olika hastighet är ju lika absurt som att t.ex. en häst skulle byta gångart då den ökar farten.
4) Joggingskofabrikanter är onda och alla är i konspiration med varandra, syftet är att förstöra joggares fötter och göra dem beroende av att köpa deras dyra skor. Som tur är börjar det komma tillverkare av skor tänkta för framfotslöpning (eller som vi säger: ”den enda vägen”),
konstigt nog är dessa skor ännu dyrare, men det är de värda!
5) På 80-talet (”good old days”) så tillverkades mycket bättre skor, platta och fina, som gjorda för framfotslöpning. Om du tränade inför maraton på 80-talet och tycker dig minnas att alla sa att man skulle ”rulla på foten” och alltså sätta i hälen först, så minns du fel.
6) Om man landar på hälen bromsas hela framåtrörelsen upp och man får börja om löpturen efter varje fotisättning. Eftersom man landar med helt sträckt ben jämt så skadas knäna. Vill nån ha bevis för detta så kan vi peka på en fin streckgubbeanimering komplett med smärtblixtar så man ser hur illa det tar.
;-)
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
8:e Mars 2009 - 20:25
Thomas : du kan gärna träna upp mig, så jag springer på framfoten. ( Idag på mittfoten )
Inte många på detta forum springer på framfoten te x under en halv mara.
Fredrika G -
Kvinna -
1967 -
Stockholm - södermalm
8:e Mars 2009 - 21:17
Mikael häng med på kursen i påsk så får du lära dig :-)
Klas Orsvärn -
Man -
1960 -
Sollentuna
8:e Mars 2009 - 22:04
Bra sammanfattning Thomas ;-)
Du glömde argumentet att det inte finns några andra djur som landar på hälen, förutom sköldpaddor och koalabjörnar ;-)
Jag tycker inte man ska dra så många växlar av hur Gebreselassie springer. Min pekare var bara för att visa att det inte är så lätt att se på TV hur man verkligen landar. Och ingen av dina barfotabilder visar när man har landat med kroppstyngd på foten i marken.
Apropå vilken kadens som Gebreselassie har, så vet jag inte. Men han springer under 3-minuterstempo på marathon, så om man antar att han har en kadens av 180 isättningar per minut, så flyger han minst 1.85 meter mellan varje isättning.
Thomas Strömquist -
Man -
1969 -
Stockholm
8:e Mars 2009 - 22:22
Klas: nä, jag vet, det syns inte hur löparna landar, men jag vet av egen erfarenhet att det går alldeles utmärkt att landa på hälen vid barfotalöpning. Vid "vanlig" löpning är jag nog mittfotslöpare (tror jag) tycker det blir lite frikyrkostämmning i dessa trådar ibland bara.
Robert Roman -
Man -
1962 -
Torslanda
9:e Mars 2009 - 09:00
Sprang igår 25 km med tanken hela tiden att landa med fötterna rakt under kroppen. Vet inte kadens, men upplevde att de problem som jag haft med att få ont runt anklarna var mindre. Lite kramkänning högt upp i vaderna istället men gick över. samt att min onda höft som brukar bli väldigt stel efter 15 km, var som bortblåst. Kan bero på mycket stretchning men tror ändå att det var skonsammare.
Kändes även som att krafterna räckte mycket längre. Det var spöregn och mycket blåsigt så jag hade förväntat mig att ta mer slut bara med de förhållandena.
har inte haft särskilt långt steg innan, men upplevde att jag landade mer under höften under denna rundan. Kommer definitivt att fortsätta så.
Staffan Dahlgren -
Man -
1971 -
Nykvarn
9:e Mars 2009 - 20:10
Mikael, grymma tider du har börjat göra, 25 km i 4:42-fart och 23 km i 4:18-tempo...imponerade. Vad sätter du uppför för målsättning på marathon med de här resultaten? 3:15-3:30 lär ju inte vara något problem?
Mvh Staffan
Klas Orsvärn -
Man -
1960 -
Sollentuna
9:e Mars 2009 - 20:48
Barefoot Rick är ett kul exempel på en barfotalöpare som inte har särskilt bra teknik. Han började med barfotalöpning för att komma bort ifrån sina knäskador orsakade av konventionell landning på hälen i dämpade skor. Nu har han sprungit en massa marathon barfota. Han landar med hela fotsulan mot marken. Högre kadens skulle nog vara en enkel förbättring för honom, men han klarar sig tydligen bra som det är.
http://www.youtube.com/watch?v=YCxoR2xve2E
Thomas Strömquist -
Man -
1969 -
Stockholm
10:e Mars 2009 - 09:58
Jag tycker det ser ut som han har ett alldeles utmärkt löpsteg, en kommentar till filmen är återigen att han landar för långt fram, men jag kan inte för mitt liv begripa varför det skulle vara bättre att ta emot hela kropptyngden med vaden än med ffa lårmusklerna (vilket blir fallet om man landar på lätt böjt knä). Att den där löpstilen skulle ge knäskador tror jag inte ett smack på, tänk lite biomekanik; det är *inte* meniskerna som dämpar, det är musklerna runt en led som böjs lätt. Skulle samma diskussion föras om framfotalöpning skulle väl fotleden ta smällen?
Olof Reimer -
Man -
1959 - Saltsjö-boo
10:e Mars 2009 - 12:08
Tycker att Rick har ganska hög kadens. Mellan 1.54 och 1.59 när filmen körs i normalfart hinner han med ca 15 steg vilket ger en kadens på 90 eller 180 steg i minuten.
Fotisättningen är mittfot/ganska platt. Han sviktar alltså inget med vristerna men däremot ganska mycket med knäna. Låren ser ju ganska välbyggda ut, säkerligen ett resultat av löpstilen.
Har själv en knäskada i vänsterbenet vilket gör att jag inte kan sätta i hälen med sträckt ben. När jag fick skadan för två år sen var jag tvungen att springa lite mer framfot och med böjt knä på vänster ben, medan högerbenet sprang traditionell hällöpning. Vänsterknät har hållit bra, det är nästan rena terapin att springa. Att springa assymetriskt är dock inte helt nyttigt, jag fick en hel del smärtor i vänstra ITB-senans fäste i höften. Omkretsen på vänsterlåret blev också 4 cm större än högerlåret. Efter att jag uppmärksammade detta försökte jag springa lite mer framfota med högerbenet också. Smärtan i höften har försvunnit...
Torbjörn Lingmerth -
Man -
1978 - Vetlanda
10:e Mars 2009 - 12:38
Intressant tråd, en fråga;
Någon som har förslag på en sko eller flera som gör det lättare att landa mer på tå? Just nu har jag asics 2130 och den känns inte optimal.
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
10:e Mars 2009 - 13:13
Redigerad: 10:e Mars 2009 - 13:49
Staffan: tack - 4:18 tiden kändes bra, men den banan. ( men 4:42 nja )
Mitt stora fokus ligger på Gbg och tränar nu efter hur jag ska springa den även om jag långpass varje vecka.
Svårt att säga om Stockholm - 1 gången ( bröt för 3 år sedan ). Men om mitt självförtroende och den fysiska status finns kvar som jag har idag. Är jag sugen att öppna på 4:30 tempo sedan får vi se hur det utvecklar sig :-)
Hur går det själv, tidsmässigt inför maran?
Tobbe : Om du har en te x en 150 g sko bli det mer naturligt mer på tå
Olof Reimer -
Man -
1959 - Saltsjö-boo
10:e Mars 2009 - 14:10
Redigerad: 10:e Mars 2009 - 14:25
Tobbe: Det finns ju specialskor för fram/mittfotslöpning, som Newton och Ecco Biom, men de är ju ganska dyra och jag tror inte att det är ett måste.
Jag tror att räcker med skor som har låga hälar, högst 10 mm skillnad i sulans tjocklek mellan häl och framfot (trampdynorna). Som Mikael säger så funkar det nog utmärkt med en lätt tävlingssko, de har ju tunna sulor och låga hälar. Brooks T6 som finns på Stadium verkar ju vara ett prisvärt alternativ
Torbjörn Lingmerth -
Man -
1978 - Vetlanda
10:e Mars 2009 - 15:35
Tack Olof för ett bra och snabbt svar :-)
Staffan Dahlgren -
Man -
1971 -
Nykvarn
10:e Mars 2009 - 15:44
Mikael: har bara kört Maran en gång på 3:41 (5:15 i snittfart), i år är jag bättre förberedd med flera mil och flera långpass i benen så det självklara målet är 3:30, jag har kört upp till 33km i 5:00 fart utan problem flera gånger så jag är hoppfull. Det enda orosmoln jag har är värmen som jag vet att jag är känslig för.
Ska köra mer högkadens nu framåt, bla a långpass +30km nästa helg så får vi se hur det går....
Janne W -
Man -
1969 -
Solna
10:e Mars 2009 - 17:51
Redigerad: 10:e Mars 2009 - 17:53
Gebrselassie springer, precis som många andra elitmaralöpare, med ca 96-kadens (16 steg per 10 s). Går att se i flera klipp med honom, t ex från Berlin-maran. Verkar vara en idealisk kadens för fart nedåt 3 min/km.
Det var någon som undrade...
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
10:e Mars 2009 - 17:55
Janne W:
Imponerande att han fixar det, längden ser sjukt långa ut. Frekvensen måste vara extrem hög
Ps : Hur mår ditt knä. ? Läst i din träningsdagbok
mvh
Johan I -
Man -
1987 - Örebro
10:e Mars 2009 - 23:18
Redigerad: 10:e Mars 2009 - 23:19
Ang. Gebreselassie, vissa hävdar ju att han springer enligt den s.k. "Pose Method". Där utgår man i princip från 90 i kadens och man ökar farten genom att luta sig mer framåt och öka kadensen. Så visst är 96 i kadens högt (för gemene man) men det är också en förutsättning för god löpekonomi vid hög hastighet. Han landar även på mitten av foten.
Haile Gebreselassie är dock hur grym som helst, helt sjukt att han klarar det han gör. Ligger väldigt mycket träning bakom det. Och som motionär är det inte någon större idé att jämföra sig med honom, man har inte en chans. Men han ger ju helt klart inspiration.
Klas Orsvärn -
Man -
1960 -
Sollentuna
10:e Mars 2009 - 23:57
Tobbe, jag skulle vilja säga att det viktiga är inte vilka skor man har. Dämpande skor är förrädiska på det sättet att man inte tydligt känner en bromsande landning på hälen. Men om man försöker ta lätta steg med hög kadens och landa under kroppen, så går det ganska bra även med vanliga löparskor.
Det är riskabelt att på egen hand och plötsligt göra stora ändringar i löpsteget, eftersom musklerna inte är anpassade och man dessutom lätt spänner sig och gör andra fel. Därför tror jag det är bäst att först förbättra löpsteget och vänja sig vid det, innan man byter till tunna skor. Och jag tror det är bra att göra även skobytet i steg, så man inte går till tävlingsskor direkt.
Eller så går man Romanov´s kurs på påskafton och ändrar allt på en gång ;-) Rekommenderas för de som verkligen vill lära sig hur man gör för att få ett effektivt och skonsamt löpsteg.
Olof Reimer -
Man -
1959 - Saltsjö-boo
11:e Mars 2009 - 00:24
Tobbe tycks ju ha lite fartambitioner så ett par tävlingsdojor i garderoben kan ju aldrig vara fel.:-) Med sådana lär man ju bli tvungen att överge extrem hällöpning...
Johan Borehall -
Man -
1986 -
Katrineholm
11:e Mars 2009 - 22:40
Kadens betyder det att springa harmoniskt?
Torbjörn Lingmerth -
Man -
1978 - Vetlanda
11:e Mars 2009 - 22:55
Olof; jo klart man vill öka farten och orken, men jag vet inte om jag behöver förändra min löpstil för att lyckas. I grund och botten löper jag för att må bra och hålla mig frisk. Givetvis är alla diskussioner om armpendel, löpsteg, andning mm superintresseanta och jag som nybörjare försöker snappa upp så mycket som möjligt.
Klas; Tack för tipset!
Peace
Janne W -
Man -
1969 -
Solna
12:e Mars 2009 - 00:09
Johan I: ja Gebrselassie är helt enorm. Men jag tror knappast han hade hört om pose-metoden när han sprang mil efter mil i sin ungdom och lade grunden för det där fantastiska löpsteget. :-)
Johan B: varför inte, hehe. Löpning i rätt kadens känns ju riktigt harmoniskt.
Mikael Ö: det är åt h-e med knät och jag vet knappt varför (får veta mer snart hoppas jag). Men tur att det finns såna här trådar. Dämpar värsta löparabstinensen, litegrann...
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
12:e Mars 2009 - 19:51
Janne W : Vet att det inte hjälper, men jag lider med dig.
För övrigt: tror jag det var Evy Palm som slog Pb på marathon när hon hade haft krånglande höft i 5-6 veckor
_______
Idag när jag löpte, lutade jag mig lite framåt. Kändes mycket bra.
Micke -
Man -
1981 -
Kristianstad
6:e April 2009 - 16:56
Skönt solväder - underbart återhämtning idag.
Nu när jag har sprungit utifrån ( tänkt på kadensen ett tag ) är det dags för en utvärdering, reflektion och vissa frågor.
- När jag springer pass på runt 4:35 - 5:00 minkm ligger jag på kadens runt 85- 87, oerhört svårt att komma upp i mer kadens när det är lugna pass.
- När jag som te x igår när jag höll 3:57 min/km så är det inga problem att komma upp runt 92- 94 kadens. Frekvensen blir enorm.
Dessa två olikheter ( ovanstående ) gör mig ingenting. Tror ni det gör något att jag använder olika kadens vid olika pass ( medvetet ) ?
94 kadens kanske är för mycket, det jag funderat på ( provat ). Är dra ned på kadensen till 90 ( lite större steg ) och luta sig framåt "fri falls löpning". Borde inte energin bli ännu bättre Synpunkter på det ?
mvh
Filip Alderin -
Man -
1978 -
Göteborg
6:e April 2009 - 21:03
Jag tror att du ska försöka ligga kring 90 i kadens ovsett fart och låta frånskjutet i steget variera (där det blir mindre frånskjut på dina högre km-tider). Detta fungerar fint för mig, även om det blir lite "springa-på-stället" känsla.
Viktor Johansson -
Man -
1984 - Helsingborg
22:e April 2009 - 18:40
Efter en del problem med benhinnor och annat började jag läsa allt jag kunde hitta om framfotalöpning och sedan dess försökt hålla mig på framfot eller landa mitt på...eller iaf trott jag gjorde det...
Men nu här om dagen skaffade jag ett par Saucony Tangent 3, vilka jämfört med vad jag alltid sprungit i tidigare är väldigt lätta...det var som det sa klick bara: Jasså, det är så här det känns att springa på framfoten!
Vilken skillnad det var att använda en lättare och framför allt plattare/tunnare sko.
Det här med bättre kontakt med underlaget verkade helt plötsligt självklart.
Träningsvärk i vaden dagen efter, det va länge sen!
Troligen kommer min Asics GT-2140,vilka jag älskat tidigare, förpassas till garderoben och de får nog stanna där...
Daniel C -
Man -
1968 - Västra frölunda
10:e Maj 2009 - 00:51
Ok, nu har jag kollat in pose löpning med hjälp av Dr. Romanov´s dvd o diverse texter från hans hemsida posetech. Idag när jag sprang så tänkte jag att jag skulle testa hur det va att springa med 90 i kadens. Det gick la sådär.Jag har alltid legat runt 80 i kadens med hällöpning med tider kring 5 minuter per kilometer för distanser från 10 km o uppåt. När jag nu ökade kadensen rejält så åkte ju pulsen upp ganska så ordentligt men framförallt så orkade jag inte springa så långt. Jag tänkte hela tiden på att sätta i framfoten eller mittenfoten med ett resultatet att jag fick ont på baksidan av smalbenen. Framförallt så kändes det inte naturligt. Frågan jag ställer mig är ju hur jag ska tänka vid nästa test.
Vad jag har försått så blir det nästan naturligt att man inte sätter ned hälen vid så hög kadens som 90 i kadens o då borde jag kanske sluta o tänka på hur jag sätter ned foten vilket också kanske skulle resultera till en mer avslappnad löpning eller har jag fel?
När jag sprang med 88 ii kadens så sprang jag på 4,30 men jag blev också väldigt trött. Kändes som ett 1 kilometers intervallpass. Att hålla sig till 5 minuter vid den kadensen verkar ju nästan omöjligt då jag är 1,86 lång. Blir det inte väldigt onaturligt att springa med ganska låg fart men hög kadens eller är det så att den höga kadensen o relativt låga farten gör att jag lättare kan kan springa enligt pose metoden?
Alltså frågan är om jag kan springa med 90 i kadens med en fart kring 5 minuter utan att det känns onaturligt o att jag också orkar springa lika långa sträckor som jag sprungit med hälisättning un på en gång.
Carl R -
Man -
1974 - Nyköping
10:e Maj 2009 - 09:32
Daniel, försök hitta någonstans där du kan prova att springa barfota en km. En fotbollsplan, ett inomhuslöpspår eller en välsopad asfaltstump. När man är barfota så får man väldigt mycket aha-upplevelser.
Walker67 -
Man -
2007 - Växjö
11:e Maj 2009 - 23:38
Redigerad: 11:e Maj 2009 - 23:45
Ar-landa
Mattias Jägstedt -
Man -
1973 -
Halmstad/gullbranna
12:e Maj 2009 - 08:15
Har också prövat att hålla 90 i kadens och jag tycker också det är väldigt svårt. Jag lyckades i och för sig komma upp i det igår när jag testade, men det känns inte som något jag kan hålla någon längre sträcka. 85 däremot skulle jag nog kunna klara bättre. Men borde inte kadensen ha att göra med längd och sånt också. Det borde ju vara svårare att hålla en hög kadens ju längre man är, eller rättare sagt ju längre ben man har. Eller? Någon som jämfört hur det ser ut för någon längre elitlöpare (om det finns) jämfört med alla korta löpare?
Johan I -
Man -
1987 - Örebro
12:e Maj 2009 - 13:53
Har redan skrivit detta i flera andra trådar om stegfrekvens (finns många, sök så hittar ni) men:
Så här skriver Polar som stegfrekvens och steglängd i sin manual:
"
Stegfrekvens* (eller takt/kadens) är det antal gånger per minut som foten med stegsensorn slår i marken.
Steglängden* är genomsnittslängden för ett löpsteg ((höger+vänster)/2), dvs avståndet mellan fotisättningarna.
Löphastighet = steglängd * stegfrekvens * 2
Det finns två sätt att öka löphastigheten; antingen genom att röra benen snabbare (högre stegfrekvens) eller genom att ta längre steg.
Långdistanslöpare på elitnivå springer vanligtvis med en hög stegfrekvens på 85-95. I uppförsbackar är frekvensen vanligtvis lägre. I nedförsbackar är den högre. Löpare anpassar steglängden för att vinna hastighet, steglängden ökar när farten ökar.
Men ett av de vanligaste misstagen löpare gör, är att ta för långa steg. Den effektivaste steglängden är den som känns naturlig – den som känns bekvämast. Genom att styrketräna dina benmuskler kan du springa snabbare, då musklerna klarar av att föra dig framåt med längre steg.
Du bör också arbeta på att få en maximalt effektiv stegfrekvens. Frekvensen är svår att utveckla, men om man tränar korrekt kan man bibehålla samma frekvens igenom hela loppet och därmed optimera prestationen (om du springer i en tävling). För att utveckla frekvensen bör nerv-muskelkontakten tränas ganska frekvent. Ett träningspass med frekvensträning i veckan är en bra början. Lägg in lite frekvensträning i resten av din träningsvecka. Under långa, lätta lopp kan du lägga in sträckor med snabbare frekvens emellanåt.
När du tränar för längre lopp (halvmaraton, maraton eller längre lopp) kan det vara bra att bevaka frekvensen. En för låg frekvens vid den förväntade löphastigheten kan ge problem senare i loppet när benen blir uttröttade. Ett sätt att undvika detta är att försöka öka stegfrekvensen vid den förväntade löphastigheten. Du kan ställa in löpardatorn så att den visar tempo och stegfrekvens. Försök att korta av steglängden och öka frekvensen med bibehållen fart (ställ in en smal tempozon med ljudsignal). Du kan sikta på att hålla frekvensen över följande:
80/min (4-timmars maratonlöpare)
85/min (3:30 maratonlöpare)
88/min (3-timmars maratonlöpare)
Kom ihåg att detta är bara generella riktlinjer, långa löpare har naturligt något lägre stegfrekvens. Löpare bör också själva känna efter vad som känns bekvämt för dem personligen.
Ett bra sätt att öka steglängden är att styrketräna med backträning, löpning i mjuk sand eller trappträning. En sexveckors träningsperiod med styrketräning ska ge märkbara resultat på steglängden, och om detta kombineras med träning för snabbare frekvens (som korta steg på den bästa 5 km farten), ska detta ge märkbara förbättringar på hastigheten
"
Sen finns även denna tabell (också från Polar):
"
Recommended Cadence vs. Height
Marathon time 4hours 3.5hours 3hours 2.75hours
Pace 5:42/km 5:00/km 4:17/km 3:55/km
Height
190cm 84-86 86-88 88-90 90-92
180cm 86-88 88-90 90-92 92-94
170cm 88-90 90-92 92-94 94-96
160cm 90-92 92-94 94-96 96-98
"
Carl R -
Man -
1974 - Nyköping
12:e Maj 2009 - 20:58
Jag funderar lite över ordet steglängd och undrar egentligen om det ger felaktiga associationer. Steg för mig det är när man går, och för att ta ett långt steg så sträcker man ut benet framåt. När jag springer så tror jag iaf att jag kan påverka löpstegets längd utan att göra längre rörelser i längsled. Nån som fattar hur jag menar?
Bra info i manualen där förresten. :)
Johan I -
Man -
1980 - Lund
12:e Maj 2009 - 22:47
Jag brukar landa på undersidan av foten.
Det är väl inte så noga var man landar så länge det känns naturligt.
Karl-Johan Forsvall -
Man -
1965 - Långås
13:e Maj 2009 - 11:38
Carl R har en poäng här.
Exempel: Jag och Gebrselassie har ungefär samma kadens, tillsammans med tusentals andra löpare. Men jag kan inte jämföra mig med honom i fart. Varför? Detta beror egentligen inte på att han tar "längre" steg än mig i den meningen att han sträcker ut benen vid varje steg, utan på hans styrka och spänst. Han "hoppar" helt enkelt längre än mig i varje steg. Han är en gasell och jag en sköldpadda, men vi tar lika många steg. Så om man skall vara korrekt så är "steglängd" egentligen fel uttryck, det kan bli vilseledande för folk att tro att de skall sträcka ut sitt steg längre när det egentligen handlar om den styrka och spänst som finns i benmusklerna.
Problemet är nog att man kanske blandar ihop "gångsteg" med "löpsteg". När man går kan man öka farten genom att förlänga stegeteftersom det inte sker något "hopp" i gång, men i löpning är detta oekonomiskt och ökar skaderisken. Därför är det spänsten och styrkan i frånskutet i varje steg man skall förbättra för att öka farten. Kanske skall man istället börja tala om "löpstegslängd" eller nått...
Marika Greberg -
Kvinna -
1969 - Kållered
13:e Maj 2009 - 14:13
I friidrotten skiljer man enkelt på långdistansare och kortdistansares löpsteg genom skorna. En sprintsko har endast spikar i framfoten och har inte ens en riktig häl då löparen i princip aldrig sätter i den. Långdistansare landar längre bak och sträcker också ut underbenet vilken en kort inte gör. Sprinters använder massor med spänst i att trycka sig själva framåt. Det använder man också vid längdhopp och därför är det vanligt att sprinters också är duktiga längdhoppare. Vad gäller Carl R och Karl-Johan här uppe har dem helt rätt att det givetvis handlar om hur långt man kommer på varje steg och här vinner Gebrselassie över Karl-Johan då han har en annan spänst och styrka och kommer längre på sitt löpsteg. Det är därför man som långdistansare även mår bra av att träna kortintervaller med sprintteknik för att få upp spänsten. Man kan dock inte köra sprintlöpsteg under långa sträckor. Tycker dock man skall fokusera på att springa avslappnat och i en stil som passar. Gebrselassie springer ju extremt vackert men det finns rätt många "konstiga" löpstilar bland eliten, . Dock fokuserar vi som tränar barn i friidrott massor på att få till fint löpsteg på våra aktiva under dem unga åren. Men tyvärr kan man inte göra så mycket åt det efter 14-15 års åldern. Men man kan alltid använda löpskolningsövningar som styrketräning.
Fredrik Karlsson -
Man -
1979 - Göteborg
15:e Augusti 2009 - 11:11
Tack för alla bra tips om Löpning.
Jag hade fastnat med en inefektivlöpning, som bara var jobbig och utvecklingen riktigt dålig.
Efter att jag började tänka på steget dvs placera fötterna under mig och hålla en kadens runt 90 så lossnade löpningen.
Fick en annan hålning, mer rulle på benen " Lite smurf känsla" Skratt. Men så mycket bättre löpning. Nu skall jag bara nöta vidare och göra detta till en naturlig löpning för mig. Först skall bara träningsvärken i vaderna försvinna.
Tack för alla bra tips och förklaringar : )
Registrera dig här eller logga in till vänster.