Löpning • Kom igång • 29 inlägg • 9381 visningar •

Tips för att hålla farten nere?

Mona M
1971 • Östersund
#1
•
5 april 2011 - 22:39
Gilla
Jag har precis läst trådar angående skillnader mellan löpband och barmark och har sett att de flesta (inte alla) tycker att det går långsammare på barmark.

Jag har nyss börjat springa och har pga astma enbart sprungit på löpband än så länge.
När vägarna är fria från snö/is/lera och luften varmare är naturligtvis planen att börja även ute.
Men jag är lite nervös över hur jag ska kunna hålla tempot nere.

På bandet är det lättare då jag ställer in hastigheten på 9,5 km/h (drygt 6 min/km tror jag) och om jag springer in i bandet saktar jag bara ner.

Men hur sjutton gör jag för att hålla tempot nere när jag är ute?

Jag har rätt långa ben och tar långa kliv även när jag går men tror inte att min kropp riktigt pallar för högre hastigheter just nu.
Jag vill helst på ordning på distansen först och sen öka på hastigheten.

Någon som har något tips?
< < < 1 2 > > >
Hampus
1980 • Stockholm
#21
•
10 april 2011 kl 13:48
Gilla
En puls- eller GPS-klocka är nästan en förutsättning för att lära sig fart innan man är rutinerad, inte för att jag tillhör den senare kategorin.

Jag har märkt en annan sak kopplat till fart och det är att hastigheten på senaste passet sitter kvar i benen till nästkommande pass. Kan vara något man kan ha med sig, har man kört ett snabbt pass och har långpass därpå så får man verkligen "dra ner" takten.

Varför vänta på torka och värme? Låter fullständig onödigt om du frågar mig :-) Tror många (inte alla) håller med mig att löper gör man oavsett väder, hade exempelvis en runda i vintras i Umeå, -22 grader (med lungplus, även airtrim finns) - så länge man är i rörelse så är det varmt och gosigt ju :-) Förstår iof om astman ställer till trots hjälpmedel.
Mona M
1971 • Östersund
#22
•
10 april 2011 kl 14:08
Gilla
@Hampus, jag skulle gärna ut redan idag om jag kunde :-)
men dels så klarar inte mina luftrör luften ute riktigt än, sen bor jag intill en skogsväg som är mer eller mindre en leråker just nu och jag är löjligt rätt om skorna :-)

Men jag har ju "turen" att fylla 40 i år och jag har kommit på att det är en riktigt bra anledning att skämma bort sig själv med "onödiga" prylar, tex en träningsklocka (eller en fläskig tatuering *oups*)

Anar en viss 40-årskris här, he he....
Steve Gustavsson
1965 • åmotfors
#23
•
11 april 2011 kl 09:57
Gilla
Härligt angående "onödiga" prylar! Ja älskar att lägga pengar på tränings prylar och ser det som en hälsoinvestering, men höjer dom priset på falukorven nån krona så svär man fast man dagen innan köpt skor och nåt plagg=2500:- !!
Har dessutom samma problem med att hålla låg fart, vi verkar ha ungefär samma fart, ca 10.5km/h på löpband med "rätt steg" men när ja började ute på asfalt med samma hastighet så fick jag ont i både knän och insidan smalben? . Skulle gärna kunna jogga lite lugnare 9 -9.5km/h men det känns inte riktigt rätt på nåt vis. Men det kanske blir lättare när jag köpt en 305! För mitt mål är att kunna ta låånga pass i lugnt tempo.
Men är samtidigt väldigt kluven , för när ja tränar så ska ja helst vara violett i aniktet och pulsen nästan övergå mot flimmer för att ja ska va riktigt nöjd...och det där med att prata samtidigt begriper ja inte rikktigt man ska kunna väsa fram 112.....

Mona M
1971 • Östersund
#24
•
11 april 2011 kl 11:29
Gilla
Problemet löst...typ :-)

Idag beatämde jag mig för att det var slutdaltat, ut med mig bara.
Kanske ett något ogenomtänkt beslut då jag har jobbat två nätter och inte sovit ordentligt, dessutom får jag fortfarande inte den jäkla Bricanylen att fungera som den ska.

Hur som helst....
Lösningen blev just irriterande långsamt.
Så långsamt jag kunde utan att gå över till gång (kändes som jag stod och hoppade på stället där ett tag).
Jag sprang 4,4 km och lyckades hålla mig mellan 6-6,20 min/km nästan hela tiden (nån dipp bara när jag var nere på 4,5 eller nåt).
Men jag måste erkänna att det var skitjobbigt att hålla det tempot och inte ett dugg skönt.
Jag måste nog jobba med flåset så jag kan hålla liiite högre tempo i alla fall.
Men nu har jag inget att skylla på längre så nu är det bara att köra på :-D
Mona M
1971 • Östersund
#25
•
11 april 2011 kl 11:36
Gilla
@Steve ja men eller hur :-)
Jag vägrade precis köpa en pytteliten drickyoghurt till dottern för den kostade 15 kronor eller nåt, men tänker själv kosta på mig både det ena och det andra.
men som du säger så räknas det ju som hälsoinvestering.

Håller med dig, jag förstår inte heller de som vill (och kan) prata under löpning. Ju mera jag svettas desto mer taggad blir jag och vill ge mer och springa längre och fortare :-D
Därför jag måste ha telefonen med mig på rundorna, så jag kan ringa efter hjälp om jag skulle kolapsa i ett dike :-D
Fast jag är inte helt säker på att jag ska ha en pulsklocka då jag är en högpulsare. Jag kanske får en infarkt bara av att se vilken puls jag har.
Kaj Bouic
1979 • Farsta
#26
•
11 april 2011 kl 21:54
Gilla
Mona, lyssna på en bra ljudbok. Ett bra sätt att hålla nere farten och samtidigt springa lite längre.
Oldboy
1952 • Danderyd
#27
•
12 april 2011 kl 09:30
Gilla
Man behöver inte bli lila i ansiktet för att bli trött, det är bara att springa tillräckligt länge! Man kan börja gå en bit och låta det "omärkligt" övergå i löpning men sedan nöja sig någon timme. Det är mycket lättare att hålla nere farten andra och tredje timmen ;-)
Daniel Kjellberg
1974 • Göteborg
#28
•
12 april 2011 kl 14:29
Gilla
Min 305:a är det enda som hjälper mig. Piper till när det går för snabbt/långsamt.
Utan det skulle jag inte kunna springa i lugnt tempo.
Birthe Kjaersman
1960 • Örsås
#29
•
12 april 2011 kl 15:02
Gilla
"Irriterande långsamt"
:D
Jag känner så väl igen det.
Det är, har jag upptäckt, den perfekta starten när jag springer långlopp, typ Göteborgsvarvet. Då hamnar jag automatiskt i ett tempo som jag kan hålla hela Varvet runt utan att knäcka mig. Om jag är jättefräsch mot slutet försöker jag öka, men först efter 2/3 av loppet.
Det har gjort att jag inte någon gång har råkat illa ut. Vissa Varv har jag sprungit fortare andra halvan än den första och jag har nästan alltid mått bra i kroppen dagen efter. Träningsvärk förstås, men inte så farligt.
Tyvärr såg man många utslagna löpare som kollapsat förra året, på grund av att de inte lyssnat på kroppen. Notabelt var att de var alla unga män <30... Alfahanesyndromet?
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.