18 januari 2014 kl 23:10
Pulsen är ett användbart hjälpmedel för analys och också för träning när man har lärt sig tillräckligt om alla faktorer som påverkar den.
Viktigare är att få en känsla för sin kapacitet, hur långt man klara att springa i olika farter eller snarare vid olika ansträngning - som ju också kan variera med omständigheter som hur man tränat senaste tiden t ex.
Den fysiologiska grunden för begreppet tröskelpuls är svajig, det är mer fruktbart att titta på tröskelfarten som ett praktiskt begrepp (finns ingen stabil teoretisk grund för detta heller, men det kan användas rätt väl i praktiken). Den brukar anses ligga mellan ens tävlingsfart på milen och på halvmara och då är den ju rätt väl bestämd. Men det är skillnad på om man är mycket vältränad eller "nybörjare".
Maxpulsen är också ett svävande begrepp, den är t ex olika för olika aktiviteter. Den har inte mycket med själva hjärtats maximala puls att göra (den är betydligt högre) utan avspeglar hur snabbt hjärtat måste slå för att försörja musklerna med blod (syre, glukos...borttransport av koldioxid mm). Den beror därmed av den arbetande muskelmassan och dess egenskaper. Maxpulsen avtar inte med åldern för alla, jag skulle tro att den kan fås att öka om man gör ett träningsprogram som har det som främsta syfte - vad det nu ska vara bra för.
Vanligare är nog att den praktiskt nåbara högsta pulsen minskar efter en period med intensiv träning, vilopulsen såväl som arbetspuls vid ett visst arbete sjunker ju kraftigt, min gissning är att den puls man orkar driva fram är lägre när man är topptränad än om man kört bara, säg, lågpulsträning innan.
Slutsats: styr inte träningen efter pulsen, snegla gärna på den som en extra indikator men låt känslan av ansträngning styra och använd farten som främsta hjälpmedel.