Löpning • Träning • 16 inlägg • 2134 visningar •

Minskat frånskjut

david rinnan

1975 • tyresö

•

4 mars 2014 - 12:58

Gilla

Med mindre frånskjut får jag mindre ont och guppar mindre upp och ner. Det blir lättare att hålla en takt som gör att jag får effektivt driv genom steget i stället för att säcka ihop och mala.

När jag går brukar jag tänka på, öva och fundera, testa och experimentera. Med höft, hållning och steg.

Att gå kraftfullt med ett rejält frånskjut kan göra att även mina väl tränade vader får krampkänningar efter bara ett par hundra meter. Speciellt om det är lite uppförs.

När jag gör ett mindre frånskjut så minskar också farten så vida jag inte kompenserar. Jag försöker fundera över och känna efter hur jag kompenserar och det enda jag tycker mig kunna notera är att höften jobbar mer.

Tänk dig känslan när man står stilla med båda fötterna fast i marken och vrider överkroppen ömsom vänster och höger.

Stämmer det och är det korrekt att rörligheten i höften i kombination med bålmusklerna gör att jag får större muskelgrupper som jobbar i stället för att bara vaden trycker i från precis islutet på steget?

Det är lätt att tro att jag är inne på att foten är i marken längre tid bara för att höften jobbar. Men det är inte vad jag syftar på, i alla fall inte på ett markant sätt. Takten bibehålles fortfarande.

Eller är det helt fel. Är det bara så att tar mig igenom ett fall på mest effektiva sätt. Dvs utan att bromsa och utan att skjuta i från extra mycket vilket bara tenderar att resultera i ett "översteg".

Linus

1977 • Blentarp

•

4 mars 2014 kl 20:58

1 Gilla

Varför minskat frånskjut? Bara för att massa folk skriver på forum att det är så himla bra med lite frånskjut och att du inte ska hoppa högt under löpsteget betyder inte att det är så. Människor som springer snabbt hoppar högt och har ett kraftfullt frånskjut. Att det skulle minska skaderisken med minskat frånskjut finns det inga bevis för heller.

Primärt kommer frånskjutet från säte och baksida lår. Om du använder vaderna för mycket kan det såklart skapa problem.

Njut av löpningen :)

Andreas Moberg

1982 • Göteborg

•

4 mars 2014 kl 21:14 Redigerad 4 mars 2014 kl 21:31

Gilla

Är det något sådant här du menar? http://www.youtube.com/watch?v=tJWPwVF30yo att det du gör när du minskar frånskjutet skulle vara att anamma "glidarstilen"?

Det är väl rimligt att anta att alla triathleter som studerats här är tränade i ungefär samma utsträckning inför uppgiften. Orkar inte se hela filmen nu men vad jag kan minnas, sägs det inte att analysen tydliggör att gasellstilen är överlägsen för att springa snabbt. Det finns säkert en brytpunkt någonstans där det krävs gasellstil för atthålla hög fart men hur snabbt behöver en springa för att den ska spela någon roll? Maran på 3h? 2,5h?

Det går att springa "ganska snabbt" utan att hoppa högt. Kraftfullt frånskjut och höga hopp (-->högt fall) borde väl rimligtvis ge högre ackumulerad belastning på t ex leder och de muskler som står för frånskjut/dämpar fallet, för en given sträcka, sluttid och stegfrekvens? Sedan undrar jag hur gaseller springer över stock och sten i skogen. Måste vara en enorm risk för stukning med dessa kraftfulla frånskjut och landningar?

Om en vill slå världsrekord är det säkert bäst att vara gasell. Eller gepard. :)

david rinnan

1975 • tyresö

•

4 mars 2014 kl 21:48

Gilla

Linus, du undrar varför jag minskat frånskjutet.

Jag tror jag skrev det först i mitt inlägg.
"Med mindre frånskjut får jag mindre ont och guppar mindre upp och ner. Det blir lättare att hålla en takt som gör att jag får effektivt driv genom steget i stället för att säcka ihop och mala. "

Jag påstår inte att det är mer effektivt än något annat. Även om jag skulle våga på mig att påstå att det nog kanske är fallet om vi talar om löpning i uppförsbacke.

Det här handlar om hur jag upplever det. Alltså inte konkret forskning på något sätt. Min fråga är. När jag gör detta, från vilket jag tycker jag får positiva effekter av, så måste ju rimligen några andra muskler jobba mer i stället. Är det höften? eller något annat?

Andreas. Ja jag är glidare till 100% skulle jag tro. Säkert inte när jag maxar farten på en kort intervall. Just nu tränar jag inför paris marathon som blir mitt första marathon. Det vore kul att komma under 4h.

Jag har inga extrema fartambitioner utan gillar att springa lite längre sträckor. Jag försöker hela tiden finjustera min löpteknik med syfte att finna det som känns bäst och som är mest effektiv.

Vidare info är att jag har alltid haft ganska korta hälsenor och vad jag uppfattar som god spänstighet. För mig har ett mer "framfota" steg känts naturligt. Jag springer i skor med 0 till 4mm drop oavsett om det är 5km eller 30km. Det sätt som jag springer på och hur min kropp är skapt gör att jag lätt kan råka gå upp för mycket på framfoten. Det tenderar att leda till lite överansträngda vader. Men egentligen inget överdrivet problem.

Klas Orsvärn

1960 • Södermalm

•

4 mars 2014 kl 21:54

Gilla

Det kan vara intressant att notera att riktiga gaseller inte studsar mycket när de springer fort, eller geparder för den delen. Och sprinters är ju riktiga glidare, har bara den vertikala rörelse som ges av armar och ben på grund av rörelseomfånget som är en konsekvens av hastigheten. Att den nya maraeliten är mer studsig kan bero på andra saker än att det är effektivt.

Johan Pihl

1975 • Olofstorp

•

4 mars 2014 kl 22:56

1 Gilla

Klas: Hur mycket man kan studsa maximalt borde regleras ytterst av stegfrekvens (eftersom tyngdkraften är konstant). Sprinters på elitnivå har en stegfrekvens på nästan 300 steg/minut, dvs ett steg/0.2 s. Den maximala amplituden du kan uppnå mha tyngkraften på denna tid blir 5 cm (5 cm uppåt på 0.1 s samt samma neråt under 0.1 s).

Klas Orsvärn

1960 • Södermalm

•

4 mars 2014 kl 23:25

Gilla

Johan, ja det är en bra poäng, och i praktiken blir det mindre eftersom de inte är i luften hela tiden. Om man springer med glidarstil så regleras amplituden av att armar och ben rör sig vertikalt, och både amplituden och stegfrekvensen ökar med hastigheten, så sprinters faller in under den beskrivningen.

Tage Ericsson

1952 • Varberg

•

5 mars 2014 kl 11:21

Gilla

Re David:
Jag tycker du tänker rätt. Man bör sträva efter så hög verkningsgrad som möjligt i löpningen dvs få den mesta kraften framåt. Jag har några tankar när jag springer och det är att horisonten inte ska guppa upp och ned, hämta kraften i löpsteget centralt med stabil rygg (obs avslappnade axlar) och rikta fötter och armar framåt i steget. Hög frekvens är också en bra tanke.

david rinnan

1975 • tyresö

•

5 mars 2014 kl 12:38

Gilla

Men är det alltså inga andra muskler som får jobba mer när det aktiva frånskjutet minskas?

Måste det inte bli lite mer av att dra sig fram med fötterna kontra att skjuta sig fram i slutet av steget? Dvs lite mer som gång.

Klas Orsvärn

1960 • Södermalm

#10

•

5 mars 2014 kl 12:46

Gilla

Nej, det minskade frånskjutet kompenseras av att du bromsar mindre i första fasen av markkontakten.

Linus

1977 • Blentarp

#11

•

5 mars 2014 kl 14:56

1 Gilla

Angående effektivt löpsteg så visar den senaste forskningen snarare på att mer frånskjut och mer vertical rörelse ger bättre effektivitet, eller löpekonomi.

"we hypothesize that a smaller stride angle, provided it does not compromise stride length, is correlated to better RE. This may indicate effective energy transfer during ground contact through lower vertical oscillations during running."

"However, our results display the opposite, where
runners that display greater stride angles tend to be more economical than their counterparts"

Carl Ekstrand

1976 • Hägersten

#12

•

5 mars 2014 kl 15:02

Gilla

Linus, intressant. Kan du skriva ut vilken artikel det är?

Andreas Moberg

1982 • Göteborg

#13

•

5 mars 2014 kl 15:19 Redigerad 5 mars 2014 kl 15:20

Gilla

Senaste forskningen på elit-/semielitlöpare ja...applicerbarhet på motionärer i makligt tempo=?

Från artikeln :

"Subjects
Twenty-five well-trained male runners (mean ± SD: age 28.4 ± 4.0 years, best 10-km time 32.2 ± 2.1 minutes, VO2max 65.4 ± 4.1 mL·kg-1·min-1, Lactate Threshold 4.86 ± 0.33 m·s-1) were recruited for the study from local running clubs. Subjects were selected according to their recent 10-km personal best time. Inclusion criteria were current participation in races and a 10-km race time <34.0 min. Before participation, runners underwent a medical examination to ensure that they were free of cardiovascular, musculoskeletal and metabolic disease. The Ethics Committee for Research on Human subjects of the University of the
Basque Country (CEISH/GIEB) approved this study, which was performed in accordance with the principles of the Declaration of Helsinki (October 2008, Seoul). All runners were informed about all the tests and possible risks involved and provided written informed consent before testing. All participants were seasoned competitors and they were tested between May–June, i.e., whilst they were in their peak condition for target competitions of the summer season."

Edit: länk till artikeln http://goo.gl/aOKzy7

Linus

1977 • Blentarp

#14

•

5 mars 2014 kl 15:32

Gilla

Andreas,
Man testade i olika farter, men om det är applicerbart på motionärer? Det kommer en studie snart där man tittar på liknande variabler där man just jämför snabb med motionär.

Dessa hastigheter testade man i studien:

"RE values at different velocities were 201.3 ± 13.7 mlO2·kg-1·km-1 at 12 km·h-1, 198.4 ± 12.6 mlO2·kg-1·km-1 at 13.5 km·h-1 and 205.1 ± 16.1 mlO2·kg-1·km-1 at 15 km·h-1. Stride angle was negatively correlated (P<0.001) with RE at 12 km·h-1 (r=0.68, large effect size) (,13.5 km·h-1 (r=0.68, large effect size) , and 15 km·h-1 (r=0.71, large effect size)"

Klas Orsvärn

1960 • Södermalm

#15

•

5 mars 2014 kl 22:23

1 Gilla

Enligt denna rapport så har ju tidigare forskning visat motsatsen, så det är ju inte säkert att det här resultatet är det mest tillförlitliga.

Mitt intryck är att forskarna genom åren har misslyckats hitta starka samband mellan biomekaniska variabler och löpekonomi. Rent anekdotiskt tycker jag också det är svårt att se sådana samband. Förmodligen beror det mycket på att löpekonomi mest handlar om träning, och man testar oftast små grupper, men det kan också vara så att elastisk återvinning kan kompensera ett mekaniskt mindre effektivt steg, särskilt på korta tester.

Jag tycker det viktiga skälet att intressera sig för löpteknik är att minska skaderisken, och då borde det löna sig att minska de krafter man utsätter kroppen för.

Klas Orsvärn

1960 • Södermalm

#16

•

5 mars 2014 kl 22:23 Redigerad 5 mars 2014 kl 22:23

Gilla

dubbelpost

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.