Löpning • Träning • 121 inlägg • 17957 visningar •

Tränar vi för sakta ?

Lars Lindefelt

1958 • Borlänge

•

4 juni 2014 - 11:05

3 Gilla

Jag gjorde en jämförelse mellan resultat 2014 och det år då jag senast sprang Stockholm Marathon. Jag valde ut klubbens 5 snabbaste manliga löpare 1987 och kollade vilken tid som löparen i år löpte in på. Så här blev resultatet.

Placering 27: 2:27:55 jfr med 2:33:17
Placering 58: 2:34:05 jfr med 2:42:36
Placering 176: 2:42:38 jfr med 2:53:46 ( plac 176 var min placering -87 )
Placering 190: 2:43:09 jfr med 2:54:40
Placering 435: 2:51:19 jfr med 3:02:37

Min fundering är vart alla "snabba" marathonlöpare tagit vägen. Det pratas om en löparvåg men den är idag mer på motionsnivå. Är det idrottsklubbarna som är dåliga att locka till sig löpare, eller är dagens löpare helt enkelt inte motiverade att träna så hårt som krävs. Jag kommer ihåg att när vi deltog i Vindelälvsloppet 1987 så möstrades 22 tävlingslöpare från klubben till två lag. För att platsa i förstalaget krävdes tider på ca 1.12 på halvmarathon.

< < < 1 2 3 4 5 6 7 > > >

Christer Tinnerholm

1968 • Grillby

#21

•

4 juni 2014 kl 21:20

Gilla

Tack för gendervinkeln den var bra.

Martin Andersson

1978 • Bergshamra

#22

•

4 juni 2014 kl 22:18

Gilla

Det som är lite märkligt är det enorma trycket på friidrottsklubbarna. I Stockholm så är det 2-4 års kötid för att stoppa in sin unge i en klubbverksamhet. Enligt dotterns klubb så har det vart så här sen Klüft härjade som värst. Att barn inte skulle vilja träna konditionskrävande sporter stämmer inte.

Rickard

1981 • Skoskav

#23

•

4 juni 2014 kl 22:32

Gilla

Det finns väl ett större utbud vad det gäller idrott idag. Det är väl huvudorsaken. Sen har ju folk kanske lite mer ekonomi att ha barnen på hockey och ridning nu när bägge föräldrar jobbar. Löpning var/är ju en ganska billig sport och därför kanske enda valet för en del. Back in the day.

Lars Lindefelt

1958 • Borlänge

#24

•

5 juni 2014 kl 00:15

Gilla

Löparen som gjorde 2:43:09 började träna som vuxen och överviktig. Han vägde 120 kg när han började motionera. Själv började jag träna löpning 21 år gammal. Jag gjorde mina bästa resultat vid 28-29 års ålder. Vi var många löpare i klubben som gick vägen från motionärer till tävlingslöpare. Trots detta gjorde goda resultat och var en av landets bästa löparklubbar under 80-talet.

Henrik Eketjäll

1977 • Eskilstuna

#25

•

5 juni 2014 kl 01:34

1 Gilla

#20 Stefan
Jag (och min 10åriga dotter också) blev överlycklig när jag fick veta att man fick välja att cykla till "kursgården" där fritidsverksamheten ska bedrivas 3 dagar nästa vecka. Inga 25km, men väl 7,5km som ska göras 6ggr på tre dagar.
Än finns det hopp.

Peter H Nilsson

1966 • Karlstad

#26

•

5 juni 2014 kl 06:50

4 Gilla

Ett annat problem - som kan vara OT och i affekt - är att inga barn idag ska sticka ut. Alla ska vara lika "dåliga" så att ingen känner sig mindre värd, ingen ska vara bättre eller sämre än någon annan. Därför kan man inte ägna sig åt fysiska saker i skolan ifall det drabbar någon med andra förutsättningar. Rättvisa och jämlikhet in absurdum..

Jonas B

1972 • Tyresö

#27

•

5 juni 2014 kl 07:51

1 Gilla

Ett annat bra exempel på att man kan bli extremt bra även om man börjar träna sent är ju Evy Palm som började motionsjogga när hon passerat 30. Men å andra sidan så ägnade hon ju garanterat inte en stor del av barndomen åt att spela Minecraft...

Christoffer Olsson

1988 • Barkarby

#28

•

5 juni 2014 kl 10:32

1 Gilla

#28. Mmm, jantelagen kan dra åt h-e!

Mattias Jägstedt

1973 • Halmstad/Gullbranna

#29

•

5 juni 2014 kl 12:21 Redigerad 5 juni 2014 kl 12:21

Gilla

Det kom ju någon stor amerikansk undersökning för ett tag sen som bl.a. visade att barn och ungdomar (9-17 år) var ca 1½ minut långsammare på en engelsk mil jämfört med för 30 år sen. Och den utvecklingen har ju pågått ett tag och där hittar man säkert en del av förklaringen.

Sen att man skulle behöva få barn att börja satsa på löpning som sport tidigare som en del verkar vara inne på, tror jag inte alls på. Det finns ju många undersökningar som visar att många elitidrottare inte börjar satsa särskilt tidigt. Och alla dessa duktiga löpare på 80-talet lär ju knappast ha börjat i 4-5-6-års-åldern. Tror det handlar mer om att få barn och ungdomar att röra sig mycket mer i vardagen.

Rickard

1981 • Skoskav

#30

•

5 juni 2014 kl 12:48

1 Gilla

... Och i USA finns ingen jantelag.....

Lars Lindefelt

1958 • Borlänge

#31

•

5 juni 2014 kl 13:44 Redigerad 5 juni 2014 kl 13:44

Gilla

Frågan är varför våra 30-åringar inte är snabbare, satt de still redan då? Något i samhället har i alla fall gjort att folk gör annat än tävlingslöper. Skidåkningen verkar ha klarat sig bättre än löpningen. De har också en helt annan uppmärksamhet i media.

Acke5

1959 • Göteborg

#32

•

5 juni 2014 kl 14:09

Gilla

#31 Undrar om inte det resultatet har hög korrelation med hur BMI har utvecklats?

(Som i sin tur säkert är korrelerat med "vardagsmotionen".)

Jonas B

1972 • Tyresö

#33

•

5 juni 2014 kl 14:23

Gilla

Lars
Är det verkligen så att det inte skett motsvarande resultat-försvagning inom skidåkningen? I så fall intressant. Finns ju rätt många Vasalopp att plocka statistik från men jämförelsen mellan år är naturligtvis svårare pga att föret är så olika och det har väl dessutom skett en material- och teknikutveckling. Men det skulle vara intressant att jämföra snittid för en viss placering i Vasaloppet 1990-1994 med sittiden för samma placering 2010-2014.

Marcus Nilsson

1967 • www.sapiens.se

#34

•

5 juni 2014 kl 14:35

Gilla

Problemet att jämföra med skidåkning är ju som ni skriver, underlag kan vara så olika. Men, en annan grej är att där har ju materialutvecklingen varit enorm så det blir lite orättvist att kolla.

För att fråga sig varför andra inte springer snabbare kan man alltid börja med att se sig själv i spegeln. Varför springer jag inte snabbare än vad jag gör?

Jonas Jonsson

1971 • Bollnäs

#35

•

5 juni 2014 kl 15:47

Gilla

Tycker att det finns många poänger i allas resonemang men jämför med många sporter t ex ishockey, bandy, fotboll etc . Är vi sämre i dessa jämfört med förut, det borde vi vara med resonemanget att ungar är lata o bortskämda. Men det kan man väl inte säga?
Jag tror att inaktivitet är ett problem generellt men även att det finns fler sporter jämfört med 80-talet. Sedan har sporter som varit traditionellt knutna till föreningslivet o med stort o brett engagemang fått vika på foten. Där får man nog skylla på att vuxna inte i samma utsträckning finns o engagerar sig.

RunnerSthlm

1970 • Stockholm

#36

•

5 juni 2014 kl 16:17 Redigerad 5 juni 2014 kl 16:27

Gilla

Vad ska man säga? Långdistanslöpning på yttersta elitnivå i tex Marathon är inte en särskilt bred sport, nej, det är väl bland det mesta extrema som finns, därför tenderar det hamna inom nisch facket.

Vet inte om faktumen att det generellt inte anses särskilt attraktivt samt hälsosamt med ett bmi nedåt ca 16-18 spelar in? Samt så klart att det är oerhört tufft och slitsamt att träna >18 mil per vecka.

Det är en oerhörd konkurrens nu för tiden mellan olika sporter och aktiviteter, finns hur mycket som helst roligt att prova på samt som vissa påpekar att vi gått in i dataåldern.

Sedan undrar jag lite över hur mycket man tar hänsyn till ålder i dessa jämförelser mellan nu och då när det gäller genomsnittstider på olika lopp?

Det är ju totalt annorlunda nu jämfört med förr när det gäller motion och tävling. Oerhört många motionerar nu för tiden men väldigt många gör det ganska avslappnat och utan ambitioner att göra bra tider etc, mera någon form av "må bra" motion. Massvis som motionerar utan att vara med i idrottsföreningar.

Stefan

1968 • Sundsvall

#37

•

5 juni 2014 kl 16:29

3 Gilla

Jag får förtydliga mitt oerhört korta inlägg (#5).

Jag tror helt enkelt att det var så många fler på 80-talet som sprang mycket så att toppbredden blev så oerhört mycket bättre än vad den är idag. Och detta visar sig både bland eliten och (kanske framförallt) bland "elitmotionärerna". Den enskilt viktigaste komponenten inom långdistanslöpning är mängd. Spring mycket så blir du bra. Därför, som svar på trådens fråga: Nej, vi tränar inte för sakta. Vi tränar för lite.

Det är för få som är beredda att lägga ner den tid och det arbete som krävs. Om man bortser från tidigare nämnda faktorer som till exempel att kidsen tillbringar sin tid framför datorn istället för att leka i skogen, spela fotboll eller palla äpplen så tror jag att mycket beror på att vi idag inte har tillräckligt med tålamod. Det ska finnas snabba lösningar på allting. Överviktig = bantningskur, otränad = tabataintervaller eller någon "träna 3x5 minuter i veckan-lösning". Kroppen förstår inte vad som är trendigt utan är lite mer gammaldags.

RunnerSthlm

1970 • Stockholm

#38

•

5 juni 2014 kl 17:00 Redigerad 5 juni 2014 kl 17:06

1 Gilla

Stefan: Bra inlägg.

Man bör dock inte glömma bort att den lilla grupp som siktar på den yttersta eliten inom Marathon är fullt medvetna om att man behöver mängd, det som dock skett är att denna "elit grupp" nu är ännu mindre än förr.

>Orsaken till att elitbredden inom Marathon är sämre nu jämfört med förr tror jag inte beror på att vi inte längre vet hur man ska träna, tvärtom.

Jag tror stenhårt det beror på att huvudorsaken är att det finns för få som är beredda att gå den extrema vägen. Den extrema vägen mot bmi värden neråt 16-18 (ja, i vissa fall) samt >18 mil / veckan, år ut och år in. Skulle det finns fler som var beredda att satsa "all in" tror jag Marathon tiderna i Sverige nu för tiden snart skulle vara bättre än tex 80 talets.

Men ja, det är extremt, kanske inte ens hälsosamt (åtminstone inte för alla) och det är ytterst tveksamt om jag ens i en framtid skulle rekommendera min egen dotter till en seriös elitsatsning i Marathon. Skulle ni göra det, handen på hjärtat? Skulle ni må bra av att se er egen son eller dotter som ett benrangel tränande >18 mil i veckan, stenhårt?

Kanske vi har svaret här någonstans till varför de som satsar på den yppersta eliten inom Marathon är relativt få?

Ja, jag överdriver och generaliserar något, sorry, men det underlättar ibland när man försöka lyfta fram en åsikt eller trend.

Peter Andersson

1965 • Eksjö

#39

•

5 juni 2014 kl 18:14 Redigerad 5 juni 2014 kl 18:15

8 Gilla

I början på åttiotalet på landsbygden ute i västmanland uppfann bönderna där en sport som de döpte till innebandy, egentligen är det bara korta ruscher med stödkäpp för personer som varken är tillräckligt bra hockeyspelare för att nå NHL eller har tillräckligt bra kondition (eller vilja) för att springa på elitnivå. Detta elände har sedan brett ut sig över hela landet som mögel över en clementin och mer eller mindre utrotat den svenska världseliten inom volleyboll och bordtennis samt motsvarande inom alla konditionsidrotter där svenskar måste tävla mot afrikaner (det vill säga allt utom skidåkning). Det psykologiska värdet i att själv syssla med en "idrott" där Sverige är bäst i världen tycks dock för många, många uppväga den totala frånvaron av meningsfullhet inom denna "idrott" i sig och antalet stukade fötter, rupturerade hälsenor och kraschade knän håller säkert många idrottsläkare med en extra inkomst så på något sätt är väl ändå något vunnet - dock ej någon som helst modern progressiv utveckling inom svensk löpsport...

RunnerSthlm

1970 • Stockholm

#40

•

5 juni 2014 kl 18:26

Gilla

Peter:

Du tycker det är fel att man får rikta in sig på valfri idrott och det man upplever som roligast?

Självklart går det trender i idrottsdiscipliner, som i allting annat.

< < < 1 2 3 4 5 6 7 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.