Löpning Tävlingar & Motionslopp / DN Stockholm Halvmarathon 9 inlägg 5618 visningar

Halvmaran - valde jag fel upplägg?

Stockholm
#1
14 september 2014 - 19:39
Gilla
Hej!

Ny här på forumet och sprang halvmaran igår för första gången.
Träningsbakgrund ser ut som så att jag tränat mer eller mindre sporadiskt under hela mitt vuxna liv (är 36), men senaste 2 1/2 år sedan börjat löpträna mer målinriktat ca 2-3 ggr/vecka (mindre eller med uppehåll på vintern dock).
Springer inte särskilt snabbt, 5 på strax under en halvimme och 10 på en timme ungefär som bäst.

Inför halvmaran föjde jag jogg:s träningsprogram för att klara halvmaran på 2.10 men ställde mentalt in mig på att 2.20 var en ok tid. Har med vissa undantag följt träningsprogrammet, har dock inte alltid lyckats hålla den hastighet som angivits i vissa pass. Sprang som längst 18km så visste att jag skulle klara det.

Planen inför loppet var: fullfölj loppet utan att gå, kör lugnt första 18 och axa sedan i mål. Blev dock inte riktigt som jag tänkt mig, fullföljde loppet men på en betydligt sämre tid än jag siktat på. Hade ingen ork kvar i benen på slutet, även om hjärtat kändes starkt. Eftersom det var första gången för mig på den distansen så var jag rädd att något skulle hända som fick mig att avbryta loppet om jag pressade mig. Så även om jag är stolt att jag fullföljde det är jag ändå lite beskviken på att jag hamnade så långt från min måltid.

Nu är jag väldigt sugen på att ta revansch och öka min hastighet både på 10 och 21. Eftersom jag redan tränat varierat hela våren/sommaren så undrar jag om jag kanske gör något fel som inte kan springa snabbare? Borde jag pressa mig mer rent generellt? Och vad gäller halvmaran, ska jag göra som jag såg så många andra göra, gå vissa delar?

All feedback mottages tacksamt!


1984 • Stockholm
#2
14 september 2014 kl 23:49
Gilla
Grattis till första halvmaran, bra jobbat. Svårt att säga specifikt vad du kan förändra för att få upp farten men ökat mängd och fortsatt variation kommer göra dig snabbare om du fortsätter att träna målinriktat och kontinuerligt utan att köra för hårt så du går sönder.

Alla är olika, så hur mkt och snabbt du utvecklas är omöjligt att säga. Jag tycker att du ska vara stolt över din prestation - första gången man springer en distans är väldigt svår. Man kan omöjligt veta hur kroppen beter sig i slutet av loppet. Jag vill inte säga vad eller om du kunde gjort något annorlunda för det vet jag inte. Vissa springer för hårt i början, andra har svårt att höja sig på tävling. Vissa har svårt att ta ut sig på hårda pass och andra har svårt att ta det lugnt på lugna. Med tanke på din revanschlusta så tycker jag mig ändå ana en viss tävlingsmänniska (men det är bara min gissning utifrån hur du skriver). Isåfall skulle det förvåna mig om du inte tar i tillräckligt för att utvecklas riktigt bra på den nivån du är. På träning menar jag då.

Planen att ta det lugnt första 18 kan såklart ha gjort så att du höll igen lite. Maxar man på halvmaran så är det rätt jobbigt rättså tidigt. Det är dock omöjligt att svara på hur det gått om du gått ut hårdare. Kanske hade det gått fortare, kanske hade du fått gå sista 5. Men du hade din plan av en anledning ju, eftersom det var första gången.

Det troliga är att det gick tungt för att din kropp inte är så effektiv på att omvandla fett till energi. Tungheten i benen är förmodligen glykogenbrist som brukar börja komma nånstans runt 90 minuters löpning (väldigt grovt räknat). Du kan delvis fördröja det med sportdryck eller andra kolhydrater men tids nog kommer det. Det är ffa det långpassen är till för - att lära kroppen hantera detta bättre. Har du inga kolhydrater så hjälper det inte att du är pigg i hjärta/lungor för mer syre är inte det som behövs i första hand. Du kommer bli bättre på det ju mer du springer. Om du ska springa lopp som varar i tex 2:20 så är det bra med många löppass på åtminstone 2 timmar (i långsammare fart).
1984 • Stockholm
#3
14 september 2014 kl 23:59
Gilla
Vill också tillägga att det var väldigt varmt i solen igår. Om du som jag inte är jättebra på att hantera värme och tränar mest morgon/kväll så kan du utan konstigheter tappat 5-10 min bara där. Du kan också ha haft en lite sämre dagsform helt enkelt.
1984 • Stockholm
#4
15 september 2014 kl 00:03
Gilla
... Eller så drack du för mkt eller för lite eller fick i dig för lite salt. Det är inte heller helt ovanligt när det är så varmt.
Vicky Karlsson
1957 • Rindö
#5
16 september 2014 kl 12:01
Gilla
Jag upplevde det lite samma första gången jag sprang halvmara, GV i våras. För min del så tappade jag då orken och fick gå en hel del.

Nu häromdan så gick det superlätt att springa! För mig var den stora skillnaden att jag tankade på med kolhydrater ordentligt denna gång. Började med dextrosol vid 9 km och tog en varannan km+ en nötcreme. Dagen innan så åt jag mycket och drack resorb och samma dag åt jag en del bananpannkakor med många ägg i. Kapade tiden från varvet med ca 20 minuter och kunde kapat mer men var osäker på hur jag skulle orka på slutet så höll igen en del i början.
Tilläggas bör att jag sprungit distansen några gånger under sommaren och tränat ca 3 mil per vecka hela tiden så det är inte bara maten men känner mig rätt säker på att tillförseln av näring gav mig orken under själva loppet!
1975 • Göteborg
#6
16 september 2014 kl 21:02 Redigerad 16 september 2014 kl 21:07
Gilla
Sprungit för lite längre sträckor, eller för lite i veckomängd? Brukar funka sådär att göra halvmaror och längre distanser om man inte har ett gäng långpass eller rätt mycket träning i kroppen. Till det kommer nog lite nervositet och halvdan koll på hur man ska ladda inför ett lopp, både med träning och mat.

Sedan är träningsprogram och allmänna tips man får av folk ofta inte så anpassade till ens egna förutsättningar. Det blir lite träning efter en "one size fits all"-mall.

Ge det tid, ha tålamod, träna mängd och distans (fart är sekundärt), lär dig kroppens signaler, prova dig fram, och ta alla vältaliga och detaljerade råd med en ORDENTLIG nypa salt. Även det här såklart. Inget slår den egna erfarenheten.

Och ett bra sätt att paja sin upplevelse av ett lopp är att ställa upp målsättningar man inte har en aning om man kan nå upp till eller inte. Vilket kanske i och för sig inte alla skulle hålla med om.
1970 • Sala
#7
16 september 2014 kl 21:31
Gilla
Ibland går det inte bara. Det finns liksom ingen kräm i benen. Jag sprang själv, tänkte att det skulle gå snabbt och lätt trots att jag egentligen inte alls har tränat för det, såklart gick det inte. Istället för att öka rätt snabbt och hålla, eventuellt öka så gick det precis tvärtom, jag fick kämpa för löpsteg överhuvudtaget, kämpigt.

Tänk såhär: Jag klarade det! Min första halvmara, jag gjorde det, men den tog farten av mig men jag ska ha HÄMND!!

Påt igen ba!!
Pär M
1969 • Umeå
#8
17 september 2014 kl 18:02
Gilla
med NOLL km idagboken är det svårt att ge feedback!!

mer mil.
bruckar fixxa det mesta:-)
Stockholm
#9
27 september 2014 kl 11:00
Gilla
Stort tack för all fin feedback!

Har fått lite perspektiv på min prestation nu efter den initiala besvikelsen. Inser att det ändå är rätt bra jobbat att ha tagit sig runt utan att stanna.

Nu är jag lite mer sugen på att köra lite kortare distanser ett tag och bli snabbare där. Så den riktiga långdistanslöpningen (över 12-15) får vänta några månader.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.