Löpning • Träning • 24 inlägg • 2583 visningar •

Chockad hällöpare!

Magnus Johansson
1972 • Hallersbyn, Dalskog
#1
•
16 september 2008 - 21:26
Gilla
Helt grymt! Har aldrig provat framfotalöpning, eftersom min hällöpning känts naturlig för mig. Ville ändå testa för att se om framfota skulle kunna vara något. 1:a och 2:a km kändes onaturligt och jag fick korrigera och göra mig till för att springa på framfoten. Men sedan - det bara släppte! Plötsligt kändes det hur bra som helst, jag flöt fram utan att behöva ta i någonting! På slutet lite stram i vaderna, men det är väl inte så konstigt eftersom det är en ny upplevelse för benen. Nu ska jag stretcha ordentligt och om ett par dagar prova på det igen. Närmast chockad!!!
Någon som upplevt samma sak?
< < < 1 2 > > >
csaba
1973 • Malmö
#2
•
16 september 2008 kl 21:38
Gilla
det fins en speciell sko till detta. Newton running sko. http://www.newtonrunning.com/

jag själv har inte haft så mycket tillfälle att springa in mina skor än, men efter Berlin, ska det provas. http://www.jogg.se/?sida=forum&subid=1852&searchstr=Newton
Sara
1973 • Klagshamn
#3
•
16 september 2008 kl 21:42
Gilla
Kolla Posetech.com för mer inspiraion
Gurra Limebranch
1983 • Oskarström
#4
•
16 september 2008 kl 21:48
Gilla
Jag begriper fortfarande inte varför man måste ha en speciell sko för att springa på den främre delen av foten?
De är varken lätta eller främjar en "naturlig" löpstil som jag ser det. Märklig sko...
Roland Söderström
1962 • Onsala
#5
•
16 september 2008 kl 21:56
Gilla
Tergat: Newton är helt outstanding med framfota.
Kör jag en vända i mina ASICS GT2120 så känns dom som pjäxor.
BANG BANG BANG.
Med newton flyter man fram som en isprinsessa.
tass tass tass
Dämpningen är gjord för framfota, hälen har nästan ingen dämpning.
Dessutom är hälen väldigt låg vilket främjar en smygande isättning av foten.

Jag har dock aldrig provat lätta tävlings skor.
Magnus Johansson
1972 • Hallersbyn, Dalskog
#6
•
16 september 2008 kl 22:02
Gilla
Vill bara påpeka att jag inte använde någon speciell sko, utan mina vanliga träningsskor. Det märkliga är att det som jag var säker på skulle kännas onaturligt för mig, kändes nästan naturligt nästan med en gång. Ser det dock inte som en självklarhet att gå över från min hällöpning till framfotalöpning, men för att jag ska kunna välja vill jag ordentligt prova på både och.
Samuel H
1979 • Järfälla
#7
•
16 september 2008 kl 22:28
Gilla
Man måste ju inte ha en speciell sko, men det är lättare att springa på tå i lågskor än i högklackat. :)
Martin Olofsson
1964 • Lidingö
#8
•
17 september 2008 kl 01:16
Gilla
Angående pronation har jag märkt att jag helt slutat (nästan helt i alla fall) när jag slutat sätta i hälen först. Så egentligen borde inte detta vålla några bekymmer. Jag blir mycket insprerad att beställa ett par själv. Finns de inte till salu i Sverige?
Roland Söderström
1962 • Onsala
#9
•
17 september 2008 kl 07:52
Gilla
Martin: det går rykten att löplabbet eventuellt skall börja ta in dom, vet ej status dock.
Annars är det jättesmidigt att beställa dom ifrån USA.
Har 2 par som kom in utan problem, dom skriver värde $50 så man slipper skatt o moms :-)
Karin L
1981 • Linköping
#10
•
17 september 2008 kl 08:06
Gilla
Samuel H: Du har uppenbarligen inte gått/sprungit i högklackat...
Stefan Tall
1971 • Stocksund
#11
•
17 september 2008 kl 12:50
Gilla
Visst går det att springa med framfotsteknik också i "pråmar", men känslan blir så mycket härligare i ett par supertunna och superlätta racers. Dels för att frampendlingen går snabbare med lägre vikt längst ut där benen tar slut, och dels för att med de tunna skorna känner du hur du har fördelat belastningen på de olika delarna av foten, i varje steg. "löpkänsla" kallas det ibland.
Skippa strumporna också.
Roland Söderström
1962 • Onsala
#12
•
17 september 2008 kl 13:28
Gilla
Martin: När jag började med framfota kände jag likadant.
Det var i mellandagarna förra året, tänkte springa en liten runda på 8-10km.
Men det var ett sånt fantastiskt lyft att det blev 27km första gången.
Jag hade inga problem överhuvudtaget med övergången.
Det är en härlig känsla att hitta tillbaka till barndomens naturliga steg.

Kör hårt, du kommer bli farlig i spåren :-)
Roland Söderström
1962 • Onsala
#13
•
17 september 2008 kl 13:33
Gilla
Martin: Tittade i din löpardagbok.
Kan det vara dig jag pratade med efter målgång på Olympiatravsjoggen?
Jag tackade dig för draghjälp men orkade inte riktigt ända in.
Min tid 30:10
Gustaf Hermansson
1972 • ÅKERSBERGA
#14
•
17 september 2008 kl 13:53
Gilla
Testade lite framfotalöpning nyss när jag joggade en sväng på lunchen.
I terrängspårets branta uppförsbackar har jag sedan tidigare sprungit på framfoten utan att jag tänkt så mycket på det.
Att använda samma teknik på plan yta var egentligen inte så svårt även om det inte känns helt naturligt. Konstigt att man har olika teknik barfota och med skor...
Fort går det inte, man trippar liksom fram, men det krävs förmodligen endel övning innan tekniken sitter.
Men i utförsbackarna är det knepigt som tusan att landa på framfoten tycker jag.
Anses just detta svårt/omöjligt eller gör jag något fel?
Min nuvarande teknik (försöker "rulla" från hälen och framåt) i nerförsbackarna är allt annat än bra, jag tappar mycket fart eller så känns det som att jag skall vurpa. Ben & fötter tar en hel del stryk.
Så bättre teknik både uppför/plant (framfota) och utför är något att sträva efter, helt klart.
Jag kände att det småsmärtade lite ovanför fotknölarna och runt benhinnorna när jag sprang på framfoten en längre bit, så det blir till att gradvis vänja sig. Spontanturer på 27km dröjer nog ett tag...
Dock ser jag inget hinder att kombinera denna träning att bli framfotslöpare med lågpulsträning, något jag tog upp tidigare i en annan tråd.
Innan man får in rätt teknik med framfotsstilen så blir det lite trippande och det passar bra ihop med min kommande lågpulsträning känns det som.
Thomas Strömquist
1969 • Stockholm
#15
•
17 september 2008 kl 15:46
Gilla
Jag tycker inte det är konstigt alls att man har olika teknik barfota och med skor, de flesta av oss är ju otroligt ovana att springa barfota, så "tekniken" man lägger sig till med om man gör det är väl snarast för att skona liljefötterna.... Sen känns det inte så naturligt att springa på asfalt eller betong heller, kanske underlaget som kräver att man skaffar skor?
Mats Riehm
1981 • Solna
#16
•
18 september 2008 kl 20:06
Gilla
De flesta verkar förorda framfotalöpning i denna tråd.

Detta är en varning.

Framfota löpning kan mycket väl vara ett bra exempel på en löpteknik som både kan förbättra dina tider och minska skador i främst knän och hälar. Jag har under senaste månaderna sakta gått från traditionelll hälisättning till att mer och mer lägga vikten mer mot framfoten vid landning och frånskjut. Det gick bra och mina tider förbättrades och jag kände mig efter ett par månader som en starkare och snabbare löpare. Efter ytterliggare en tid kom dock en lätt ömhet smygande i vänster fot som jag avfärdade som nån lätt inflammation i en fotsena (kan man ens få det?). Efter nästa distanspass på 28 km kunde jag dock inte gå på foten. Jag har nu en stressfraktur i vänster framfot som direkt kan härledas till mitt nya löpsteg där hälen tar emot en mindre del av isättningarna. Kommer förlora minst en månads bra löpträning och haltade länge omkring som en krympling.

Jag tycker man ska vara oerhört försiktig med att förmå sin kropp att ändra löpsteg. Gör det stegvis och på mjukt underlag. Skulle tro att det är en mycket dum idé att springa över 2 mil på asflat med ett "nytt" löpsteg som man bara kört med ett halvår.

Ta det lugnt ute i spåren!
Roland Söderström
1962 • Onsala
#17
•
18 september 2008 kl 22:37
Gilla
Mats: precis detta hände mig i April. Om det var min framfotateknik eller min ökade mängd/hastighet låter jag vara osagt.
Jag tror att man måste träna upp musklerna mer i fotleden om man skall springa med framfotateknik.
Jag kör hårt nu med gummiband, balansplatta och tåhävningar för att stärka fotleden.

Fotleden har väl under 30 års nötande på hälen inte byggt upp några starkare muskler för framfotateknik.
Sven Andersson
1966 • Kista
#18
•
18 september 2008 kl 22:51
Gilla
En stor fördel är troligen om man spelat t ex mycket innebandy, badminton, eller annan sport där man "är på tårna", och tränar både vader och fötter på ett allround sätt.
Sarah Englund
1971 • Tyresö
#19
•
22 september 2008 kl 09:39
Gilla
Efter en period av först över/nedträning, dålig motivation och därefter tre veckors förkylning har jag nu satt igång lite lätt igen för att komma i form till Hässelbyloppet. Benen har mått bra av vilan, ingen smärta i benhinnor eller vader, men steget har kännts tungt, och motivationen ännu sämre... läste denna tråd och blev inspirerad! Efter uppvärmning gav jag mig igår ut på min 10 km-runda och i första uppförsbacken gick jag upp på framfoten, och sen var det bara att fortsätta..!

Härlig känsla, lättare ben, mjukare och längre steg och framförallt ett mycket bättre frånskjut! Av de 10 km kanske 6-7 sprangs på framfoten, svårast var det att hålla steget på platt mark tycker jag, men mycket lättare än jag vågat hoppas! Fick dock stanna och stretcha vaderna ibland :-) ! Idag har jag träningsvärk där och i framförallt min överpronerande högerfot, men vill gärna prova mer och farmförallt lära mig HUR jag ska göra! Nån som har tips på var jag kan läsa/se mer?

MVH/Sarah
Roland Söderström
1962 • Onsala
#20
•
22 september 2008 kl 10:19
Gilla
Sarah: Det finns bra instruktionsfilmer på youtube.
leta efter forefoot
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.