65 plus - Löpning

Agneta Österman Lindquist

1957 • Möja

#21

•

9 september 2019 kl 17:35

Gilla

Jag har några år kvar men hoppar gärna in här. Är 62 och började jogga för drygt fyra år sen. En oväntad resa där jag blev så biten att jag nu gjort tre marathon. Mitt fokus är dock att må bra, att klara maxtiden, att ha kul och strunta i tiondelarna.

Ove Grönberg

1941 • Enskede

#22

•

10 september 2019 kl 16:57

4 Gilla

Jag borde platsa i gruppen åren har jag. Tränar på Friskis helst gruppträning då jag är lite lat. Styrka och intensivpass passar mig cirkel fys och cirkel gymn och en del danspass. Blir peppad av grupptrycket. Sen springer jag en hel del.Jag har kronisk artros i knäna och är smärtfri när springer .
Några lopp blir det varje år också det är kul att spöa några yngre för äldre finns det väl inte?

Walker67

1947 • Växjö

#23

•

10 september 2019 kl 19:38

Gilla

En fråga som dyker upp ibland är vad man skall träna, när man inte kan gå och springa längre ? Jag vill ha något, så att jag kommer ut och får frisk luft i mina lungor och övningar, som underhåller konditionen. Kanot, men problemet är att jag inte bor vid en sjö och att det inte går, när sjöarna är isbelagda.
En reservplan helt enkelt.

Rosmarie Magnusson

1954 • Björneborg

#24

•

10 september 2019 kl 20:38

Gilla

Walker67, hemska tanke. Cykel? Spinning? Simning? Powerwalk? Skidåkning? Promenader?

Vicky Karlsson

1957 • Rindö

#25

•

29 november 2019 kl 16:21

1 Gilla

#23
Jag hoppas ju höra till den där lyckliga skaran som kan gå/lunka hela livet. OM det inte skulle gå så kanske cykel är en lösning? Stavgång? Simma är inte min grej men kanske din?

Walker67

1947 • Växjö

#26

•

1 december 2019 kl 00:49

2 Gilla

Absolut inte simning, det är det sista jag skulle välja, förutom att jag är en usel simmare med dåligt vattenläge, så ger det inte så mycket upplevelsemässigt. Det skall vara positivt för hjärnan att ta inljud- och synintryck från en träningsrunda och det bidrar till välbefinnandet man känner efter genomförd runda.
Även om jag är 70+ håller jag igång dagligen med olika former av rörelse, ibland med, ibland utan svett. Jag går, springer, cyklar, åker inlines, åker skidor på vintern samt en och annan danskväll= underskattad motionsform. :) Fast man måste hela tiden vara beredd på att anpassa sin träning efter vad kroppen och ev skador medger tex aldrig springa två dagar i sträck

Martin Taaler

1942 • Piteå

#27

•

1 december 2019 kl 06:45

11 Gilla

Är 77 och tränar för Lidingöloppet år 2022. Några år kvar till 80 års klassen.

Vicky Karlsson

1957 • Rindö

#28

•

1 december 2019 kl 11:06

2 Gilla

#26

Upplever simning på exakt samma sätt som du. Tränar också olika saker för att få kroppen att må bra. Styrketräning är prio ett här nu ett tag men springer också, fast inte lika mycket som förut. Har ett upplägg med någon träning eller rörelse varje dag men löpning var tredje dag. Känner efter den dan och känns det inte bra så gör jag något annat konditionsbaserat istället.
#27 WOW, sådär vill man ju gärna kunna göra framöver. Inspirerande verkligen. Det är målet!

Rosmarie Magnusson

1954 • Björneborg

#29

•

1 december 2019 kl 17:02

3 Gilla

Jag hör till dem som tränar sex dagar i veckan på något sätt men för tillfället mest löpning och simning.
Lär mig crawla. Verkar som man aldrig blir fullärd, finns alltid detaljer att träna vidare på. Det är så skönt att gå in i sin bubbla och bara vara och köra träningen. Underskattat:)
Så skönt att höra att det bara är att fortsätta träna. Sedan jag börjat köra simning två-tre gånger i veckan har jag inte haft några skadekänningar.
Kör hårt alla där ute:) Trevlig 1 advent!

Walker67

1947 • Växjö

#30

•

2 december 2019 kl 00:58

Gilla

# 27 Precis, det gäller att hitta mål även om man kommit upp i åldern.:) Tyvärr är inte alltid tävlingar åldersindelade och man erbjuds att tävla mot unga killar och tjejer i sina bästa år eller en anonym "motionsklass"

Oldboy

1952 • Danderyd

#31

•

2 december 2019 kl 01:16

1 Gilla

Men det är riktigt härligt att konstatera att man fortfarande kommer före , säg , hälften av ungdomarna på ett maratonlopp! Fast åldersgruppering gör det ju lättare att bli motiverad om man är resultatinriktad.

Kurre Bussman

1956 • Karis

#32

•

2 december 2019 kl 10:32

Gilla

1½ år kvar till egentliga medlemskapet, men om jag tänker samma tid bakåt eller t.o.m. det dubbla eller tredubbla, så är förändringarna på halvan ungefär inga, frånsett dagsform, temperatur och andra väderleksförhållanden. Gillar att tävla och håller mig därför till halvor och ibland någon tia, för att kunna göra det rätt ofta. Tanken på kommande tävlingar håller mig motiverad.
Har strävat att hålla medeltalet på minst 100km/mån.
Blir pensionär under 2020 och hoppas kunna öka mängden löpning en aning, fast lite orolig gällande (vad visst Oldboy nämnde) hur tiden som pensionär ska hinna till! Men man måste väl bara prioritera!
Borde även komma igång med styrketräning...

Lennart Öhmark

1953 • Bromma

#33

•

24 juli 2020 kl 15:50

2 Gilla

Lite dött här, det var ju trist.
Efter i princip 20 år utan att kunna springa, främst diskbråcksproblem, har jag nu efter ett halvårs idogt kämpande kommit igång så jag kan lufsa runt milen, känns helt fantastiskt! Men sakta går det. Ser i min historik att jag 2013, när jag under en kort period kunde springa lite, var minuten snabbare på kilometern än vad jag är nu. Det händer mycket av allt att döma mellan 60 och 67!

Intressant om någon annan har någon reflexion/kommentar/erfarenhet kring detta.

Nu är min dröm att kunna lufsa lite på fjället när vi åker upp till Härjedalen i slutet av september. Så plattlöpningen här inne i stan får kompletteras med lite backlöpning vid Hellasgården, siktar också på Lidingöloppets sista mil som ett bra (men förmodligen fruktansvärt jobbigt) träningspass.
Min devis har med åren blivit: "Numera springar jag inte så långt, men i gengäld springer jag sakta."

Bra komplement till löpträningen, eller långpromenader, tycker jag är kajakpaddling. Då får andra halvan kroppen sitt.

Vicky Karlsson

1957 • Rindö

#34

•

24 juli 2020 kl 17:32

Gilla

#33
Är ju det lite tråkiga med åren att man får avbrott titt som tätt för skador. Jag har ledsnat på det och gått över till styrketräning. Målet var från början att med hjälp av styrketräning kunna springa som tidigare, utan att tänka och planera hela tiden men med tiden så tycker jag det är så kul att försöka återskapa muskler att jag nog fastnat lite där. Just nu är det bara löpning var fjärde dag som gäller och då inte så långt. Styrketräningen tar upp 4 av veckans dagar och faktiskt verkar det ha bidragit till att jag blivit något snabbare på 5 km löpning, bara sådär och trots avsaknaden av löpmängd.

Jan Sparv

1953 • Sävsjö

#35

•

24 juli 2020 kl 20:29

Gilla

Instämmer med #33, efter 60 har tempot stagnerat jmf tidigare, c:a 1 min/km även för min del.

Leif Andersson

1954 • Falun

#36

•

24 juli 2020 kl 22:03

1 Gilla

#35 jag har också tappat en hel del, vilket jag då tycker 15-20s/km är. Däremot är jag inte mer skadad nu än förr i tiden. Kör styrka ca 1-2 gånger i veckan.

Lennart Öhmark

1953 • Bromma

#37

•

25 juli 2020 kl 14:52 Redigerad 26 juli 2020 kl 12:19

3 Gilla

Även om vi tappar i tempo med åren så låt oss vara tacksamma att vi kan springa, att vi kan träna. Och viktigt som du säger #34 att fokusera på det som fungerar och känns kul. Nu kanske träningen blir mer inriktad på det vi kan och det som fungerar, inte alltid kanske det vi vill. Ödmjukhet inför realiteten och med variation så skall vi nog kunna träna, på ett eller annat sätt, ett tag till!

Rosmarie Magnusson

1954 • Björneborg

#38

•

28 juli 2020 kl 20:41

1 Gilla

Vad kul att den här tråden har blivit aktiv igen.
Tänkte på det just i dag när jag sprang att jag blivit långsammare. Minsta lilla avbrott i löpningen så måste jag "börja om" igen. Det tar allt längre tid att komma i gång . Fast spelar det någon roll, egentligen? Jag hoppas kunna springa många år till. Finns inget bättre än att springa tycker jag.
Nu är det inga tävlingar men brukar snegla vad kvinnor i min gör för tider och då blir jag glad. Där ligger jag bra till:)
Instämmer simning, cykla, vandra....... är också kul.

Agneta Österman Lindquist

1957 • Möja

#39

•

28 juli 2020 kl 22:11

1 Gilla

Har kanske fördelar av att jag började så sent. Har faktiskt blivit bättre som 60+. Men allt är relativt, jag är jättelångsam jämfört med de flesta andra som springer, men ännu fler i min ålder springer inte alls utan verkar mest tycka träning är nåt för yngre personer. Det gjorde även jag för bara 5-6 år sedan.
Det var då det! Nu springer jag 3-4 ggr/vecka, gympar ibland. Sprungit marathon och simmat Vansbro (home edition).

Walker67

1947 • Växjö

#40

•

28 juli 2020 kl 23:15

2 Gilla

# 37. Just det, man får vara tacksam sålänge det går att träna på ett eller annat sätt. Kom att tänka på de intensivvårdspatienter som vårdats för corona och sen tillfrisknat. Otroligt vad de tappat i kondition och muskelmassa vid total inaktivitet och tyvärr finns det människor som nästan är lika inaktiva som en covidpatient. Vi som är vana att träna har en stor fördel, då vi har lättare att följa ett rehabilteringsprogram än de som aldrig tränat i sitt liv. Det handlar mao att aldrig sluta att röra på sig i någon form, så att man kan få träningsamvetet tillfredsställt och återfå sin jämvikt efter avslutat pass. :)