17 oktober 2019 kl 15:08
Redigerad 17 oktober 2019 kl 15:12
Inte roligt med artros! Har inte fysioterapeuten gett dig ett styrketräningsprogram?
Kan trösta dig med att Björn Suneson i våras sprang tvärs över USA för sjätte gången. Han har artros i knäna men med regelbunden styrketräning kan han springa "hur mycket som helst".
Byta bort hällöpning. Det är nog rätt. Det gjorde jag (trodde jag) för kanske 15 år sen men då bytte jag samtidigt till högre stegfrekvens och tunna, lätta skor. Jag trodde ett tag att jag blivit framfotslöpare men på bilder från tävlingar ser det väldigt olika ut.
Ett bra sätt att komma längre fram på foten när man landar är att träna backlöpning, uppför. Och sen försöka behålla den känslan även när det är plant (utför är det lite jobbigt men det går när du blivit van).
En viktig del i detta är att man bör landa med foten under kroppen, sträcker man benet framåt blir det lätt hällandning.
Det kan vara lättare att byta till framfotslandning om man höjer stegfrekvensen (som jag gjorde), då känns det som om man trippar fram, fånigt i början men man vänjer sig. Jag gjorde detta för att kunna springa med tunna, lätta skor. På köpet fick jag överansträngda hälsenor, för att slippa det bör du från början göra excentriska tåhävningar för att stärka vaderna. Och stretcha vaderna efter dina löppass.
Lycka till!
PS. Kommentar till stefans inpass att det viktiga inte är att landa på framfoten: jo, men nu gäller det nog att minimera stötarna i knät, inte att hitta det mest effektiva steget. Och för att skona knäna är jag övertygad om att byte till att få landningen på framfoten kan vara till stor hjälp, då tas landningskrafterna till stor del upp av vadmusklerna och hälsenan i stället för av knäleden.