Löpning Kost & Näring 43 inlägg 21721 visningar

Övertränad?

Örebro
#1
7 mars 2019 - 13:38
Gilla
I juli i somras blev jag ordentligt sliten och hängig efter ett intervallpass. Låg väl på ca 1 träningspass/dag vid tidpunkten pluss att jag var aktiv med övriga icke-flås-aktiviteter under dagarna (paddling, disc golf, osv) . Tänkte att det skulle gå över men trötthetten har suttit i i varierande intencitet sen dess. Benen är ofta svaga som spaghetti och trots att jag ätit bra innan träningen kan jag gå tom på energi på bara några minuter. Har vid ett fåtal tillfällen känt mig relativt bra, men för det mesta går kroppen på halvfart. Kör jag ett lättare intervallpass blir jag ordentligt sliten i 2-3 dagar samt en tryckande huvudvärk som bonus. Läkarna konstaterade något låga blodvärden (ferritin 175 och Hb 132) i somras så jag började äta järntillskott (tveksamt om det var rätt beslut?). Har tagit alla möjliga tester vid flertalet tillfällen: T3, T4, blodbild, borrelia, testosteron, kalium, kalcium, vitaminer, hjärtat undersökt grundligt, gluten, blod i avföring, m.m. m.m. Läkarna hittar egenligen inget avvikande och någon har tyckt jag "känner efter" för mycket. Mitt ferritinvärde har sjunkit stadigt sen jag slutade med järntillskott och är nu lägre (155) än vad det var när problemen började. Skulle inte blir förvånad om det har sjunkit ännu mer sen sista kollen. Jag tränar årligen minst 400h (för några år sedan 5-600h) och känner min kropp ganska bra. Har kört flera Vasalopp och har tidigare aldrig varit orolig för att energin skall ta slut på långa pass. Numera vågar jag inte köra längre pass än 1h och då i princip enbart långintenvis träning.

Äter bra och varierat men ganska mycket vegetariskt vid tidpunkten då det började. Kanske för snålt med protein, vad vet jag? Har ökat intaget där.
Ofta illamående och konstig i magen på nätterna. Slutade med gluten helt (trots att ingen glutenintolerans är påvisad) och har då i princip aldrig haft problem på nätterna. Kan ibland känna hur hela kroppen vibrerar om nätterna av tarmrörelser, mer innan då jag åt gluten än nu.

Första perioden när tröttheten debuterade var jag ofta sömnig på dagarna och var ibland tvungen att sova, vilket jag aldrig gjort tidigare. Sov länge och bra på nätterna, men kände mig aldrig utvilda på morgonen. Senare (november o framåt) började jag sova väldigt knackigt om nätterna med ovanligt många uppvaknanden. I samband med detta har jag även fått problem med tryckande huvudvärk som kommer och går, men som kan sitta i flera dagar. Många gånger kan jag vakna med tryckande huvudvärk. Har aldrig haft problem med huvudvärk tidigare. så något är uppenbart fel. Tycker mig se ett samband att om jag tränar lätt högintensivt (typ 10x1min löpintervaller) så blir kroppen ordentligt sliten mot kvällen och ett par dagar efteråt. Jag sover dåligt och får tung huvudvärk. Känslan är att kroppen saknar något och så fort jag tränar lite lite för hårt eller för mycket så dränerar jag det sista som finns kvar vilket straffar sig med trötthet och huvudvärk.

Har börjat äta magneisum (testat flera olika sorters magneisum) och b-vitaminer. Tycker jag sover betydligt bättre om nätterna nu. Tidgare var jag alltid trött men aldrig sömnig. Huvudvärken består dock och känner mig inte alltid så utvilda på morgonen.

Någon som känner igen sig? Kan det vara så att min kropp inte tar upp vitaminer/mineraler som den borde ta upp? Kan det röra sig om överträning, trots att jag inte tycker jag tränat eller tränar extremt? Hur har sådant yttrat sig för er?
< < < 1 2 3 > > >
Dave
stockholm
#21
10 maj 2019 kl 00:33
1 Gilla
#19
Nobelpriset i medicin 2017 gick till tre forskare som studerade "circadian rhythm". Alltså dygnsrytm på svenska, en utav slutsatserna i deras forskning var att just tidpunkt för intaget utav föda och frekvensen var utav stor betydelse för många biologiska varelser (bananflugor till människor). Förrutom det har ett tusentals artiklar publicerats senaste tiden som behandlar just "fasta" i olika former.

Här är länken till en väldigt intressant sådan. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1550413116302509

"Att du så enkelt och så säkert skriver "Hur ofta du äter spelar mindre roll. Det är ju mängden kalorier som borde vara i balans. Jag är ingen expert men har läst på lite". Nobelpristagarna och resten av forskarna i det fältet hade gärna velat vara lika säker.
1971 • Nykvarn
#22
10 maj 2019 kl 08:42
1 Gilla
Bara älskar typen av kommentarer som i #19
"Hur lång är du då? 64kg är inte mkt"

Ihop med rekommendation om att äta "kebabtallrik". OK om TS har rasat dramatiskt i vikt men han skriver ju i tråden att vikten ligger stabilt. jag väger själv ca 65 kg fördelat på 183 cm, sjukligt lite enligt vissa (inte minst Elitpodden som skämtade en del om att f d elitlöparen Lars Södergård numera "ser friskare ut och klarar vardagen bättre" när han gått upp från exakt mina mått till 78 kg.

Energibalansen ser olika ut hos olika individer och förmodligen är inte kaloriintaget problemet om vikten ligger stabilt, jag har hållit min vikt +/- ett par kilo hela mitt vuxna liv vare sig jag sprungit noll mil per år eller 280 mil per år :)
1986 • Stockholm
#23
10 maj 2019 kl 09:02
1 Gilla
När tog du semester senast, semester där du endast läst böcker och slappat under solparasollen? Just sayin. Du har mätt alla värden som går att mäta och ligger bra till så byt nu taktik och prova någonting annat.

Jag kan också ibland sova 9-10h och känna mig trött efteråt och andra gånger sover jag 4-5 timmar och känner mig fullständigt utvilad. Vila ordentligt.

Sist jag kände som du gör nu fortsatte jag mäta alla värden och köra hårt och ignorera varningssignaler och till slut fick jag diskbråck. Kul, har fortfarande konstant smärta flera år efter första diagnosen.
Märta Johansson
1980 • Vik
#24
11 maj 2019 kl 07:56
Gilla
Kanske kan du ha nytta av att prata med en dietist eller kostrådgivare? Denna kanske kan redan ut vad magen reagerar på och bedöma om du får i dig tillräckligt med energi i förhållande till din aktivitetsnivå?
Örebro
#25
1 januari 2020 kl 12:50 Redigerad 1 januari 2020 kl 12:51
Gilla
Eftersom min vikt ligger stadigt så tror jag inte kaloriintaget är mitt problem?
Mitt tillstånd är relativt oförändrat, men något bättre efter att jag börjat ta multivitamin- och multimineraltabletter regelbundet. Jag har fortsatt utredningen och har bl.a. gjort sömnapné-test samt nerv-/muskeltest enligt inrådan från läkare. Inga konstigheter påvisade. Jag har tagit Hb-värdet relativt många gånger och det ligger i princip altid strax under normalvärdet för män. Mitt brukar landa kring 132-133, vilket kanske kan vara orsaken till tröttheten och huvudvärken som alltid tilltar då jag tränar lite mer intensivt eller för länge? Läkarna har aldrig velat ta det spåret, men sen har jag insett att de inte förstår sig på de som tränar lite mer än Svensson. "Du kan ju springa, vad är problemet?"
Så länge jag enbart tränar lågintensivt korta stunder (30-40min) eller bara tar promenader så brukar tröttheten och huvudvärken hålla sig tyglad, dock aldrig helt bra.
Den enda möjliga förklaringen jag fått men som inte utretts är ME/CFS - kroniskt trötthetssyndrom.
Fortsättning följer!
Mikael
1986 • Borås
#26
1 januari 2020 kl 19:59
1 Gilla
Att du håller vikten behöver inte betyda att du äter tillräckligt, inte helt ovanligt bland elitidrottare och främst kvinnor. Kroppen drar ner på det den kan för att bibehålla vikten på samma sätt den drar igång om man tillfälligt ligger på kaloriöverskott. Båda sätten är dock ohållbara i längden....För egen del känner jag av det genom att jag antingen blir varm eller kall, gör fler omedvetna rörelse typ skaka på foten eller är helt stilla i vila.

Kan vara värt för dig att testa att öka energiintaget ett par månader eller fler. I värsta fall går du upp ett par kg och i bästa fall så får kroppen den återhämtningen den behöver. (med reservation för att det kan ta längre tid än så för att återhämta dig med tanke på hur länge du har haft problemen)
Walker67
1947 • Växjö
#27
2 januari 2020 kl 19:48
Gilla
Om du skall äta järntillskott skall det vara blodbaserat dvs INTE syntetiskt järn, vilket försämrar din naturliga förmåga att uppta järn.
Intressant information av Dave, som i nuläget kanske inte är tillämpligt på I H, men på oss vanliga tränande personer med små problem med blodsockernivån. Jag är en "långsam variant", som skulle vara konstant illamående om jag åt varannan timme och hade stora problem i min ungdom pga att jag åt för ofta och blev illamående. Jag klarar mig 6-8 tim efter frukost utan att blodsockernivån går ner och brukar träna ca 4 tim efter frukost (pensionär). När jag jobbade åt jag lunch 12-13 och fick en dipp på em vid 3-4 och tränade sen vid 5-6. Varför får jag ingen dipp nu, trots att det gått många timmar efter frukost ? Är det en ärftlig förmåga att klara sig utan mat länge eller går den att träna upp just som Dave antyder ?
Örebro
#28
6 januari 2020 kl 21:55 Redigerad 6 januari 2020 kl 21:56
Gilla
Du kan mycket väl ha en poäng där Mikael! Jag har märkt att jag ibland är sugen på fet mat (läs skräpmat) trots att jag ätit ordentligt precis innan. Det brukar jag aldrig känna i vanliga fall och kanske är kroppens sätt att tala om att jag inte får i mig allt kroppen behöver.

Angående syntetiskt järn så åt jag ju det dumt nog under 2-3 månader efter inrådan från läkare. Då hade jag ingen aning om att det naturliga upptaget (kan) försämras.
Oldboy
1952 • Danderyd
#29
6 januari 2020 kl 23:06
Gilla
Tycker det låter som om du försöker träna hårdare än vad systemet klarar av just nu. Spara det tills du känner dig helt ok igen. Sen lämnar du många ledtrådar till att kosten inte är optimal, vitaminer och mineral ska man inte behöv ta som tillskott (utom d-vitamin på vintern) men det kanske är rätt en period om du tömt dina depåer.
Håller med om att du äter för ofta, inte så konstigt om blodsockret kommer i olag. Skarva frukosten med den där rekommenderade näven nötter och prova att lägga om kosten till vad som rekommenderas av experterna, det har hänt mycket med kostforskningen det senaste decenniet och nu börjar den rekommenderade kosten (från livsmedelsverket tror jag) stämma bra med vad den samlade forskningen kommit fram till även om det finns frågetecken kvar. De gamla råden om att salta snålt torde stämma bara på dem som äter mycket charkuterivaror men det ska man ju helst undvika helt. Men att salta rikligt med Seltin är ju ett sätt att snedvrida jonbalansen, salta hellre måttligt (ej snålt) med vanligt salt.
Tipset att kontakta en kostrådgivare eller dietist låter klockrent.
1970 • Mörrum
#30
7 januari 2020 kl 17:34
2 Gilla
Så trist för dig att inte må bra!

Har du hört talas om "binjurestress"? Binjurarna är ju organ, som förser oss med kortisol, kroppens stresshormon och ett livsviktigt sådant. Utan kortisol fungerar inte kroppen alls!

Alla vet ju också att träning, framför allt hård sådan, är en otrolig stress för kroppen, vilket tvingar binjurarna att frisätta kortisol mest hela tiden under tiden man tränar hårt och man inte tillåter sig optimal återhämtning. Till slut orkar inte de små binjurarna att tillverka det kortisol, som man behöver för att genomföra sina träningspass på den nivå man själv (=hjärnan) vill, som man behöver för att gå en promenad, som man behöver för att stiga upp ur sängen på morgonen. Jag funderar på om du inte är på väg dit...

Kaloribrist har du förmodligen inte eftersom du håller vikten, däremot kan du mycket väl ha näringsbrist! Även en kraftigt överviktig person kan ha näringsbrist. Men, kroppen har sina försvarsmekanismer för att klara näringsbrister under långa perioder så jag tror inte du borde känna av det som du verkar göra.

Vet du om du har tagit salivkortisol resp mätt kortisolet i urin över ett helt dygn? Andra prover som mäter binjurarnas funktion? Annars kunde det vara något att tipsa farbror doktorn med. :)

Bara lite tankar.
Örebro
#31
29 januari 2020 kl 17:01
Gilla
Tack för era kommentarer. Det där med binjurarna låter väldigt intressant. Jag har haft ovanligt mycket huvudvärk senaste tiden som kommer och går i varierande intencitet. Oftast då jag förbrukat för mycket energi under dagen. Kan utmattade binjurar orsaka detta?

Har tagit kontakt med en ny läkare idag faktiskt som vill kolla just kortisol som tas på morgonen. Jag har kollat detta tidigare men aldrig mätt över ett helt dygn men skall absolut ta upp det med läkaren. Vad jag förstått är det svårt att påvisa någon utmattning via labbprov?
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#32
29 januari 2020 kl 19:27
Gilla
Läste att du kollat din sköldkörtel med prov T3 och T4, det visar dock inte hur själva cellerna tar upp det fria T3-hormonerna som finns i blodet.
1970 • Mörrum
#33
29 januari 2020 kl 20:22
Gilla
Kortisol kan man mäta i saliv, i urin över hela dygnet, i blodet vid enstaka tillfällen eller även vid olika tidpunkter på dygnet. Man kan även göra ett sk Synacthen-test, som är en slags funktionsundersökning av binjurarna.

Om binjurarna är utmattade så följer ofta andra hormonstörningar, som t ex störningar i ämnesomsättningen (sköldkörteln) med och man kan uppleva ytterligare konstiga symtom vilket gör att man i sjukvården inte alltid vet "var man ska börja leta". Kan förklara din huvudvärk.

Ditt Ferritinvärde på 155 indikerar inte en anemi, men börjar du närma dig runt 30, då börjar järndepåerna bli tomma.

Bra av din nya läkare att fundera i dessa banor, annars hade hen aldrig ens funderat på att mäta ditt kortisol. Salivkortisol verkar vara grejen:
http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/16560/1196_1198.pdf
Oldboy
1952 • Danderyd
#34
30 januari 2020 kl 23:17
1 Gilla
Läste dispyten i Läkartidningen angående binjureutmattning som endokrinologerna ansåg vara en påhittad diagnos. Det är nu 8-9 år sedan, det kan vara värt att undersöka forskningsläget idag innan man går för långt i sina egna funderingar. Nu är det ju en läkare med i loopen, det är bra, hoppas det löser sig, det finns mycket i kroppen som ännu är ofullständigt känt.
#35
31 januari 2020 kl 10:51
Gilla
You are sure to get the best quality Philosophy Writing Services in the shortest period when you seek Online Philosophy Writing Services and Philosophy Writing Help services. https://www.meldaresearch.com/philosophy-papers/
Örebro
#36
16 februari 2020 kl 19:54
1 Gilla
Mitt morgonkortisol låg på 519nmol/L så enligt läkaren har jag inga problem med binjurarna. Jag hänvisade då till den artikel du länkade Sylvia och läkaren menar att man borde sett binjureutmattning i saltprover som är tagna. Jag är för dåligt insatt så började inte argumentera. Mottagningen jag går till nu får snart en endokrinolog som min läkare tyckte jag skulle gå till och ta upp det där med salivkortisol.
1970 • Mörrum
#37
24 februari 2020 kl 08:56
2 Gilla
Skönt att du har fått ett normalvärde på morgonkortisolet Ivan och jättebra att en endokrinolog kan ta sig an ditt fall. :)

Det stämmer att det inte finns några vetenskapliga bevis för diagnosen "binjureutmattning" men det fanns det inte för t ex fibromyalgi heller förr. Före 80-talet kallade man, främst, kvinnor som sökte för olika smärttillstånd för SVBK (sveda-,värk,-och brännkärring). Idag vet man mycket mer kring den sjukdomen, tack vare forskning och man har till och med hittat markörer som endast finns hos personer med fibromyalgi. En liten parentes...

Det jag tänker är att bara för att ett diffust tillstånd inte är vetenskapligt bevisat så betyder inte det att tillståndet inte existerar. Det är bara inte tillräckligt undersökt än.

Hoppas verkligen att du får ordning på det som inte är okej!
merlin
1985 • Karlsborg
#38
25 februari 2020 kl 07:10
4 Gilla
Ett problem med den här typen av mående är iallafall att man som drabbad letar efter en enskild orsak. Det kan lika gärna vara multipla faktorer.

Jag tänker på;

1. Du sover 9-10 timmar/ natt. Vissa människor sov mycket trots att dom blir trötta av det. Skulle jag sova på det sättet skulle jag vara en zombie hela dagarna :)

2. Vegetarisk kost, hur bra det än är, funkar inte för alla. Det tror jag främst beror på att man ändrar matvanorna radikalt. Man lyckas inte justera och äta tillräckligt med kalorier och blir orkeslös.

3. Elefanten i rummet är ju någon form av lättare depression. Alla människor som drabbas ligger ju inte och gråter. Trötthet och håglöshet är också vanligt. Det i sin tur kan ju bero på fel i balansen mellan mat, träning och sömn.

När jag kört mer krävande pass och slarvat med maten hamnar jag nästan i ett depressivt tillstånd. Då brukar jag få slänga i mig en kaloribomb för att vända skutan. Det behöver ju inte betyda att man överlag äter för lite, men det räcker med att man gör det i perioder för att det ska bli problem.

4. Det kan ju även vara så att något hände vid det där passet och att du fick en dipp. Kroppen återhämtar sig men du fastnar vid tanken på att något är fel och så fortsätter det.
Mattias Hägerstrand
1978 • Kållered
#39
8 augusti 2020 kl 16:58
Gilla
Hej. Jag känner igen mig i mycket av vad du skriver ang. Hypoglykemi. Det har hänt mig också att jag ramlat ihop efter en pizza. Idag höll jag på att svimma på cykeln. Lyckades komma till en affär och trycka i mig godis. Det händer ungefär på var 5:e pass. Dock aldrig när jag gick på lchf.
1988 • Västerås
#40
12 november 2020 kl 11:37
Gilla
Hej. Hur har det gått? Fått något slutgiltigt svar?
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.