25 april 2009 kl 07:57
Aj då, det där hoppades jag att alla skulle ha förträngt. Mitt mål att nå 3:30 kändes precis som för Mårten helt realistiskt fram till alla skador och sjukdomar började komma när jag lite för snabbt tryckte upp träningsnivån.
Har tappat mängder av träning under perioden februari-mars, men har under april börjat hitta tillbaka. Har tränat lite med Team Stockholm Marathons 3:30-grupp och det har där fungerat utmärkt att ligga i rätt tempo, bortsett från perioden direkt efter min långa sjukfrånvaro från träningen.
Håller jag ihop och håller mig frisk fram till maran är mitt mål trots det fortfarande under 3:30, tänker gå ut i den farten och se hur länge det håller. I tre mil vet jag att det går, men vad händer sen? Spurt eller hörntänder?
