Löpning • Skador & Rehab • 22 inlägg • 9611 visningar •

Barfotalöpning och löparknä - erfarenheter

Robin

2008 • Götet

•

23 november 2010 - 19:08 (Redigerad 23 november 2010 - 19:08)

Gilla

Vi barfotatalibaner blir ju lätt religiösa om det så gäller VFF som barfotalöpning och jag kan förstå att folk stör sig på oss. Vi är ofta övertygade om att löparknä enbart beror på väldämpade skor och då gör det givetvis ont i själen att läsa om alla som har problem med sina knän. Vi är ju övertygade om att vi vet varför och vi har nyckel till frälsning! Samtidigt kan man ju inte gå in i varje tråd om löparknä och skriva "spring barfota", folk som inte tror oss vill ju inte höra det likt att jag inte vill höra av Jehovas att min själ måste räddas. Det är ju mycket möjligt vi har fel och det vi säger bara är mumbojumbo eller att vi kanske är några få som haft tur men de flesta andra skulle få sämre erfarenheter.

Så tänkte vi kan ha en tråd där enbart folk som
1. haft problem med knäna vid löpning
2. prövat barfotalöpning för att se om deras problem med knäna försvann
skriver sina egna erfarenheter kring barfotalöpning.

Med barfotalöpning avser jag att man springer helt barfota eller i en sko med mindre än 1cm mellan hälen och marken när skon är okomprimerad.

Inget annat i tråden, ingen diskussion om vad som är bra eller sant, bara egna erfarnheter. Så får folk bilda en egen uppfattning utan att vi behöver förpesta tråd efter tråd. Ber mods rensa allt som inte har med egna erfarenheter eller frågor på folks erfarenheter att göra.

Mina erfarenheter:
När jag var yngre brukade jag springa 3-4mil/vecka, ibland hade jag problem att gå dagarna efter, knät föll ihop något steg då och då men inget allvarligt. Sprang främst i ett par Sauconyskor. Sprang Göteborgsvarvet 4ggr med tider runt 1.50.

Blev lite äldre och lite tjockare(68->75kg) efter ett uppehåll och kondisen därefter. Anmälde mig till göteborgsvarvet och började jogga 1mil någon gång i veckan, dagarna innan gick jag till löplabbet och blev ordinerad en Asics stabil sko mot min pronation som jag använde för första gången på Göteborgsvarvet. Efter ca 15km hade jag problem att lyfta mina knän, problem att räta ut dem så sänkte farten rejält men tog mig imål på 2.00. Efteråt märke jag att när jag sprang kändes det i knäna efter ett tag, ju längre jag sprang ju mer kändes det, detta fortsatte fram till Augusti. Fick börja korta ner passen.

Läste "Born to Run" och blev såld på vad som stod om barfotalöpning där så jag skickade en beställning på ett par Vibram KSO. Tog en vecka innan jag vågade gå ut i dem, kändes pinsamt. Sprang 20min i dem, kunde knappt gå dagarna efteråt pga träningsvärken i vaderna, men det var väntat. Kändes kanon! Ökade distans och efter kanske 10pass var jag uppe kring 40min. Gick bättre och bättre och framförallt kändes det roligt att springa igen, inte bara något jag gjorde för kondis och fettförbränning. Prövade ett pass med mina gamla skor, försökte hålla samma löpteknik med framfotaisättning men efter 20min kom den gamla knäsmärtan tillbaka och jag sprang hem, sedan dess har jag inte sprungit i de skorna igen. Ökade distans(3-4mil/vecka), kilona rasade(75-68 på 1år) och mindre än 1år efter jag köpte KSO, 1år från Göteborgsvarvet där jag hade problem springer jag Stockholm Marathon på 4.44 utan att känna något i knäna alls.

För min egen del var skillnaden
Väldämpade skor -> ont i knäna
VFF -> inte ont i knäna

Blev helt såld på VFF. Har även prövat att springa helt barfota och det är helt underbart det med men ibland lite opraktiskt.

< < < 1 2 > > >

Linus Ivarson

1984 • Göteborg

•

23 november 2010 kl 19:28

Gilla

Trevlig inledning. Själv har jag (de senaste 5-6 åren) joggat 2-3 gånger i veckan, alltid samma tempo och tid. Mest för att jag gillade att hålla igång.

Tidig vinter 2009 fick jag för mig att springa Göteborgs-varvet för första gången även om det fick bli i min chefs namn. Sagt och gjort började jag träna hårdare men med träningen kom en ruskig smärta på utsidan av vänster knä. Jag gick till Löplabbet som snabbt ordinerade ett par riktiga bjässar (Nike Zoom tror jag närmare bestämt) och påstod att det skulle lösa problemet.
Det gjorde det inte utan jag sluta springa helt. Istället satte jag mig på olika löpforum och letade lösningar. Fick där (bland annat här) läsa om många som löst sina knäproblem genom att ändra löpteknik till inte landa på hälen, sätta i foten under kroppen och inte framför samt att öka kadensen till runt 180.

Jag tränade på allt det, och även om jag fick en ordentlig träningsvärk i vaderna de första månaderna så kände jag inte av knät alls.
Sprang därefter Göteborgsvarvet och fortsatte med löpningen lite mer seriöst. Jag märkte dock hur dåligt anpassade mina tjockskor var för den sortens löpning så jag har ganska långsamt trappat ner. Det var nog ett år sedan jag senast sprang i skor med över 1 cm dämpning.
Börjat springa i Vibram KSO senaste månaden och har aldrig haft så roligt.

Klas Orsvärn

1960 • Södermalm

•

23 november 2010 kl 19:53

Gilla

Jag hade stora problem med knäna 2008, när jag började springa långsammare för att orka längre distanser. Det var inte distanserna som var problemet, men jag fick ont i knäna när jag sprang långsammare, även på kort distans. Efter mycket googlande kom jag fram till att det var skorna och löptekniken det var fel på. Bytte till tävlingsskor och förbättrade tekniken. Knäproblemen försvann direkt.

Jag hade nog inte behövt byta skor, även om det säkert är bättre för knäna. Det hade nog räckt för mig att öka stegfrekvensen, har jag insett, eftersom jag inte hade några akuta problem när jag sprang fortare. Men då hade jag ju inte upptäckt hur kul det är att springa med fivefingers och barfota, och hur intressant det är med löpteknik ;-)

Pär W

1967 • Skellefteå

•

23 november 2010 kl 20:26

Gilla

Jag tillhör ju de redan frälsta och jag kan vittna om att jag titt som tätt hade problem med knäna på olika sätt förr när jag sprang i Asics 21XX-serie. Efter bytet till VFF så har jag inte haft några knäproblem whatsoever ,däremot en del andra problem men det är ju en annan historia (just nu häl-slemsäckar). Men trots det så känns en återgång för mig till s k tjockskor otroligt avlägset.

Min fru kommer f ö just in nu från en VFF-runda i tio minus och ser helt lycklig ut och säger att jag ska skriva att hon springer fortare med VFF än med Asics (hon kör med bägge om vartannat).

1975 • Umeå

•

23 november 2010 kl 20:40 Redigerad 23 november 2010 kl 20:45

Gilla

Jag började springa för ca 1,5 år sedan och fick ont i högra knäet nästan direkt eftersom jag var dum nog att börja för hårt. Sprang 2 dar och höll upp en. Efter vila så gick det över och har gått bra sedan dess ända tills i jag kom tillbaka till jobbet efter semestern. Då fick jag ont på insidan av båda knäna.

Det hör till saken att detta skedde då jag börjat ändra min löpteknik till högre frekvens och bytt till ett par tunnare skor Inov-8 f-lite 230. Alltså tvärt emot de flesta andras erfarenheter. Min teori är att de nya skorna gjorde att jag överpronerade pga att dom trots allt har dämpning men inte så mycket stöd, detta i tillsammans med att löppassen hade blivit längre och mer frekventa under sommaren och jag dessutom plötsligt börjat pendla till jobbet på cykeln igen gjorde att knäna helt enkelt blev överbelastade. En intelligentare person hade kanske skyllt allt på den nya tekniken och de nya skorna.

Så vad har jag gjort sen dess? Bytt tillbaks till min gamla teknik och skor? Nej tvärt om så har jag börjat köra helt barfota och med så minimalistiska skor jag kunnat. Dessutom har jag vilat en hel del. Jag skyndar långsamt och är nu uppe i att springa 3-4 km ca 2 gånger i veckan och det känns bättre och bättre. Ta i trä osv.

Edit: Ska kanske tillägga att jag även kör en hel del balansplatta och annat för att försöka stärka upp knäna.

Robin

2008 • Götet

•

23 november 2010 kl 20:52

Gilla

DS: Hur känns knäna när du springer barfota? Vad är största flaskhalsen som hindrar dig från att springa längre barfota idag, är det fötterna, vaderna eller knäna?

Oskar Klintrot

1989 • Kalmar

•

23 november 2010 kl 22:10

Gilla

Jag har haft problem med knäna sedan jag gick i femman och spelade fotboll. Jag har inte kunnat träna regelbundet (som att springa var eller varannan dag, jag har nästan alltid varit med på idrotten i skolan och spelat lite innebandy med kompisarna förutom när det gjort alltför ont). I somras läste jag om barfota löpning och började löpträna igen. Jag jobbade mycket med löpsteget och varvade barfotalöpning med mina vanliga skor. Lite senare köpte jag ett par VFF KSO som jag började springa med, fantastiskt sköna om än lite kalla senast jag sprang med dem! Nu är jag på en båt och jobbar och har bara tillgång till löpband och där springer jag barfota. Sprang precis milen tidigare ikväll på 44 minuter. Var inte speciellt trött efteråt så jag satsar på 40 minuter istället! Vaderna känns inte som några problem, kanske om jag springer dryga timmen men inte på de här korta distanserna. Springa i lejdare (trappor och stegar till sjöss) dagarna i ända är grym vadträning! Känns helt fantastiskt att inte ha några problem med att löpträna längre! Aldrig mer "löparskor"!

Klas Orsvärn

1960 • Södermalm

•

23 november 2010 kl 22:51

Gilla

DS, jag vill inte göra en trådkapning här, men jag tror du kan behöva stärka sidostabiliteten i sätesmusklerna, vilket i och för sig balansplattan kan bidra till. Höften vickar åt sidan om man är svag där, och då blir knät snedbelastat, vilket också bidrar till överpronering.

1975 • Umeå

•

24 november 2010 kl 00:00

Gilla

R: Det känns helt OK lite känning bara. Oftast kommer det lite efteråt. Det är inget som hindrar att jag springer längre utom att jag bestämt mig för att ta det lugnt och öka långsamt eftersom jag är rädd att det ska bli värre igen. Just nu springer jag dock inte helt barfota eftersom det är lite kallt. Sist jag var ute var det -13, då körde jag med sockiplast och ullsockar.

Klas: Har du något tips på en bra övning? Jag brukar köra en där jag ligger på sidan med böjda ben och liksom lyfter/svänger upp det övre benet.

Tobias Fritzon

1974 • Upplands Väsby

#10

•

24 november 2010 kl 17:44

Gilla

Intressant med alla vittnesbörd... Jag är dock även intresserad av vilka andra skador som uppkommer istället? Missförstå mig inte, jag vill gärna sadla om till "er religion" men vill granska saken närmare först ;-). Stressfraktur på foten t ex?

Robin

2008 • Götet

#11

•

24 november 2010 kl 18:38

Gilla

Tänkte att denna tråden skulle slippa sådan diskussion, men låt gå då. Ingen vet ju säkert vilka skador som förebyggs eller skapas med barfotalöpning, studierna är ofta bristfälliga eller inte entydiga. Min egen tes är att antalet problem med knän minskar men att problem med vader, sätesmuskler, hälsenor och fötter eventuellt ökar. Även om så är fallet kan ju barfotalöpning vara väldigt intressnat för folk som bara har problem med knäna. Flytta över lite av problemen från knäna till vaderna som kanske eventuellt håller bättre för just den individen. Därför denna tråden som bara behandlar knän och inget annat. Finns hundratals trådar om där barfota, fivefingers, övergångstips etc diskuteras. Men låt gå, folk får prata om sina erfarenheter av andra problem med barfotalöpning, men håll fokus på knäproblem tack!

Själv har jag hållit mig hyfsat skadefri. Första bekymret var när jag prövade barfotalöpning efter ca 6månader VFF-löpning på sandstrand med grusiga partier och fick blodblåsor under ena foten, detta fick jag första 3 gångerna jag sprang barfota, sedan aldrig mer. Efter Göteborgsvarvet fick jag lite känningar i vaderna/sätesmuskeln kring fästena vid knät. Återhämtade sig men kändes aningen på Stockholm Marathon men sprang ändå. Veckan efter blev det lite värre, kunde springa men vaden kändes ansträngd så tog det lugnt. Sprang ändå någon mil per vecka medan problemet minskade. Tog något månad innan det försvann helt, mot slutet kändes min högra vad som efter första passen i VFF, stenhård vilket troligtvis berodde på att jag pga min ansträngning sprang knepigt med högerfoten vilket belastade vaden extra.

Tobias Fritzon

1974 • Upplands Väsby

#12

•

24 november 2010 kl 18:54

Gilla

Ok, tack för denna "utvikning"! Och fortsätt gärna fokusera på knäna ;-)... Det intressanta är ju huruvida det är just så individuellt att det inte finns en universell lösning, utan att det beror på individuella förutsättningar.

Pär W

1967 • Skellefteå

#13

•

24 november 2010 kl 19:01

Gilla

Den här artikeln tycker jag sammanfattar riktigt bra vad man drabbas av för olika problem och hur man ska undvika dem/hantera dem:
http://barefootrunninguniversity.com/2010/11/06/barefoot-running-injuries-common-injuries-and-how-to-prevent-them/

Men jag håller med trådskaparen, bäst att försöka hålla tråden. Det tycks alltför vanligt att folk driver iväg från ämnet på det här forumet vilket är synd. Nu gör jag det ju dessutom själv. Men om någon vill diskutera just detta med andra barfotalöpning-skador vidare föreslår jag en ny tråd.

Klas Orsvärn

1960 • Södermalm

#14

•

24 november 2010 kl 20:02

Gilla

DS, jag är ingen expert på funktionell träning, men det du beskriver låter som "musslan", som brukar rekommenderas och verkar vettig. Sidoplankan brukar också rekommenderas. Att balansera på ett ben och se till att hålla bäckenet vågrätt eller vicka på det bör också vara bra.

Rickard Dömstedt

1970 • Landvetter

#15

•

28 november 2010 kl 18:31

Gilla

Har drabbats av löparknä två år i rad lagom till GBG-varvet. Förra året stretchade jag som besatt och det blev bra. I år hjälpte inte det! Fick ge bort min plats. Samtidigt hade jag bytt till allt tjockare skor med massor av stabilitet. Blev givetvis frustrerad. Köpte ett par tunnare adidas och ett par VFF - KSO. Startade försiktigt och har fram till i torsdags inte haft några problem alls. Då sprang jag mitt andra pass på löparband. Efter 6 km så fick jag känningar i knät. Stannade och bytte till VFF. Sprang 4 kilometer till utan minsta känning. Misstänker att löptekniken är delvis annorlunda på löpband vilket orsakat problemet. Vet ni på råd så tar jag tacksamt emot dem!

Men samtidigt så är ett av mina bekymmer att jag gärna vill springa "hårt" och gärna intervaller. Kan ju ha något med min bakgrund som innebandyspelare (div 1) att göra att jag föredrar den typen av pass. Så i mitt fall är det nog en kombination som orsakade problemen; fel skotyp, för många hårda pass samt fel löpteknik. Det som också gör att man blir frustrerad är att man inte varit skadad någon gång tidigare i sin idrottskarriär - bortsett från diverse spräckta läppar o blåmärken/lårkakor. Sen har jag samma erfarenhet som R; tappat en jäkla massa kilo!! :D

Oskar Mellgren

1987 • Uppsala

#16

•

18 maj 2011 kl 08:26

Gilla

Har ägt mina VFF i lite mer än ett år, dock har jag efter årsskiftet mer eller mindre gått över helt till VFF. Senaste 3 månaderna har jag fått minska träningsdosen efter sjukdom och problem med nedre vaden.

Jag har dock under denna period drabbats av löparknä!? Smärtan eskalerade efter att jag spelade fotboll en vecka.

Jag är konfunderad för jag har aldrig tidigare drabbats av löparknä och har tränat löpning i många år. Det kommer under en period med låg träningsdos. Jag är rätt säker på att den sista ökande smärtan var fotbollen en bidragande orsak till. Annars verkar ju mina erfarenheter vara tvärtemot alla andra?

Jesper

1981 • Täby

#17

•

18 maj 2011 kl 09:12

Gilla

Som input till dem som kanske inte är beredda att gå hela vägen direkt från megadämpade skor till VFF:

Jag hade återkommande problem med löparknä och investerade, på inrådan av sjukgymnast, i ett par inlägg till det facila priset av ~1 500 kr. Det fungerade förvisso, men det kändes ganska konstigt att springa med dem.

Nu har jag lagt undan inläggen och bytt till ett par Saucony Kinvara (dämpade, men i stort sett ingen skillnad i uppbyggnad mellan hälen och framfoten). Jag springer mer på fram-/mittfoten med hög frekvens, cirka 180 bpm = tre steg per sekund. Det tar ett tag för vaderna att vänja sig, men jag har inte känt av knäproblemen en enda gång. På sikt kan jag tänka mig ännu tunnare sula -- huruvida jag tar steget till VFF får vi se.

Dessutom känner jag att det går lättare än förut att springa lite fortare, men då är vi inne på temat löpekonomi ...

Robert Johnsson

1976 • Älmhult

#18

•

18 maj 2011 kl 09:38

Gilla

kanske drar jag förhastade slutsatser här men..

fick problem med löparknä i januari, har varit hos sjukgymnasten sen dess och stretchat och tänjt. för 1 vecka sen provade att springa 2 km i mina Asics (med pronationsstöd) det gick bra och knäet höll.

provade glad i hågen idag igen, men fick ge mig efter ca 2 km, knäet gjorde sig påmint igen och jag fick gå en bit. de sista 400 meterna tog jag av mig skorna och sprang barfota hem utan minsta känning i knäet.

ska jag skita i skorna helt nästa löprunda?

Josefine Larsson

1985 • Stockholm

#19

•

16 september 2011 kl 12:17

Gilla

Finns det någon billig barfotasko? Eller en sko med låg häl till jogging eller en promenadsko som är bra. Vilken sko ska jag ha?

Jag har köpt åtskilliga joggingdojor det här året. Inget verkar fungera. Nu har jag kommit på att det nog är för att jag inte kan sätta ner hälen när jag joggar som jag får ont. Har mindre problem när jag går i vanliga skor.

Har en inflammation bakom knäskålen, jag antar att det är det som kallas för bursiter. Den syntes på magnetröntgen som en 'utgjutning'.

Det börjar bli dyrt med alla nya joggingskor och nu vill jag inte fortsätta betala massa pengar längre för ett par skor som jag kanske inte kan ha.

Kanske skulle prova på barfota, men det börjar bli lite kallt ute.

Stefan

1979 • Kalmar

#20

•

16 september 2011 kl 12:48

Gilla

@ Josefine
Fungerar fortfarande att springa barfota.
En billig "barfota-sko" är annars aquasocks som du kan köpa i sportbutiker, har sett det på intersport.

Här köpte jag mina: http://www.simbutiken.se/se/art/badskor-aquasocks.php

< < < 1 2 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.