Halvmarapass i sol, gegga och grus

Härligt kvitto tillsammans med torsdagens monsterpass. Mot slutet kändes det tungt, men jag kunde ändå trycka på när jag väl tagit mig fram till brandrakan och avslutande Åvägen. Även om jag stoppade klockan på några ställen vid rödljus mm så är jag galet nöjd med att ha gjort mina snabbaste 21,1 km någonsin.

Instruktionen var 25-35 s långsammare än planerad tävlingsfart i Berlin. Den strålande solen gjorde att jag i sista stund ändrade min planerade rutt så att jag skulle komma ut lite mer i naturen. Det blev en fin tur, men vägen mellan Balingsta och Ågestavägen var rejält geggig, och dessutom sprang jag fel på ett ställe så att det blev några hundra meter terränglöpning. Fick inte stopp på klockan när jag behövde stanna vid Balingsta för att få ordning på ryggsäcken.